Hej alla godingar, och glad alla hjärtans dag på er!

Idag är en dag som jag tycker är väldigt speciell, och den är även speciell för många andra, på många olika sätt. Det jag ser runt på sociala medier är blandat med förväntansfulla par som längtar efter att få fira den här dagen med varandra, tillsammans med andra som hatar på "äckliga" par som ska vara så söta och hat mot denna dag. Det känns lite som om det har blivit antingen eller?

Denna dagen har ju egentligen sitt ursprung att man firade helgonet Valentinus för många herrans år sedan, men först på medeltiden kom kopplingen till kärlek. Detta kom sig av en lek, som inspirerades av fåglar som i februari fann sin partner. Man skulle då lotta ut varandra två och två inför våren och sommarens alla olika danser, lekar och firanden. Man undrade då: Vem ska bli min Valentine?...

Sedan har det växt, men det blommade först ut i Sverige sent, runt 1960 talet. 1985 blev det officiellt alla hjärtans dag i kalendern, och på 90 talet tog det verkligen fart... vi har alltså inte firat det så länge?

Men vart vill jag komma med detta? Jo, att alla hjärtans dag handlar egentligen inte bara om att vi ska fira vår partner, den vi ska "dansa alla vårens och sommarens danser med"... utan det handlar om så mycket mer. Jag qoutar wikipedia: "Det har blivit en dag då man uttrycker kärlek till personer man älskar, särskilt en kärlekspartner, nära vänner och hemliga förälskelser".

Nära vänner. Släkt borde finnas med. Människor man älskar helt enkelt. Därför tycker jag nog så mycket om den här dagen. För några år sedan var jag också mycket anti denna dag, eftersom jag inte hade partner, men nu inser jag att det är kärlekens dag, och jag har så mycket kärlek till alla! Jag känner mig nästan som tomten på jul haha! Jag vill hinna ge så mycket kärlek jag kan <3

Så var glada idag, sprid kärlek! Krama om en gammal släkting lite extra, laga till nåt extra gott till din partner, köp blommor till dina föräldrar, skicka ett glatt sms till nån bekant eller varför inte överraska din bästis med en pizzadejt? Använd denna dagen och sprid kärleken, för minsta lilla kan muntra upp någon och göra hela ens dag...

Jag ska sprida lite kärlek till er på ett sätt som jag älskar, via musik. Jag tänker på kärleksfulla låtar, men nej? Denna blogg är min blogg, och därför ska jag sprida lycka, kärlek och frihet, tillsammans med en av mina favorit låtar, Rainmaker. Lyssna, dansa och njut älsklingar!

Hoppas ni gillar den, och hoppas ni har en underbar dag allihopa! Jag önskar er mycket kärlek och omtanke. Puss Puss från mig! <3

Mwah!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Hej igen mina finisar!

Nu äntligen är jag tillbaka här igen! Shit det var ett tag sen, tror nästan två veckor ungefär? Jag har bara inte orkat skriva, eller mer att det inte riktigt kommit till att jag gjort det? Haha well det är egentligen typiskt mig, jag har jättesvårt att hålla rutiner. Jag vet inte, men jag tror att jag någonstans undermedvetet då inte känner mig fri, och det är en sak som jag verkligen alltid har hållit styvt på, min frihet.

När jag började skriva så tänkte jag att detta inte skulle bli ett inlägg om Min Transformering, men det kommer det bli, för nu fick jag inspiration att skriva!

Ska bara ge er en liten uppdate på livet: söker jobb som tusan, förhoppningsvis har jag något snart, alla hjärtans dag blir inte tråkig, utan jag ska faktiskt på biodejt och se den nya filmen: The Shape Of Water! Tror den är jättebra, jättemånga Oscarsnomineringar. Klicka här för att titta på trailern!
Sedan vill jag också bara säga att även om jag inte uppdaterar så ofta tänker jag mycket på bloggen och vad jag vill skriva, och har även lite nya ideer, men det kommer senare...

Det som jag ska skriva om idag tänkte jag är precis det jag nämnde ovan. Frihet.

Frihet är något som alltid varit viktigt för mig. Jag har alltid velat vara fri, och känna att jag mår bra i mig själv. Detta har krockat en hel del gånger, med det återkommer jag till om en stund.

