Att leva som kronisk sjuk och inte låtsas om det

Crohn's, Om mig, Vardag

Jag har varit dålig på att uppdatera de senaste dagarna. Det beror på att jag haft ett litet bakslag. Jag har inte mått så bra. Jag har haft ont och varit helt otroligt trött. sovit hur mycket som helst. Jag har bara jobbat 1/2 dag denna vecka, och sovit 12 timmar per natt + två gånger per dag på ungefär 1 timme per gång. Det är galet. 14-15 timmars sömn per dygn. Jag har inte sovit så hör mycket sedan jag var i ett skov sist. Skrämmer mig lite.

Det jag egentligen ville lyfta med det här inlägget är att det kanske inte alltid syns hur en människa mår utåt sett. Jag har fått tre kommentarer denna vecka. "Såg du mig inte i personalrummet? Det var som om du var i din egna värld*, "va trött du ser ut, har det vänt något?" och "varför hälsade du inte på mig på jobbet? Du gick bara rakt förbi mig". Jag är ledsen kära vänner och kollegor. Jag såg ingen av er. Jag kan förstå att ni upplevde det som att jag var otrevlig, oförskämd eller arg. Men på riktigt, ni känner mig. Jag skulle aldrig göra så. Jag var i min egna bubbla. Ingenting har hänt. Anledningen till att jag inte såg er, frågade hur ni mådde eller hur eran dag varit, var enbart för att mitt fokus låg i att andas mig igenom mina smärtor den dagen. Jag tror tyvärr enbart en person med denna typ av sjukdom eller som varit utsatt för extrema smärtor kan förstå detta. Det blir som att leva i ett vakum under en smärtperiod. Du hör och ser vad som händer runtomkring dig, men du kan liksom inte ta in det. Allt är som en enda dimma. Inte ens dina egna tankar fungerar som de ska. Du känner dig frånvarande, långsam och korkad. Du har svårt att närvara i nuet och uppfatta vad som händer runtomkring dig. Ibland kommer händelserna ikapp mig när smärtan släppt och det blir som en "aha-upplevelse". Men inte alltid.

Jag förstår att detta kan va svårt att förstå när det inte syns utanpå och när jag inte berättar om det. Och jag kommer inte göra det heller. Ingenting kommer att bli bättre av att jag gnäller eller för att ni tycker synd om mig. Jag kommer varken bli friskare eller lyckligare av det. Jag har aldrig velat bli sedd som tjejen med den kroniska sjukdomen, och kommer hellre aldrig vilja det.

Men ibland önskar jag bara att jag kunde förklara...



Gillar

Kommentarer

Instagram @choices_4_life