Instagram christelannsofiInstagram christelannsofiInstagram christelannsofiInstagram christelannsofiInstagram christelannsofiInstagram christelannsofiInstagram christelannsofi

Livet och seglingar

Jag fortsätter med mina livsberättelser, de ligger under kategorierna om någon vill se tillbaka, tänker framförallt på familjen. 2004 blev inledningen till en tuffare period i vårt liv. Harald hade blivit sjuk "gått i väggen" som det kallades då. Han sov dagarna i ända medan jag jobbade. Han fick gå till en psykolog via sitt arbete och de gjorde verkligen sitt bästa för honom. Vi hade nu flyttat för gott till Helsingborg och låg med vår segelbåt i Norra hamnen. Harald hade svårt med att åka till Höganäs, han mådde så dåligt av att sätta sig på bussen dit. Jag jobbade i Helsingborg och det blev lättare för mig av den anledningen.

Året inleddes med kalas för barnbarnet Anna som egentligen fyller år i slutet av december och hade fyllt 10 år.

Lillasyster Sanna samt kusinerna Amanda, Ebba, Wille och Jonathan.

Haralds dotter Maria hade också födelsekalas i början av januari.

Haralds son Fredrik med familj var också med.

Vi hade fått erbjudande att köpa en ny motor till Aurora och vi fick hjälp att byta ut den gamla. Ett så krångligt jobb. Jag har aldrig, varken förr eller senare varit med om så mycket hjälpsamhet som det är mellan seglare. Det saknar jag.

Det var inte helt lätt att bo i detta, men det gick precis som allt annat.

Samtidigt i februari skilde sig dotter Mia från maken Lennart under jobbiga förutsättningar och jag behövdes för henne.

Barnbarnet Wille fyllde 1 år.

Syskon och kusiner.

Som jag skrivit tidigare så är det många födelsedagar på våren.

Haralds barnbarn Kristoffer och Emma fyllde 5 och 3 år.

Mitt barnbarn Sanna fyllde 4 år.

Jag med barnbarnet Wille, alltså, vad jag saknar mitt röda hår.

Även om Harald var sjuk så försökte vi umgås med våra vänner som också bodde i sina båtar i Helsingborg. Harald orkade det, men behövde sedan ta igen sig i flera dagar.

Micke och Ann-Marie som vi även seglade med ibland.

Marie-Louise och Ulf, det var mest vi sex som träffades och åt tillsammans. Vi hade försökte också lära oss spanska tillsammans.

Barnbarnen kom till oss ibland, jag tror mig minnas att de tyckte det var spännande i båten.

Wille ville vara med i arbetet med motorn.

Dotter Mia med Jonathan och Ellinor

Vännerna Birgitta och Tommy kom från Göteborg. Vi hade fått köpa deras motor och Tommy ville se så att allt fungerade.

Vi fick en förfrågan om att hjälpa till med en segling med våra vänner Ulf och MarieLouise. De hade seglat mot Medelhavet och behövde hjälp från Sines i Portugal till Gibraltar. Vi var osäkra på om vi kunde segla själva och bestämde oss för att göra det och flög till Lissabon där vi blev hämtade. Harald klarade att resa med mig om jag tog hand om allt och det fungerade.

Sines i Portugal som vi kom att återvända till med egen båt. Vi seglade därifrån runt hela Algarvekusten.

Vindarnas Nomad, en 52 fot stålbåt som de byggt själva, den är otroligt fin. De sålde henne så småningom och valde en bostad på landet.

Vi låg för ankare utanför Sagres och gick in i Portimao.

Vi fortsatte till Cadiz i Spanien. Som alltid hade vi det roligt under seglingarna.

Mindre roligt när vi fick ett stort fiskenät i propellern, det tog tid att få in det.

Vi seglade vidare till Gibraltar där vi mönstrade av efter att ha turistat där.

Tariffa och Afrikas kust.

Shopping i Gibraltar. Sånt gjorde Harald väldigt trött och vi märkte att segla på havet gick bra, men landlivet blev jobbigt. Men, han kunde vila, vi kände varandra väl.

Vi tackade för oss efter ca två veckor, tog bussen till Malaga och flög hem

Hemma fortsatte vi ta emot barnbarn medan Harald fick tid för återhämtning. Vi testade att göra en kort segling över till Danmark med vännerna och det gick bra.

Jag gick gärna till Dunkers Kulturhus som ligger i hamnen med barnen när de kom till oss.

I mitten av juli när jag hade semester bestämde vi oss ändå för en segling. Vi hade kontakt då med vännerna Mats och Lena och vi tänkte samsegla till Polen.