Frihet alltså. Hur känns det? Jo, för mig är friheten allt. Att gå ut och känna vinden som smeker mina kinder och solen som värmer min mun till ett leende. Att ta en dag och bara gå ut i skogen och gå, gå utan något stopp och bara få gå vilse i flera timmar, utan att veta var jag är. Bara vara ensam med naturen och känna samhörigheten.
Att ställa mig på torget och titta ut över staden, kunna le och känna att jag har platser där jag hör hemma. Att möta människor som jag älskar och som älskar mig och uppskattar mig, som får mig att skratta, som får mig att gråta, som får mig att känna.
För känner jag en känsla känns den i hjärtat. Är jag glad känner jag det i hjärtat, och är jag ledsen eller upprymd eller arg så känns det i hjärtat. Och då känner jag att jag lever, och då känner jag friheten.

Friheten att vara en människa.

Men hur krockar friheten med att må bra i sig själv? Jo, småsaker kan krocka, vilket kommer låta löjligt, men jobb till exempel. Det tar bort min frihet lite grann, jag har dessa RUTINER, jag måste följa. Dock är jobb viktigt, för jobb ger pengar vilket ger mig frihet att göra det jag vill.

Men det som krockat mest, det är faktiskt min transformering. Att man kan genomgå en könskorrigering är helt otroligt, och jag är så glad att jag har den möjligheten, men samtidigt har jag haft väldigt svårt med det, och fortfarande lite... och inte för att jag ångrar mig eller något nej. Det är för att redan från början kände jag, att detta kommer krocka med min frihet.

För jag är inte fri. Jag är fångad i fel kropp, och jag måste ändra på det för att kunna må bra, och vara fri på riktigt.

Men jag kommer aldrig bli fri.

Därför att jag kommer alltid vara beroende av andra människor, läkare som ska operera mig, läkare som ska godkända och skriva ut hormonmediciner till mig, regeringar som ska bestämma att det fortfarande är okej att bekosta detta för transpersoner som mig.

När jag väl är klar, känner jag mig hemma, men jag kommer hela livet vara beroende av andra... Även om det inte är så troligt säger folk, så finns möjligheten att det nån dag kommer ett stopp. Jag ber om mer hormoner och jag får ett NEJ till svar. Därför jag äger inte rätten själv att hämta ut dem, utan det måste andra bestämma...

Förstår ni hur jag menar?

Det är inte så att jag ofta är rädd för det... om sanningen ska fram så tänker jag inte så mycket på det, och försöker leva i nuet enbart, men faktum är att så är det. Min frihet är stor, men inte total, därför jag alltid kommer vara beroende av andra, och mediciner. Jag kan inte bara åka iväg spontant, utan jag måste planera, hur många tabletter och påsar gel behöver jag ha med mig? Jag är inte så fri som jag vill.... men jag skulle aldrig vilja välja bort det, för jag skulle aldrig kunna leva som jag gjorde förut.

Det är ett stort dilemma för mig, eftersom friheten är så viktigt för mig... men jag kan faktiskt inte göra mycket åt det. Jag har insett att det bara är att acceptera... njuta av den frihet jag har, och leva här i nuet.

För jag är jag, och en dag, när den nu sker, kommer jag bli fri på riktigt. Den dagen jag dör, kommer min själ bli fri på riktigt, och den kommer inte längre ha dessa bojor som jag idag lever med. Utstötthet i samhället, född i fel kropp... allting.

Jag lever nu, och jag älskar att leva. Men jag längtar på något sätt ändå,... till den dagen då jag får känna frihet... på riktigt.

Tack för att ni läst. Ger er lite fina bilder jag tog för några veckor sedan.

Kärlek till alla.

Likes

Comments

Hej, och nu ska det skrivas om teatern, närmare bestämt min hemförening Esplanadteatern.

Vart ska jag börja... Esplanadteatern är mitt hem, min familj. Jag älskar att stå på scenen och kommer säkerligen i framtiden stå på flera scener, men det finns ett särskilt speciellt band till just Esplanadteatern...

Jag började här när jag var 11, ganska exakt nu i tiden 9 år sedan... i en barngrupp på torsdagar. Vi bedriver här mycket barn och ungdomsverksamhet i form av olika grupper i olika åldrar, och jag fick då turen att hamna i en, där jag bland annat fann vänner för livet.

Jag gick några år, var sedan med i min första större föreställning, Pippi Långstrump, och spelade skolbarn. Sedan gick det fort, jag gick ledarkurs och startade min egen barngrupp, var med i fler familjeföreställningar och även många av de farser vi sätter upp.

