Frukostdags med älskling!
Frukosten som brukar vara ett under av lyx och elegans , får en liiite annorlunda form nu när vi sköter den själva....😂
Vi jagar inte upp värdparet för att passa upp med frukost, eftersom vi känner oss mer som inneboende nu.

Jag är tillbaka på Wedevågs Herrgård, det känns som att komma hem.
Jag har varit här flera gånger tidigare, dels som gäst när jag var ute på vår lilla hotellturné förra sommaren, då var det bubbel och bad och boule som gällde. Och sen jobbade jag här, som spöke och som diskare och tomte och dessutom var älskling och jag här på en romantisk toppenhelg.

Nu är det nästa fas. Nu lever vi alla i en ny verklighet, med Corona och isolering och nedstängda hotell och andra små företag som kämpar för att klara sig.
Så nu är det älskling som bor här på hotellet! Han jobbar lite hastigt och lustigt i Örebro och då passar det ju hur bra som helst att han flyttar in hos kompisarna på Wedevåg, som ändå har plats just nu!

Och då passar det ju utmärkt att jag också kommer tillbaka, kramar på älskling ( för vi slipper tvåmetersavståndet har vi bestämt) och umgås med Per och Sanni , herr och fru Värdpar ( dock på behörigt avstånd, vi är noga med föreskrifterna) och njuter av Herrgården som är ett ljuvligt ställe även om det är lite tomt just för tillfället.
Det, å andra sidan, gör ju att alla som kommer hit, för en övernattning eller en middag eller en promenad i parken, kan känna sig säkra på att det är coronafritt!

I annonspartnerskap med Desenio

Så himla kul, jag slog upp Desenios hemsida för att kolla lite eftersom jag skulle skriva ett inlägg om dom.
Jag tycker att det är så spännande med konst och jag vet så lite om det, mina väggar hemma är, om inte tomma, så är det i alla fall inte någon trängsel.

Tavlor, bilder, minnen. Vad kan man inte berätta med det man sätter upp på väggen, det är ju det första ens gäster ser när dom kliver in genom dörren. Och även om gästen inte omedelbart går runt som på en utställning och begrundar, så får den ju en k��nsla i kroppen, en känsla om vem jag är och vad jag tycker är fint eller viktigt att visa.

Ett problem med konst kan ju vara att billig, det är den inte! Jo, man kan gå på loppis och hitta alla möjliga fina och ofina tavlor, men kanske inte just det jag hade tänkt mig på just den platsen, kanske förmedlar mitt loppisfynd något helt annat än vad min inredningshjärna hade planerat.

Och det var ju bland annat därför det var så himla kul, och inspirerande, att titta in på Desenios hemsida! Jag blev alldeles glad, det fanns hur mycket som helst att välja på!

Där finns Fotokonst!

Det finns Barntavlor och Köksbilder. Det finns urfina bilder på exotiska djur. Gillar du enhetlighet, så kan du hitta tavlor med samma tema, men olika uttryck. Du kan inreda ditt sovrum så att det blir precis så romantiskt som du önskar.

Det finns. Personliga Posters! Jättekul, jag gjorde en liten skiss av Torsten, vår älsklingsvovve som vi tyvärr förlorade i början av sommaren ( om du vill läsa mer om det hittar du det HÄR ).

Inspirationen sprutade. Och om den INTE gör det, så tipsar Desenio om tavelväggar som man kan sno rätt av eller bara få idéer av.

Ute, utanför fönstret, i den stora världen, är det ganska besvärligt just nu. Krig, fattigdom, kriminalitet. Corona, inte minst.
Då vänder vi oss kanske inåt. Vi bonar om våra hem, vi vill trivas och känna oss trygga. Vi MÅSTE trivas, eftersom vi, för att hålla Coronasmittan stången, bör hålla oss inomhus.
Och då menar jag, att några nya tavlor piggar upp!

Desenio i sin tur menar, att konst är till för alla. Alla ska ha chans att pryda sina hem så som det passar dom och alla ska ha RÅD att göra det. Därför erbjuder dom tusentals olika bilder och motiv, det är bara att gå in och välja och vraka, jobba med färger eller former, bygga upp olika känslor i olika rum.

