Vi kom, vi f��ll, vi reste oss och vi segrade! Kan detta verkligen vara slutet?

Jaha, här sitter man nu rätt så omtumlad och fundersam, samtidigt som man tänker på allt som hänt under så kort tid.

Allt som började med en trasig rygg. Sen ortopeder som uttrycker sig som så att "Men Claudia, det bästa vore om du inte var gravid över huvud taget"

<<<<<<<<<<<<<<<<<<Kan det nu äntligen vara slutet på lidandet?????>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>

Det har varit många kockar i grytan. Men jag måste säga att jag beundrar min läkare till 1000. Hon är ju bara ett mirakel, om man kan kalla henne så. Jag menar det är väl klart att man inte kan förlösa en kvinna i v 22 bara för att en ortoped tycker att det så vore det bästa. Hon har alltid haft så bra och kloka svar på allt tycker jag.

Har haft 2 olika läkare plus ortopeder som tyckt och tänkt. Det blir ju då så när det liksom inte "bara" handlar om en graviditet. Utan här är det en trasig rygg, en graviditet som man upptäcker efter halva tiden plus otrolig smärta och nervpåverkan.

Sen när man kommer till ett helt annat landsting som dessutom har sån fruktansvärt "konstig" personal som säger att dom inte ens sett min journal trots att man förklarar för denne att den faktiskt blev medskickad från Nyköping. Nej det blev den inte alls svarar läkaren. Men jag VET att den var med. För det första så såg jag det, sen så hörde jag andra läkare som tog hand om oss innan dig som hade sett den.

Förstår inte i min vildaste fantasi hur en läkare då som aldrig träffat en säger att. "Det bästa vore om du nu gick 40 fulla veckor" Självklart är det bra för ett barn att få "bo" i mammas mage så länge som möjligt. Men när man som jag har en konstant värk, en så pass dålig rygg så man måste äta sån stark medicin som man också kräks av hela tiden. Bebis får inte tillräckligt med näring. Nervskadorna som redan är ett faktum med känselbortfall i stora delar av nedre kroppen som också eventuellt KAN bli värre och mer.


Att en läkare då som aldrig träffat på denna patient kan säga vad som är bäst i detta läge är ju bara vansinnigt. Jag har inte sett din journal så jag vet inte. Nej just det, men jag berättar nu att så här och så här är det. Tänk om man då kommer in dit från ett annat landsting med en bruten fot som då bara dom kan laga. Man struntar då i att laga foten för att man inte vet att foten var trasig för att man INTE läst journalen.
Kan bli hur både konstigt och farligt som helst.

Hur som haver så har jag äntligen i dag fått prata med min läkare i Nyköping..
Det börjar i går då min BM ringer upp mig för att kolla hur det gått då hon tror att jag är förlöst och allt är klart i Norrköping. Nej förklarar jag, jag mer eller mindre rymde därifrån men jag är på väg till dig nu. Jag kommer på tiden som jag har bokad, jag ska förklara allt för dig när jag kommer. Vi ses om en halvtimma. :-)

Det är ingen som riktigt vågat ta något beslut fick jag veta i går när jag var inne hos min BM.
Fick bara höra att det inte fanns något spikat datum så därför så gick allt bara runt runt runt. Jag tyckte så synd om min läkare för det kändes som att verkligen ALLA bara ville ha sina egna händer fria och överlåta ALLT på just henne. Hon som dessutom gått i pension och bara kommer arbeta lite då och då.

Den andra läkaren som jag verkligen vill berömma är han som inte haft ett dugg med mig att göra någon gång under hela graviditeten. Han har inte ens träffat mig under de andra graviditeterna. Han kliver in och bara fixar, donar och verkligen agerar. Han förklarar även saker för mig på ett väldigt bra sätt så en ickeläkare förstår enkelt.

Min läkare på vårdcentralen var helt otrolig hon också. Hon har ALLTID brytt sig, följt upp och agerat hon med i allt. Till och med hon hjälpte till i går efter att jag kommit hem från Norrköping. Hon sätter sig och ringer runt för att försöka göra något. Hon berättade för mig hur mycket hon tänkt på mig.

