Förlåt, men kärleken KAN behöva avsluta livets gränser!

Jag bekänner min största hemlighet!!! Ingen kunde väl ana detta!?



Ärlighet, som för mig är min öppenhet, är många andra människors stora rädsla.

Att kunna vara ärlig med vad man känner kan i många många fall vara svårt, för att inte säga omöjligt. Folk är så otroligt rädda för vad just ANDRA ska tycka om just mina tankar, mitt utseende och mina rädslor.

Jag är rädd för spindlar! Du har spindlar som husdjur! Bara där skiljer vi oss människor i våra tycken.

Vart vill jag då komma med detta?

Jo, det slog mig just i går när jag satt och skrev en låt om min underbara lilla dotter Jinelle, född med Downs Syndrom.

Texen börjar som så.

" Why me? Why did you came to me? I was so afraid to someone like you, my fear was a black long way of unknowing knowledge. Today, my fear is a reality, a true love between mother and daughter, one love always and forever"

I går så har vi rockat sockorna och det är dagen då vi verkligen vill få fram ATT våra underbara människor födda med DS är precis som du och jag.

Men som texten min lyder, så kände jag verkligen när lillan var född. Varför ville hon komma till just mig? Jag som var livrädd för det jag inte kunde kontrollera. Jag funderade på hur han där uppe som ingen i dag verkar tro på tänkte när han gav mig en dotter med DS.

Jag låter fruktansvärt elak och hård, men så tänkte jag verkligen. Jag trodde jag skulle skämmas, jag trodde faktiskt att detta var slutet på allt normalt liv.

Men vet ni!? Jag är sååå otroligt glad att jag i dag VET att jag hade totalt FEL!

Jag var livrädd att folk skulle se ner på just mig att jag fått ett barn med DS. Att dom skulle säga, skyll dig själv när du skaffar barn när du är så gammal. Som min Chef på Kolmården sa när jag berättade om lilla Jinelle. "Skyll dig själv när du skaffar så många barn" Likaså hon var totalt ovetande om realiteten.

Våran älskade lilla Jinelle liksom bara kom från ingenstans. Hon är född trots P-Spruta. Hon ville verkligen komma hit till oss. När jag väl fick henne i min famn så var lyckan total. Till en början var jag livrädd, livrädd för allt man både läst och hört om dessa fina barn som blir så illa behandlade.

Nu måste jag ta upp något som jag kanske kommer få skit för, men jag vill verkligen förklara det här med aborterade DS-foster. Jag kan inte svara för hur alla människor tänker. Men jag törs nog påstå att MÅNGA man har hört tänker som så. Ett barn med DS har ofta fel på sina organ. Det lider av ett handikapp, många har fel på sin syn. Väldigt många DS-barn har hjärtfel som måste opereras. I bland går det bra i bland dåligt. Jag tror att folk vill väl, dom vill inte sätta ett barn till världen som bara skall få lida. Visst, inte bara. Dom har många lyckliga stunder och dom är fantastiska människor om ni frågar mig, men jag VET ju det i dag. Jag tror att det handlar mycket om att man inte vill föda ett barn som skall få lida igenom en rad olika bekymmer med hälsan.  Deras okunskap och rädsla gör deras val. Jag kan vara heeelt ute och cykla, men så hade jag tänkt och tyckt när jag inte hade någon aning. Och då tar nog tyvärr rädslan över. Kanske inte alla som delar min mening vad vet jag. Men jag tycker inte man skall spotta på dessa människor som ändå tänker framåt, inte bara för sin egna räkning.

Jag tror (bara mina tankar) att man inte vill utsätta ett barn för "fara" när man vet allt som hör till. Allt lidande som barnet faktiskt KAN gå igenom.

Nog om det och tillbaka till min rädsla när Jinelle var född. Där vaknade kärleken och styrkan inom mig som sa, ge inte upp, ge Jinelle den framtid som hon verkligen är värd att få. Hon är faktiskt en människa hon också. Jinelle kommer att leva ett så lyckligt liv med alla sina syskon och de andra underbara ungdomar som finns i hennes närhet. Alla bara älskar hennes otroliga styrka och finess och fram för allt, hennes glädje. Men för guds skull, glöm inte ett fint porslin framme, för då kan det gå till spillo, men hon menar inget illa. Hon är bara där och då.

Hennes syskon är bara helt underbara. Dom förstår inte riktigt det här med just DS. Men när dom hör att hon försöker prata. Som i texten "Johni Johni, yes papa. Så svarar lilla Jinelle och dom jublar och klappar händerna åt henne. Nånstans så tror jag att dom förstår att hon har lite svårare än andra.

Som sagt, jag har 7 barn och då fått 5 barn på 5 år så de sista barnen är ganska lika i ålder.

Visst Jinelle kräver min uppmärksamhet dygnet runt, hon slutar andas när hon sover och jag är där ca 227 ggr per natt och känner på magen, jag ritar saker till henne så hon skall förstå. Självklart kanske det kan vara omöjligt för henne, då jag är totalt kass på att rita. :-) men tro mig, jag lovar er att det verkligen är värt allt. Hon ler när jag väcker henne, hon skrattar när jag kramar henne. Sen kan jag ärligt säga att jag behöver se till henne 24/7 men det gör inget för Jinelle är en liten busunge som kastar allt som kommer i hennes närhet, men hon förstår känslor. Blir jag arg på henne så gråter hon, säger jag BRA så vill hon ge mig high five, sjunger vi så applåderar hon efteråt, är jag inte hemma, så gråter både hon och Jaylie (lillasyster). ;-) Jag önskar jag hade både en skrivare o lamineringsmaskin så jag kunde skriva ut hennes känslor.

Kärleken är total när kärleken är ärlig, sann och för evig!!!

Våra älskade DS-barn är dom mest fantastiska och snällaste jag vet, glädjespridare vill jag lova. Tänk om alla människor kunde vara lika glada och snälla, då hade Världen sett lite roligare ut.

Lova mig gott folk att om någon är elak emot ditt barn eller någon annans barn. VÅGA säga ifrån. 

Snälla snälla ni. Var rädda om våra barn och fram för allt, ge dom den kärlek de förtjänar. Det är Ni som gett dom livet, så fortsätt ge deras liv kärlek, styrka och värme. Och lär era barn att vi alla inte alls är likadana. Lär dom att hjälpa andra, älska andra och visa respekt men fram för allt att vi ALLA lever på samma jordklot och har samma värdighet. Naivt tänkt, jag vet. Men så länge vi vuxna förmedlar kärlek och respekt så lovar jag att det åker vidare på vågen.


Många kramar från Clådan Holmsell


  • Downs
  • 1 700 visningar

Gillar

Kommentarer