Du väljer själv vilken storlek du vill ha och vilken ram, det finns ramar av alla slag. Föredrar du guldram? Eller en lite tjockare svart ram? Vill du hellre tejpa upp din Poster direkt på väggen, så finns det såklart Washitejp - det var nytt för mig, men det verkar också vara en kul ide -,en tejp i olika färger och även mönster som du kan tejpa med på vilket underlag som helst nästan, jättebra om du inte vill ha spikhål i väggen eller om du vill byta bild lite då och då. Eller om du vill dekorera med den, det går också..

Här finns alla möjligheter att skapa ett personligt hem,med ett alldeles eget uttryck. Det är bara din egen fantasi som sätter gränser! Vill du blanda stort och smått, blommor med astronauter, silver med koppar, hängande och tejpande, många tillsammans eller en enda uttrycksfull tavla på en egen vägg..? Som sagt, här finns möjligheterna och alternativen och inspirationen.

Nu ska jag in och studsa runt på hemsidan och se vad jag får lust på.
Åh, det känns roligt. Himla roligt.

Vad göra i dessa tider?
Plötsligt kastade sig en annan verklighet ner över oss. Något som i alla fall jag inte hade sett komma eller ens kunnat ana att det skulle kunna bli så här. Att ”årets influensa” skulle medföra att hela samhället, ja hela världen, stängs ner.

Jag har såklart åsikter. Men jag tänker inte ta dom här, för det är helt ointressant vad jag tycker eller tror, jag vet för lite och som sagt, ser inte helheten och det finns det andra som gör.
Så jag tror att min uppgift nu, är att vara så uppmärksam och omtänksam jag kan. Att vara försiktig och lyda dom direktiv som kommer, att försöka undvika att bli smittad och framför allt, att låta bli att smitta vidare i den mån jag kan.

Det bästa jag tyckte att jag kunde göra, var att packa en kappsäck med mat samt älskling och åka ut till ön, där ingen ännu är eftersom sommarn är långt borta. Ön är för dom flesta en sommarö, men vi älskar att vara i vårt skärgårdshus oavsett årstid, vi har värme och vatten och brasor och utsikt och varann. Här trivs vi!

Och här gör vi ingen fluga förnär, eller jo, jag slog ihjäl en nyvaken mygga som trodde att det var dags att vakna när vi öppnade upp huset och tillförde just värme och lukten av blod, myggan dansade en liten dans med tanke på sitt kommande skrovmål efter en lång vinter. Stackarn...

Det är en sån lycka att ha en ö att komma undan på! När stan är ett tyst och folktomt elände, är det ljuvligt att komma ut till ett tyst och folktomt paradis istället.
Och sol har vi haft, bara en sån sak! Solen har vi ju inte sett mycket av på rätt länge, så vi passade på och gjorde utomhussaker, som vedstapling och bryggfixning. Och terasslunch.

Faktum är att våren, den RIKTIGA våren, inte den där lite läskiga som dök upp i januari och slog ut körsbärsträden lite här och var, utan den där våren vi går och längtar efter, den har kommit en bit på väg här.
Både krokus och snöfall! Det är vi ju vana vid, det är som det ska vara!

Men imorgon åker vi tillbaka till stan igen. Jag har mina gamlingar i huset som jag har tagit på mig att gå och handla till, jag vill inte att dom ska behöva gå ut i onödan.
Och sen vill jag gärna supporta mina locals, det tror jag är en oerhört viktig uppgift som vi alla kan göra, mer eller mindre. Handla i bageriet, köp hem sushi, försök hjälpa dom som annars kommer att gå under.
Vi har en svår tid framför oss.
Men vi kan försöka göra nåt bra. Titta bara på italienarna som sjunger för varandra på balkongerna. Eller på alla människor som sträcker ut en -kanske symbolisk- hand för att bistå sina medmänniskor. Artister som lägger upp konserter på Facebook eller författare som läser i sina böcker på Instagram.
Vi behöver varandra. Ingen kan göra allt men alla kan göra nåt. Kanske bara att le mot någon vi möter i det som nyss var vimlet, men som nu är ganska tomt och ensamt och ledset.
Då kan ett leende vara väldigt mycket värt!