https://nouwcdn.com/v106/u/839/1082839/144/202011052006533996.jpg

SÅ DET ÄR JUST NU - KUNDE HA GÅTT RIKTIGT ILLA

- One Favorite - hunkydory

Heeej på er mina babes!!! Idag visar kalendern 25 augusti och denna dag började på något annat sätt än vad dem brukar göra. Så tänkte först börja med att återberätta för er vad det var som hände precis innan skolan slutade.

Så, jag åkte som sagt in på sjukhuset, veckan precis innan skolavslutningen där det började med halsont i några dagar samt hög feber. Efter några dagar i sängen med Ipren och Alvedon så bestämde vi oss för att åka in till sjukhuset och få det hela undersökt. Det slutade med en massa tester gjorda för halsfluss då det var de som vi trodde att det skulle vara, men resultaten var negativa och vi åkte hem igen för att bara fortsätta äta mer Alvedon. Dessvärre så förvärrades min situation en hel del då min feber började stiga sig upp mot 40 grader. Så jag & pappa åkte in på akuten i Varberg och där blev det snabbt bestämt att jag skulle åka med ilfart ner till akuten i Halmstad.

Väl inne på akuten så var det snabba puckar, jag fick snabbt åka vidare till intensiven, där blev jag kopplad till ett x antal slangar, syrgas så att jag kunde hålla igång andningen samt vätskeersättning då jag inte hade fått i mig mat på cirka 4 dagar. På intensiven var jag uppvaktad dygnet runt av personal. När jag låg där så kunde jag varken äta, gå, vara vaken i mer än 20 minuter innan jag sov i flera timmar igen. Jag var egentligen helt borta och det var där som mamma & pappa trodde att jag inte skulle komma hem igen... Fick besök av syskonen och av min bästa vän, vilket gav mig extra styrka till att fortsätta kämpa.

Jag blev liggandes på intensiven i 5 dagar innan jag blev flyttad till en avdelning där jag nu skulle ligga i ytterligare 5 dagar. Under hela denna process så hade läkarna kommit fram tills att jag hade fått en sjukdom vid namn Lemierres Syndrom som 3 stycken på 1 miljon drabbas av. Utöver detta så fick jag även blodförgiftning, vätska i lungorna, blodproppar samt att bakterierna hade spridit sig vidare ut i kroppen. Jag menar, vad är sannolikheten att just jag skulle drabbas av detta? Helt galet. Men efter MYCKET medicinering så blev jag ju flyttad till avdelningen. Under denna tid som jag var där så kunde jag inte gå några längre sträckor, jag sov galet mycket & jag kunde fortfarande inte äta så bra då maten kom upp igen efter bara några minuter. ALLT kändes bara hopplöst. Vad skulle jag ta mig till egentligen? Jo det var bara att fortsätta kämpa för Celina ger inte upp. ALDRIG.

Dagarna gick och jag fick hjälp med både maten och sömnen, medicineringen fortsatte vilket ledde till att jag blev bättre och bättre för varje dag som gick. Jag var mer med och tillslut så bestämde sig läkarna för att skicka hem mig dagen innan midsommar. Så med antibiotika i väskan så fick jag ÄNTLIGEN åka hem. Antibiotikan skulle jag sedan ta i 4 veckor och jag skulle åka till sjukhuset vid ett flertal tillfällen för att göra prover. Så sommaren flöt på, var ute på båtsemester i 4 veckor och kom sedan hem. Sista tiden under sommarlovet var bättre då jag äntligen kände att jag blev bättre. Jag hade gjort kontraströntgen och flera prover, resultaten kom i lördags och jag var frisk... Eller?

NEJ. FEL. För imorse så vaknade jag av att min hals hade förvärrat sig, gick fram till spegeln och såg en svart förläggning i halsen. Sprang ner till mamma, gråtandes och helt slut för jag ORKAR inte mer. Mamma ringde 112 och jag for ner till akuten i Halmstad igen. De gjorde tester och tog nya odlingar. Vi fick sedan resultatet att det har kommit tillbaka... S�� ny utskriven antibiotika och även ett besked om att jag ska göra en operation om några veckor igen för att ta bort mina mandlar. Så är inte riktigt på topp just nu kan man ju säga iallafall.

Så med andra ord så mår jag sådär just nu. Helt ärligt så är jag så trött på allt detta för det enda som jag vill just nu är att njuta av sista året i skolan, ha det helt underbart med mina vänner & slippa allt detta som håller på att ske. Så jag ber bara om er förståelse ifall att jag någon dag skulle vara lite nere eller trött. Bara så himla mycket som händer just nu i livet. Hoppas att ni förstår, tack.

Xoxo. C

Xoxo. C

Gillar

Kommentarer