Släpper bomben om Sveriges publika ställe!


Har varit på tapeten en lång tid nu. Men jag har som vanligt hållit tyst om saken. Men när man själv blir drabbad av rena skära otillåtna saker, ja då ruttnar man lite som individ.

Denna historia börjar år 2011 så vi går lite bakåt i tiden först...


Inga förfiningar utan jag kör som det faktiskt varit.

1. Jag får barn (Jordan) 2011 jag börjar arbeta och jag förklarar för min Chef att jag verkligen kan arbeta exakt när som helst. Jag arbetar lite då och då fram tills jag föder Jamie. Jamie är född 13/6-2013 och EN vecka senare så går jag på mitt heltidsschema. Jag ammar denna pojk i hela 9 månader. Jag pumpar på jobbet, jag pumpar hemma och jag är verkligen 100% närvarande på mitt arbete. Mitt arbete var liksom lite jag, min otroliga syn på glädje och kärlek kunde jag dela med mig till både barn och vuxna som gästade oss på Kolmården.

Prestationsångesten är på topp. Jag MÅSTE pumpa ut så många cl så att det verkligen räcker när jag är borta, PLUS att det ska finnas så att vi kan frysa in mjölk.

På arbetet springer jag snabbt in i omklädningsrummet och låser in mig på toaletten för att snabbt som sjutton hinna pumpa ut i alla fall 120 ml. Jag kollar även av hur mycket vi har att göra runt 20.00 och springer raskt in på toan för att hinna pumpa ut lite till. Jag kollar faktiskt på klockan för att se att det tar exakt 5 minuter för mig att ta mig från pulpeten in och hämta pump, vidare in på toaletten för att pumpa och sedan åter stå på plats.

Mellan dessa pumpningar så har jag lyckats ta hand om ca 500 gäster som jag lett glatt åt, pratat med, väglett, skrattat tillsammans med både de vuxna och deras barn.

Ja en gång så hade jag ganska överfullt med folk och kunde inte gå i väg för att pumpa. Tänkte att va fan det är väl lugnt, större tuttar är ju bara det som händer... Trodde jag ja.

Jag står där och känner hur tyngden gör sig påmind på framsidan ( om ni förstår vad jag menar) tills någon kommer och tar mig varsamt om ryggen och säger.

- Claudia ööö det kommer vitt ut från din tröja!!!!
-VA??? Oj oj oj jag kollar snabbt ner och ser hur mjölken läcker ut genom min svarta tröja.

Springer fort som sjutton ner till omklädningsrummet för att pumpa, när jag inser att jag glömt en flaska att förvara mjölken i. Går in i våran personalmatsal och tar en mugg för att sedan gå tillbaka till omklädningsrummet.

Bråttom hade jag, då jag läckte som ett såll. Väl där inne så står det en tjej och byter om. Jag kommer in där med en bolagskasse (med pumpen i) i högsta hugg och en mugg med företagets namn på och kutar in på toaletten för att låsa in mig. Undrar vad den tjejen trodde. Oj oj oj...

Lärde mig vilka tider jag kunde pumpa osv.. Kom hem på sena kvällen till de mina som i bland satt vakna och väntade på mig och mina berättelser jag varit med om.

I bland så väckte jag min bebis bara för jag saknat honom sååå..

Ja jag arbetade typ vareviga dag. Tills jag en dag på jobbet står och skär upp citroner. Känner att det luktar så gott så jag verkligen måste äta en eller två eller kanske tio. Jösses, vad saknar man om man behöver citronvitaminer? Frågar jag på Fejjan. Du är gravid säger de flesta.

- Nej nej det kan jag absoluuut inte vara.

Nähä, skyddar ni er? Men va??? Kommer faktiskt lägga upp videon här hur det hände sen.

Min granne sa till mig att -Du e gravid... Nej nej svarar jag.

Hon åker till Willys senare den dagen och köper också ett test till mig.

Jag går in och testar mig och hennes likaså mina barn är ute och leker, när jag plötsligt springer ut på gården o SKRIKER hennes namn.

Vad hon då tror är att mitt barn blivit påkört på vägen, för hon hör verkligen paniken i min röst.

Nej nej jag fick bara panik eftersom att testet visade positivt.

