DEN STORA FRÅGAN!

Direkt efter att det där plusset gjort sin entre, så börjar tankarna snurra. Tankar funderingar och en stor förväntan. I vårt fall så har vi flertal gånger blivit varse om en bebis i magen när värkarna startat. Ja, där kan vi snacka om chock när man åker in till sjukhuset för man har en misstänkt tarmvred. Och det visar sig vara en fullvuxen bebis som vill se dagens ljus.

Men om vi går tillbaka till det där plusset. Vad är ens första tanke? jo, jag törs nog påstå att det är. Undrar om det är en flicka eller pojke. Sen kommer. Vad ska man hitta på för namn?

Och just det där med namn är en helt amazing grej.

-Vad kul ska ni ha barn! Eller ja i vårt fall. -Jaha en bebis till, det visste vi redan, frågan var bara NÄR? Mmmm men precis.. Sen kommer det. Vad ska han heta? Och just det där med namn har ju också varit lite roligt när det kommer till oss. ok Belinda och Gabriel som är de förstfödda är inte så komplicerade. Ja, inte vad det gäller namnen i alla fall :-P

Sen kommer då. Jordan & Jamie. Jeline och Jinelle som är födda samma år. Sen har vi Jaylie, Jellanie och sedan så kommer vår senaste, nä jag måste nog säga SISTA prins inte ens ett år efter Jellanie. Hur som haver. I och med att vi haft alla på J, så vill jag lova att folk kommenterat, frågat, tyckt och fram för allt haft åsikter om namn och dessa bokstäver som namnen ska börja på.

Nu var det så att när lillprinsen kom, så tyckte jag han såg ut som en Nicholas. GISSA om jag blev nedröstad. Jösses pm-korgen var ju för fasen full. För att inte tala om dom här hemma. Här lät det. NÄÄÄÄ, ärunte klok, stackarn kommer ju bli mobbad när han inte har ett namn som börjar på J.

Ja, vad jag vill komma fram till är just att han äntligen 4 månader gammal fått sitt riktiga namn.

Men kan ni förstå all uppståndelse kring just det här med namn på bebisen från dag ett man får veta att därinne bakas ett litet underverk.

Vi hade såå svårt att komma på ett namn till honom. Eller alltså jag gillade både Julian och Nicholas, men jag blev totalt nedröstad och nästan lite smått dumförklarad som sagt.

Folk skrev långa rader med namn. Och jag LOVAR! ALLA hade det perfekta namnet tyckte dom. Jaha, jättesnällt, men hur faaan ska vi nu kunna välja ett namn bland alla dessa 210507 olika förslag.

Min man Tobias, kom på att han gillade namnet Justin. Justin Beaver liksom. Ja, för det var vad jag tänkte på direkt. Nä, det går ju inte. Sen gjorde det ju inte saken bättre att hans systeryster också förälskade sig i Justin. Jag försökte och försökte och försökte, men vad fan gör man när den sötaste lilla pojken i världen liksom inte ser ut som en Justin?

Efter tre månader så måste man ge sitt barn ett namn. Annars så skickar Skatteverket ut en påminnelse att. Hallå ni har inte namngett ert barn.

VA? Har vi inte? Nähä!!! HALLÅ! Klart som FAN vi vet att vi inte kommit på nåt namn än. TRO mig, Vi blir påminda om det typ TJUGOFYRA SJU. På Facebook, Insta, sms, hemma, telefonledes a fasen också telegramledes. Hur skulle vi kunnat glömma bort att vi inte gett vår pojk något namn?? DAAAAA!!!

Vad händer nu då? Frågade jag. Ja ni får två veckor till på er och har ni fortfarande inte namngett pojken så får ni böter. BÖTER? För att inte ha kommit på ett namn? Jaha, några böter har man ju inte råd med tack. Nej nej, dom pengarna kan man ju lägga på skor i stället. Så vad gör man då? JO, man tar med gråt i ögonen fram det där papperet från Skatteverket och så börjar man skriva. J och sen tittar man ut genom fönstret i typ 3 1/2 timma. Sen fortsätter man med ett U. Sen går man och kissar lite för man har ju såklart lyckats hälla i sig ca 5 koppar kaffe under tiden. Sen ringer som vanligt telefon, så man diskuterar lite smått om Justin med den man samtalar med.


Du vänjer dig det blir bra, skriv det bara.
Eller som nästa sa. Skriv det du vill och sen så kommer Tobbe att vänja sig. DET kan jag säga att jag aldrig skulle göra. Min mans tycke är faktiskt jätteviktigt.........I alla fall oftast, ibland eller ja nån gång då och då vill jag nog säga.

Nä, men skämt och sido. Klart som sjutton att vi måste vara överens. Nu var ju jag inte överens med just Justin, men jag lyssnade till mina kloka vänner/mamma och tänkte att. Ja, jag kommer nog vänja mig. Skrev Justin på papperet och sedan så kom det tårar på mina kinder. Det var första gången som jag inte älskade mitt barns namn. Men jag hade i alla fall en nöjd man.

Min man såg det inte riktigt likadant. Han kände lika men från sitt håll. Han kunde inte vara nöjd när han visste att jag var ledsen över valet. Men jag har skickat in papperna nu så nu får det bli så.

Nej, han hade inte hjärta till det men han gillade fortfarande inte vare sig Julian eller Nicholas.

Då kommer Belinda dotter nr 1 på 20 år från ingenstans med ett förslag. Ett namn som verkligen INGEN i hela Sverige heter. (Jag älskar ovanliga namn som ni kanske förstår)

Vi har nu beslutat att ge honom sitt riktiga underbara namn som han verkligen ser ut att heta. Så vi ändrar helt enkelt hos Skatteverket.

Det fina namn han kommer att bära ÄR

.

.
JILION RAFAEL INGVAR HOLMSELL.

Vi är verkligen så nöjda, ja alla tre får jag väl säga.

Tack att ni orkat läsa. Kramar fån Claudia Holmsell.....

  • 563 visningar

Gillar

Kommentarer