Jag tycker verkligen att. Om ALLA Barnmorskor och läkare skulle arbeta på detta sätt som dom som jag haft kontakt med under mina graviditeter, så törs jag påstå att vi skulle ha ett betydligt mycket bättre vårdsamhälle.

Vi kommer till och med att döpa vår lilla tös till Vicktoria i andra namn, efter en barnmorska som följt våra graviditeter under åren. En barnmorska som verkligen visar att man är en person bakom allt och inte bara ett namn på ett papper. En barnmorska som faktiskt hela tiden frågat "Hur mår du? Hur känns det? Och som till och med gett beröm och sagt vad ni är starka. Jag ser er, jag bryr mig, jag arbetar inom vården för att jag bryr mig om människor på ett naturligt sätt... Läkarna verkligen likaså.

Grymt jobbat av dom alla måste jag säga.

Så nu i morgon kommer min läkare tillsammans med en annan läkare ta tag i allt så att man kan se till att förlösa mig och få bort min totala smärta som jag verkligen inte kan göra något åt själv. Få slut på detta lidande. Eftersom jag har en totalt jäkla hemsk smärta i hela kroppen av min trasiga rygg. En värk som jag rent av bara skriker av. Kräkningar också även dom hela tiden, då jag äter stark medicin för min smärta. Medicin som jag inte tål vid, men som är den enda som gör något för denna smärta. Får så otroligt starka sammandragningar på grund av nerverna och de sammandragningarna gör så att ryggen värker ännu mer i någon minut. Men sammandragningarna beror på just ryggen och dess nerver.

Mycket gnäll nu, men att ha konstant värk och kräkningar och dessutom gå med det dag ut och dag in gör en lite ledsen. När man är van att göra en massa massa saker hela tiden. När man har tusen olika projekt att ta hand om och inte varken får eller kan, ja då kan man bli lite vrång ;-)

Jag är van att arbeta direkt efter förlossningarna. Jag är van att arbeta precis när jag vill och även hur mycket jag vill. Att då bli begränsad och inte kunna/få göra något på så lång tid är fruktansvärt.

Är så otroligt tacksam att detta lidande snart är över, att jag snart snart snart kan göra allt jag vill igen. Jag har förstått att vägen tillbaka är lång, med träning osv för min rygg. Men det är det värt, så länge jag kan få bli av med smärtan. Så länge jag fortfarande kan stå på mina ben och kunna röra mig själv fritt.

Nu blickar vi framåt och välkomnar vår lilla tös, välkomnar ett nytt litet liv till vår underbara Familj.

Håll tummar och tår för oss... <3


Många varma kramar från Claudia "spyan" Holmsell..






Gillar

Kommentarer

Camilla
,
Det där med att känna sig som en jävla boll som ingen vill se till ordentligt känner jag igen ! Läkaren jag fick med 3 barnet efter knappt 7 månader innan förlorat min ängel för att sedan få placenta previva var en sådan läkare som man vill dyrka marken han går på ! Har flyttat tyvärr ocj med nr 4 nu så lyssnar inte ens BM ..Lever med ständig oro för bebis att den ej lever osv men ingen som lyssnar ingen som förstår ! Blev nekad att lyssna på ❤ ljud så får ej bli lugn förrän vecka 20 25 😢 Önskar er all lycka till ❤
Cladan
Cladan,
Men fyyy... Stackars dig verkligen. <3 Ja det är oerhört läskigt som min man sa att vissa bara ser en som det där namnet på sitt papper. 😟 Läste du mitt inlägg innan detta? Där hade vi en läkare som inte sett någon journal och när jag förklarar att vi hade den med oss i ambulansen så tvärnekar hon bara att hon skulle ha sett den..

Tusen tack och ett jättestort lycka till även till er. 😊 <3 <3
nouw.com/cladan

Liknande inlägg