Ja så efter att den skräcken lagt sig så ska vi försöka komma på hur jag ska berätta för min man. Jag menar jag har väl ALDRIG förut gjort ngt som han inte är involverad i.

Det har precis varit mors dag och min vän hade fått en massa blommor, då hon faktiskt har SJU barn. :-)

Hon ger mig några blommor ur en bukett och vi slår in gravtestet för att vänta in min man.

Där kommer han... - Hej, säger han.

-Hej säger jag. - Vad är det, frågar han nyfiket... -Ingenting, varför frågar du det? -Nja du ser så pillemarisk ut.

Jag sträcker fram paket och blommor och han gissar på något sätt rätt på direkten.

Jag och där var jag gravid med Jeline.

Dagarna gick och jag jobbade på som vanligt. Tills en söndag i augusti.

Min man hade precis åkt hemifrån till golfbanan och jag hade gett Jordan och Jamie frukost. Så jag gick upp med killarna till övervåningen för att lägga dom att vila en stund.

Då känner jag plötsligt hur något inte står rätt till, så jag springer in på toaletten. Möts där av en hel sjö av blod. Ringer Tobbe som precis slagit ut på hål 3 tror jag det var. Han lämnar sina vänner på banan och springer till bilen och kommer hem. Jag får barnvakt av grannen och jag och Tobbe åker upp till sjukhuset.

Väl där så ser läkaren att det inte är någon fara utan vi kan gott åka hem igen. Han visste inte var blödningen kom ifrån.

Han ber mig gå på toaletten medans han skrev klart i min journal. Inne på toa så märker jag att det är fler saker som inte stämmer.

Jag går in på läkarens rum igen och förklarar detta. Det känns som det är vatten.

Tester tas för att se om det ev kan vara så illa att det är fostervatten. Men va? Jag är ju bara i v 16.

Testet tar ca 15 min och vi blir visade till väntrummet. Då kommer jag på att jag måste ringa min chef och förklara vad som hänt och vart jag är. Jag skulle trots allt börja arbeta 7 timmar senare.

När jag förklarar för henne att vi sitter på sjukhuset med en eventuell för tidig vattenavgång så svarar hon som så.

Men va FAN du är den femte som ringer sig sjuk i dag.. :-(

Oj jaha ok, men jag återkommer, svarar jag..

När läkaren kommer tillbaka till oss och förklarar att det verkligen är fostervatten och att vi kommer att få missfall denna dag, så var allt jag kunde tänka på i detta nu mitt arbete.

Jag ringer återigen min chef och berättar att detta kommer förmodligen sluta i ett missfall och gör det det så är det lugnt då kanske jag hinner komma in till jobbet i tid. Vad min man då sa till mig behöver jag nog inte ens tala om....

Alltså det enda jag tänkte på var att hinna in i tid till jobbet nu när hon så tydligt deklarerat att det saknas folk... Sjukt att man ens tänker en sån tanke. Jag grät och grät och förstod inte varför i hela friden lilla flickan som låg därinne skulle gå oss miste. :-(

Nu blev det inte så. Vi låg kvar på sjukhuset i några timmar för att sedan be om att få åka hem.

Visst svarar dom mig, men du ska veta att fostret kommer komma ut hemma. Och du kommer se hur bebisen kommer att göra försök till att andas, men iom att den är så liten så kommer den att dö tyvärr.

Men jösses svarar jag, då springer jag därifrån.

Nej du vet den sitter fast i navelsträngen så det kan du inte, du är trots allt i v 16. Då ringer du bara 112 och begär ambulans så kommer dom och hjälper dig..

Det roliga och mest fantastiska i detta är att jag lyckades gå fram tills v 34, dock med läckande fostervatten hela tiden men jag lyckades ändå. Så i v 35 så föds vår lilla Prinsessa Jeline på 2,4 kg.

Ja det var ju också en historia. Vi skulle åka in till Nyköping för att bli skickade till E-tuna för igångsättning lite tidigare iom att jag gått med vattenavgång så pass länge. Men väl i E-tuna så glöms vi bort och det slutar med att dom har fullt. Så dom ska skicka oss till Södertälje, V-ås, Huddinge, Uppsala innan dom till slut hittar plats i Norrköping åt oss. Så vi kör dit (jag kör) Kommer in där och dom undrar vilka vi är och varför vi kommit dit. Jösses, där måste vi dra historien snabbt så att dom kan börja sätta igång mig. Vi hade barnvakt hemma till de andra barnen så det var ändå ganska panikartat att få igång allt..

