Hon bara slutade andas!

Då hände det igen! Det som jag ALDRIG mer ville vara med om. Min bebis slutade andas i min famn!

Kan berätta om när det hände sist. Det var i Februari i år. Min man hade pris åkt för att handla och jag häller upp vatten för att göra ersättning (välling) till Jinelle. Tycker hon är väldigt tungandad så jag tar upp henne. Då slutar hon tvärt att andas och hon blir mer och mer blå runt ögon och mun. Ringer en granne som hör hur illa hon andas och nästan skriker åt mig att ringa larmnr. Vilket jag omedelbart gör. Kommer fram till en tjej som säger att, nu börjar vi med att mamman tar ett djupt andetag. Jaha ja ja in o ut, sååå. Säg bara vad jag ska göra hon är helt blålila och har ingen andning alls och är medvetslös.

Vet ärligt talat inte om jag hörde ett ord av vad denne tjej sa i andra änden av luren. Men jag blåste o jag skakade och jag gjorde tydligen rätt, för jag fick verkligen igång hennes andning något sånär.

TVÅ ambulanser far in på gården och dom springer in i huset. Där står det en liten kille vid namn Jordan som är sååå förbryllad över hela situationen. Mamma varför kommer det TVÅ ambulanser? Klart han undrar. Han är ju dock bara 4 år gammal.

Personalen slänger sig mer eller mindre över Jinelle och ser till att få i henne adrenalin och nån spruta så dom skjuter undan slemmet. Ja för det var slemmet som var boven i dramat. Hon orkade inte ta hand om det så det blockerade luftvägarna för henne.

Ilfart in till Nyköpings lasarett för att sedan kunna konstatera att hon hade fått RS-viruset. Så vidare i ilfart till Eskilstuna. Tack gode gud att den bästa barnläkaren som jag käner sedan tidigare mötte upp och tog hand om Jinelle där. Ungen ( får man säga så ) var verkligen i trygga händer.

Jag själv fick inte plats i ambulansen så jag fick inte följa med. Kändes inte alls kul att behöva bli kvar hemma. Men vi har ju dock 5 andra barn att ta hand om pluuus att jag tagit på mig jobb som skulle vara klart dagen därpå.

Så här står jag med en dotter o man på väg i ambulans i ilfart till Eskilstuna, en annan dotter med halsfluss på sjukhuset, en flyttstäd som skall vara klar och tre små barn som är hungriga och vill ha mat. Jajamen. :-/

Mina svärföräldrar kommer som ett räddande skott och hjälper mig. Hämta min 15-åriga dotter från sjukhuset samt hjälper mig med min flyttstäd. Phuuuu.

När jag senare under dagen skall till apoteket för att ta ut medicin till Belinda (med halsfluss) så tänker jag att jag skall köpa lite juice på affären när jag ändå är där. Vad händer? JOO!

Hinner bara kliva in i affären så ser jag en kvinna bara rasa rakt bakåt och ner i golvet. Hjälp tänker jag och verkligen SPRINGER fram för att hjälpa henne. Kvinnan är medvetslös och jag får ingen kontakt först. En annan kvinna såg fallet så hon var med och hjälpte mig få kontakt med kvinnan. Jag ringer ambulans och sitter med kvinnan på golvet i min famn. Får kontakt med butikspersonalen och dom kommer med vatten.

När ambulanspersonalen kommer så ser jag att det faktiskt är SAMMA kille som var hemma och hämtade Jinelle.

Hej sa jag, ja nu är jag här också..

<mitt hjärta som tickade i hundraåttio hade precis lugnat ner sig när dom kom och tog hand om kvinnan, när jag plötsligt kom på att. FAAAAN, min parkering har ju gått ut. Gaaah, ska jag få p-böter också???

Klarade mig från det och åkte hem till resten av barnen med medicin, mat och juice.

Vad tror ni händer då? Jo, jag börjar störtblöda, verkligen störtblöda. Visst att jag har blött sedan jag födde Jinelle på nyårsafton som var för 2 månader sedan. Men nu var det katastrofalt mycket blod. Ja ja in med lite blöjor för nu har jag verkligen INTE tid att åka in till sjukhuset med mig själv.

Visar sig 2 månader senare att jag hade moderkaka kvar i livmodern och att jag hade en öppen livmoder. Tydligen livsfarligt. Fick opereras två ggr för att bli bra, Men det är en HEEELT annan historia. :-P

Jinelle låg i Eskilstuna i en maskin som hjälpte henne att andas. Tack och lov för underbart duktig läkare, och fina föräldrar som bor i E-tuna som kunde komma upp med kalsonger och mat till min älskade man. ( Jag hade råkat packa ner trosor till honom) :-) Lite roligt iaf i all bedrövelse.

Jag åker ocj skall byta av min man så han kan åka hem och så jag kan vara hos min bebis. Väl på plats så ringer dom från miljökontoret och vill träffa mig dagen därpå. Visst visst. Jag fick sova med mina älsklingar i en natt. Jag och Tobbe delade på en brits. Ja en BRITS. Skitsamma jag fick iaf vara tillsammans med dom. <3

En v senare kom min sötnos hem också det, efter mycket om och men. Men hem kom dom. Och vi var alla tillsammans och vid LIV! Tack doktor Tarek för du räddade vårat barn. <3

Idag så hände samma sak igen. Hon slutade andas och hon "snorkar" Jag har fått vaka över henne sedan kl 02.00 i natt och jag har gett henne mediciner och försökt få i henne mat.

Jag är såååå less på detta jävla skitmögelhus så ni anar inte. Hon hostar, slemmar mm mm och nu inhalerar hon 2 olika mediciner. De andra barnen likaså, men dom orkar ta hand om slem osv som kommer i kroppen.

Och jag är så less på alla som frågar varför vi inte flyttar. VA Borde vi flytta? ATT jag inte tänkt på det????? Nä så är det liksom inte. Ni som läst mina tidigare inlägg VET hur mycket vi jobbat för att kunna komma härifrån.

Har sutti och kollat på film medans jag vakat över henne och tro mig. Jag har snart sett ALLA julfilmer som finns, och det är till och med så att JAG nästan börjar tro på tomten igen.

Men skriver här som jag skrev på facebook att Snälla gode gud som finns i himelen, knäpp med dina fingrar, bara en gång.. Här under ser ni hjärtegrynet för bara ett par dagar sen. Så glad och så tillfreds.

Ha det gott kära läsare och ta hand om varandra för ni vet aldrig hur länge vi finns. <3

ciao..


Gillar

Kommentarer