24:e augusti i ett nytt land

En del av den lyxiga bussfrukosten, ha ha / En bensträckare uppe i bergen

The border between Montenegro & Albania

Utsikten från ett stopp på vägen upp till slottet Rozafa, i den nordalbanska staden Shkodër.

På torsdagsmorgonen skulle jag vilja påstå att vi klev upp i ottan, allt var förberett och klart kvällen innan, men upp skulle vi ju ändå. Vi hade nämligen bokat en utflykt till Albanien, ett av Montenegros alla grannländer. Bussen skulle komma och hämta oss strax innan sju, så det var ingen direkt sovmorgon. Jag ogillar att åka buss, och allrahelst med främmande personer. Det är inte en av de bästa sakerna jag vet. MEN jag hade ju bestämt mig att jag skulle göra allt i min makt för att vi skulle komma iväg till ytterligare ett land, så då var det "bara" att bita i det sura äpplet. Vägen dit var både bu och bä, en del gånger tappade jag hakan för att det var så fint, medan jag andra gånger bad till Gud att vi inte skulle köra ned för något av stupen vi åkte förbi.

Efter några timmar i bussen anlände vi äntligen till Shkodër, en stad i norra Albanien. Vid gränsen fick vi tillökning i form av två albanska guider, han som satt vid mikrofonen och berättade var så duktigt, alltså på riktigt. Jag är egentligen inget fan av historia osv, men till och med jag tyckte att det var intressant och spännande. Bussen tog oss till början av vägen upp till det tidigare nämnda slottet, och det var mig en redig uppförsbacke vill jag lova. Den första biten fick vi åka minibuss, men den värsta branten fick vi allt bestiga på egen hand. Det kanske inte ser speciellt brant ut, men skenet bedrar, lägg dessutom till ca 39 grader i gassande sol. Det var mysigt hihi. Nej men honestly, vi var så svettiga, men det var värt det. To be continued...

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229