Dom vill då blåsa av allt och låta oss åka hem i ett par dagar för att sedan eventuellt komma tillbaka. NEEEEJ, utbrister jag. Nu kör vi, nu gör vi det här. Och sedan så tar dom helt hål på hinnorna eftersom det bara var ett litet hål innan. Ringer mamma Benita och säger att nu har jag värkar så nu drar det i gång, och 15 minuter senare så ringer jag tillbaka att det är klart. :-)

Samma sak här att jag började arbeta faktiskt redan samma dag inne på BB. Då hade jag som vanligt flera jobb så detta var ett av dom. Men jag var tillbaka på Kolmården igen i mars.

Jobbade mars april och i maj så beslutar vi oss för att nu räcker det med barn så vi tar en P-spruta. Eller ja JAG tar en. Sen 17:e maj så hade vi fixat en liten avkopplingssemester till Thailand med alla barn.

Ja tror eller ej men vi åker med fem st barn, jag min man och barnens gudmor. Det var hur härligt som helst och det är inga som helst problem att åka med så många barn. Jeline var i detta nu 4 månader. :-)

Hon njöt i sin babysitter på en solstol under parasollet under kokospalmerna. :-)

Kommer tillbaka en dryg vecka senare och är åter i arbete. Förstår inte hur den där P-sprutan jag tagit kunde ge alla de graviditetstecken som faktiskt finns. Gaaah.. Men men det ger sig nog.

Jobbade på om dagarna och såg till att mina andra åtaganden jag hade rullade på för fullt.

Sen en sensommardag så tycker jag att det är så ledsamt att känna av dessa hormoner var dag, varpå min svärmor säger att du kanske är gravid.

Nej nej det är omöjligt jag har tagit P-spruta...

HAHAHAHAHA dagens ironi, JAG VAR GRAVID!!!......

Mådde ok så jag arbetade fram till den sista November och hon är född på nyårsafton. Efter att ha fått värkar i tandläkarstolen och tandläkaren själv kör in mig till förlossningen osv osv. Så Jeline och Jinelle är faktiskt födda samma år. Ena i Januari och andra i December2015.

Och som vanligt så börjar jag arbeta snart inpå även hennes födelse..

Då vi bodde i ett hus fullt med mögel så kände vi att vi var tvungna att flytta därifrån. Vi ville ta huslån och bankerna började tala om fastanställning osv.

Jag lyfte detta med min chef som skrattade åt mig och sa att behovet inte finns för en tillsvidareanställning. Men va? Det gör det väl, jag arbetar ju året om hela tiden och jag arbetar direkt efter jag fött barn osv osv. PLUS att jag endast bad om 50 %

Men nej, hennes svar var att jag skiter i dina banker så är det.

Jag fortsatte att ifrågasätta just också att jag arbetat så länge som från 2011 och jag visste att jag verkligen ville arbeta kvar. Men NEJ säger hon vad är det du inte förstår, det räcker med de anställningarna du har.

Jag kan säga att jag gick i 4 månader anställd på enstaka dagar fast jag var schemalagd. Sedan var det säsong fram tills slutet av september för att sedan få en annan sorts anställning under höst/vinter, trots att jag hela tiden var schemalagd plus lite ut över detta.

När jag en dag märker att fler med mig hade fått för lite lön, så sa jag till flera stycken att dom skulle kontrollera så dom fått rätt lön. Det visar sig att dom fått för lite och jag som då är Hovmästare och ansvarig för dom på plats så tar jag tag i detta och pratar med löneavdelningen, där en för övrigt helt underbar människa arbetade. Vi hade kommit varandra ganska nära och hade en god kontakt. Vi ordnade så att de fick sina rätta löner utbetalda i efterhand.

Men när min chef kommer tillbaka efter sin semester så frågar hon varför i hela friden jag hjälpt dom med det? Det är väl upp till var och en själv att upptäcka.. Och varför kommer alla till dig med allt. Inte vet jag svarar jag, förmodligen för att dom vet att jag tar tag i saker och då du är borta så kan dom inte prata med dig.