S/Y Elena, en så fin stålbåt, tyvärr förliste hon ett antal år längre fram på ett rev utanför Venezuelas kust. Mats och hans nya kvinna Anna-Lena klarade sig, blev upphämtade av ett fartyg, men båten gick helt under och tömdes strax efter förlisningen snabbt av människor.

Mat på gång under seglingen. Väl framme i Sassnitz gick vi på krogen.

Framme i Swinoujscie i Polen möttes vi av vännerna Ewa och Peter på S/Y Fri.

Vi sex hade härliga dagar där i Polen och vi fick för första gången bl a uppleva Polens badstränder. De var fulla av människor i alla åldrar och med mycket olika badleksaker och annat. Jag minns att vi var helt förbluffade.

Det var alltid väldigt enkelt under vår samvaro, just den delen saknar jag också.

Vi seglade tillbaka i innanhavet mot Tyskland och Rugen.

Vi blev bordade av kustbevakningen, detta var före det öppna Europa och vi hade inte gjort rätt med utklareringen, jäklar vilket liv det blev och vi blev eskorterade tillbaka till en hamn och kunde så småningom fortsätta. Vi besökte bl a Ueckermunde och Rostock.

Vi avslutade i Stralsund där det pågick någon slags svenskvecka. Därefter skildes vi åt och vi seglade hemåt.

Harald sov mycket under seglingen, men vi tyckte ändå att det fungerade.

Så här kunde det se ut ibland. Dotter Mia hade fått tag på en jättefin lägenhet och flyttat in med barnen, jag besökte henne direkt vi kommit hem.

Vi hade köpt fina badleksaker i Polen som vi hade med hem.

Att ligga i Helsingborg var så bra, vi hade tillgång till serviceanläggningen och den stora grillplatsen där vi kunde samlas med vänner.

Göteborgsbesök av vännerna Erland och Maria.

Vi seglade till Ven en helg med familjemedlemmar.

Vi hade en kusinträff hemma hos sonen Joel med min syster och hennes familj. Mycket lekar och kul som vi alltid hade.

Detta var innan tillbygge, pool och växthus.

Sommar och bad och Wille följde med oss hem.

Barnbarnet Sanna övernattade hos oss och fick såklart också besöka Dunkers Kulturhus.

Som ni förstår hade vi fullt upp hela tiden och så har det fortsatt genom åren.

Besök av vännerna från Stavanger, Karin och Lennart som vi träffade i Grekland. Det är så roligt med alla människor och möten under våra seglingar.

En helg i september ville vi segla upp till Göteborg för en träff med JRSK (jordenruntseglarklubben) och bestämde att segla vår båt tillsammans med vännerna Micke och Ann-Marie. Jag och Ann-Marie anslöt efter en dags segling eftersom vi jobbade. Det var dåligt väder med mycket vind.

Efter en trevlig träff i Källö-Knippla var det för dåligt väder för att segla hem och vi fick lägga båten och låna en bil av vänner för att återkomma helgen efter. Det var inte mycket som stoppade oss på den tiden. Under tiden vi var iväg fick vi veta att jag fått mitt nionde barnbarn, Charlie. Han blev mitt sista barnbarn.

Mamma Ulle med Charlie och syskonen Rasmus och Sanna.

Vi monterade ett nytt förstag på Aurora för att ha två och kunna segla med två försegel. Det är mycket lättare att hantera än att segla med spinnaker.

Under våren och sommarens seglingar hade ändå Harald hämtat sig och han fick ett erbjudande av sin arbetsgivare att prova ett helt nytt jobb på en annan arbetsplats, kommunens centralförråd. Han blev jätteglad för det och började med att arbetsträna få timmar för att sedan utöka. Harald har alltid älskat och trivts med sina jobb så att inte klara av det var i sig inte bra för honom.

Vi gjorde en sista segling för året till Köpenhamn en helg. Det var en träff med våra långseglarvänner och vi samseglade med vännerna Micke och Ann-Marie på S/Y Eos.

I slutet av oktober fyllde barnbarnet Ebba 3 år och hade som vanligt kalas.

Mina 3 barn som nu har hunnit bli 40, 35 och 30 år.

Barnbarnen Rasmus och Anna

Barnbarnen Ellinor med Wille och minstingen Charlie.

Efter födelsekalaset var det dop för Charlie.

Mina nio barnbarn då 2004. Det började alltid bra sedan urartade det haha. Glada, livliga, spexiga barn.

Då återstod julen detta år, jag har bestämt mig för att inte ta med julen, jularna får bli i ett senare inlägg. Det blir ändå alldeles för mycket.

Men som alltid var det ju en del förberedelser inför julen.

Jag var med Ellinor på Sofiero och med Amanda, Ebba och Wille på Fredriksdal.

Och julbaket klarades av.

Det var 2004 och fortsättning följer, tack om ni orkat hänga med.

Gillar

Kommentarer