Men jag vill inte att dom ska tycka att jag är värdelös säger hon. I detta nu så tyckte jag fortfarande om henne och jag höll henne fortfarande om ryggen vilket jag gjort många många ggr. Så jag säger att det är väl ingen som tycker att du är värdelös. ( Ångrar mina ord i dag )

Många har undrat över hennes arga och känslolösa beteende. Dom jobbar häcken av sig och dom får ingen som helst övertidsersättning, dom får bara ta ut i lediga dagar. I bland så kan dom jobba 15 dagar på raken, men får då skit för att dom vill vara lediga en endaste dag.

Jag med fler var på dom att ta upp detta för det är inte rätt. Nej vågar inte bråka med henne för då kommer hon bråka på andra sätt och det vill vi inte. Vi vill och skulle behöva en tillsvidareanställning men hon vägrar ge oss det trots alla år vi varit här. Hon säger att det fattar ni väl själva att vi inte har råd med.

Sen så märkte jag att när jag arbetat övertid så var min schemalagda tid ändrad. Hmmm då får jag ingen övertidsersättning. Jag mailar min chef och berättar att hon måste ändra tillbaka. Då skyller hon ifrån sig och säger att det absolut inte är hon som gjort detta, trots att det bara var hon som var på plats. Nåväl det finns säkert spöken där också som fifflar med timeplan det är ju ändå ett gammalt gammalt hotell så visst borde det vara spöken.

Efter många turer och ord sagda så fattar jag att hon inte kommer ge med sig om en tillsvidareanställning trots att jag arbetar året om och precis när som helst hon ringt in mig, sedan 2011. Jag ringer Unionen för att rådfråga och jag berättar hela historien.

Men jösses får jag till svar, det är väl klart som 17 att du ska ha en korrekt anställning.

Vad man då inte vet är att dessa anställningar (enstaka dagar) som är för det första staplade men sen ej korrekta INTE räknas in i LAS och där kommer man undan en tillsvidareanställning. Facket var lika snopna som både jag och många andra. Enstaka dagar betyder verkligen inte att man arbetar efter schema och hela tiden.

I detta läget så säger då chefen att. - Skyll dig själv, du har själv satt dig i skiten när du drog in facket i en anställningsfråga och sådana människor vill jag inte ha med att göra.

Vad tantalonan DÅ gör är för mig heeelt galet och overkligt. Hon BLÅLJUGER om hur hon agerat och hur detta gått till. Hon sitter där i möte med facket och HR och säger att hon absoluuuut inte sagt så till mig om facket. Hon menar på att det är självklart att jag ska ta hjälp av dom. Hon hittar på en sak som hon själv har gjort och som jag hjälpte henne att reda ut. Svårt att förklara men sååå många gånger som jag fått "städa" upp efter henne.

Hon skrek åt mig en gång och undrade varför jag gjort si o så. Men jag svarar bara henne att snälla du, du vet väl att jag alltid står för vad jag gör och säger och detta är inte jag, jag var inte ens här i går jag var ledig. 5 minuter senare så visar det sig att hon får reda på vad detta handlat om. Ja som sagt, JAG hade INGENTING med saken att göra. Ni ska ju inte tro att hon ber mig om ursäkt, nej nej hon sträcker fram en flaska vin till mig.

Tycker du jag behöver denna säger jag, lite hånfullt faktiskt.

När jag har pratat med folk om varför dom bara sitter där och tar skit från henne. Dom klagar typ hela tiden på hur hon "sköter" sitt arbete och jag förstår det, men undrade varför dom inte gör något åt saken.

Jag menar, hon står framför 10 pers och säger till en tjej att hon har skitfula byxor och att hon själv aldrig skulle kunna ta på sig såna.

Deras svar är så skrämmande så det är inte klokt. -Jo vi har sett hur hon bara blåser så är den människan borta sen. Hon gör precis hur hon vill med vem hon vill och vi vill inte vara den hon blåser bort. Har nu i efterhand fått höra att många slutat. 2st av de absolut bästa killarna försvann även dom. Stället är ingenting utan dom två cheferna, törs jag påstå. Dock så är nye VD,n en otrolig människa enligt mig. Den förre likaså, en man med en otrolig karisma och expert på att klara av saker. Det är med sorg i hjärtat jag beklagar hans sjukdom.

Jag säger så här. Ta bort rovfisken från det fina stimakvariet och allt skulle frodas och blomstra för fullt... Inga uppätna fiskar utan glädje och fin och bra positiv energi på alla sätt och vis. Ett familjärt mottagande ur gästs perspektiv. Personalen är HELT fantastisk och alla vi är som en Familj, som verkligen samarbetar på ett helt otroligt proffsigt och "ur gästs ögon" hjärtligt sätt i ALLA lägen.

Undrar verkligen vad ägare mfl skulle säga om dom visste om HELA sanningen om hur denne människa myglar och beter sig.

Hon säger till mig att jag får skylla mig själv när jag har sjuka barn för jag har själv valt att skaffa så många. ps jag har inte vabbat en endaste dag under alla dessa år. Jag hade min första sjukdag 5 år senare och det var när jag ramlade i trappan och fick en spricka i foten. Och när min sista dotter som är född med DS föds så skriver jag till henne att så här är det. Får då till svar att jättetråkigt men har inte tid att svara för jag ska åka till Florida nu. Vi får höras när jag kommer hem. Hur hon mer uttrycker sig om att jag fått ett barn med DS tänker jag inte skriva här. Jag hoppas att det verkligen bara var ren klumpighet och dumhet.

Så ni förstår va hur mycket skit man fick ta, bara för man endast ville ha en tillsvidareanställning..

Detta är då ett ställe som familjer och alla människor av olika slag älskar att besöka.
Jag har både varit inne i parken och på hotellet under dessa år. Jag glömmer aldrig all cred jag fått från gäster, som dom som säger till både parkchef o duty att vore det inte för henne (mig) så hade vi aldrig kommit tillbaka hit. (Dom hade råkat ut för en otrevlig incident, men som jag lyckades rädda) Jag fick dagens ros i Norrköpings tidning. Som sagt, jag älskade verkligen mitt arbete dag ut och dag i, dygnets alla timmar och mina älskade arbetskamrater. <3 Försöker inte höja mig själv till skyarna, vill bara visa hur enormt engagerad jag är i mitt arbete och i min Familj. Så otroligt skoj när gäster kommer åter några år senare och verkligen frågar efter mig, ja då känner man att man lyckats i sin roll.

Jag bad faktiskt endast om 50% på tillsvidareanställning och ska bli så totalt nedtryckt då hon tyckte jag kan jobba 6 år till med att ha alla dessa olika anställningar. SUCK!!!!!

Jag vet att jag har typ 300 andra saker som jag gör så som ungdomarna jag brinner för att hjälpa, ekonomi som jag hjälper till med åt folk, inspelningar reklamfilmer mm, men det spelar ingen roll för jag trivdes verkligen och jag visste att jag kunde mitt arbete och jag brann för det till tusen, och fram för allt. Jag kunde prioritera.

i dag kommer jag fortsätta att vara kontaktfamilj till barn och ungdomar som behöver det, samt pyssla lite med ekonomi som jag gjort, en del reklaminspelningar fortsätter jag också med. Sen kommer jag snart att ha 7 st barn, så brist på att ha saker att göra kan jag nog glömma. :-) Meeen, jag gillar det.

Om du orkat läsa min story hela vägen hit så vill jag bara säga tack för att du "lyssnar"

Detta var nog mitt längsta inlägg, men också en tanke till alla er där ute som kanske blir utnyttjade på ett eller annat sätt. Gå därifrån, ställ krav för det är inte värt det i slutändan tro mig. Har du en chef som är mellan 60 och dags att sluta, som inte klarar av att vara chef på ett bra och snällt sätt. Tala då om för denne att det är dags att ta pension, vila upp dig och luta dig tillbaka och förstå att en lampa inte lyser för evigt....

Ta hand om varandra och fram för allt. VAR SNÄLLA OCH VISA RESPEKT...🌻🌻🌻

Kram på er.. 💖💖💖💖


  • 1 666 visningar

Gillar

Kommentarer