Jag tog det i kortare form nu, så jag har tillfälle att utveckla i framtiden om vissa specifika delar, men nu idag så håller jag i en ungdomsgrupp på fredagkvällar, som innehåller många elever från min barngrupp med även andra ungdomar som har åldern inne. Sedan har jag även många andra projekt på gång, som jag tänker jag kan skriva ut när det blir bestämt.

Jag kan säga att Esplanadteatern är mitt hem och just nu, mitt allt. Jag är här nästan varje dag, i skrivande stund sitter jag här i köket. Här har jag alltid fått vara den jag är, och få känna mig trygg, och verkligen fått vänner i alla åldrar för livet.

Jag kan inte tänka mig en bättre plats att vara på, än min fina teaterförening.

Jag delar inte många bilder här, googlade och hittade så många, jag föreslår att ni googlar också! Delar annars vår hemsida som ni kan kika in på! 

Delar dock denna vackra loga! Länge leve Esplanadteatern!

Mwah!

Likes

Comments

Hej mina finisar!

En dag försent bara denna vecka, det tar sig! Haha, nej skämt åsido, jag var på resande fot söndag till måndag och kom hem sent och skulle då direkt till bion med kompisar, så hade ingen tid alls för bloggande. Jag var igår med Alexandra, Elvis, Elsa och Michelle och kikade på The Greatest Showman, fruktansvärt sevärd.

Riktigt fina dansnummer, jag gillar faktiskt sådana här moderna musikaler, man kan ju göra dem så snygga med dagens teknologi, dock är ju mycket trickat. Svenska Rebecca Ferguson gör här rollen som "den svenska näktergalen" Jenny Lind. Bra porträttering av karaktären, dock är den inte hon som sjunger, utan Loren Allred heter hon som gör Jenny Linds sångröst. Delar med mig av hennes sång Never Enough från filmen, jag grät när jag hörde den första gången.

Detta är en sådan ren och vacker röst, sådant som jag älskar att lyssna på.. Även texten gillar jag, man kan dra fina egna paralleller till sitt eget liv och sina egna tankar... "All the shine of a thousand spotlights, all the stars we steal from the nightsky, will never be enough..."

Nu blev det ett inlägg mycket om detta hu... jag som skulle göra mitt veckoinlägg, denna gång om teatern! Det kommer lite senare idag! Stay Tuned!

Mwah!

Likes

Comments

Hej godingar!

Ber först om ursäkt Gud, jag lägger upp en struktur och följer den inte, Tea Time skulle ju ut i måndags… Kan skylla på att denna blogg är rätt nystartad och jag fortfarande inte riktigt hittat rutinen i mig själv, men det kommer! Sen efter min lilla dipp jag hade för två veckor sen mådde jag väldigt dåligt förra veckan, två dagar låg jag bara inne i sängen och gjorde ingenting. Men nu börjar det bli lite bättre, och dags att komma igång!

Just nu sitter jag vid bordet med min kopp té och frukostgröt, äter oftast havregrynsgröt med kanel i, Yummy! Under tiden spelar jag min musikallista på runt 400 låtar och just nu dånade dem sista tonerna ur Bohemian Rhapsody ut från musikalen We Will Rock You… den är givetvis baserad på Queens låtar. Klockan är i skrivande stund faktiskt 20 i 2… jag var uppe väldigt sent igår kväll…somnade vid 7 i morse… skärpning Cecilia!

Så medan jag sitter här med härlig musik öron och min tekopp så tänker jag, och en tanke jag haft mycket det senaste, som jag faktiskt har ofta, den är tankar på kärlek, och hur olika den är för alla. Lägligt att You’re The One That I Want från Grease nyss startade haha!

Nej men kärlek är så annorlunda för människor, och den är heller inte samma för mig hela tiden. När andra människor kan prata om sina känslor kan jag ibland vara rätt oförstående, därför jag kan ibland känna att det inte är sant. När till exempel mina yngre vänner i kanske 14 – 15 års åldern på teatern snackar kärlek, kan jag ibland tänka: ”ni är så små, det är inget äkta…”
Men det kan det visst vara måste jag säga till mig själv, för det är så olika för alla, och när jag var i den åldern var jag kär, vilket vi kommer till lite senare. Det ända jag kan hålla fast vid som jag en gång sa till några kompisar i unga år, vare sig ni är kära eller inte, får ni mer perspektiv när ni blir äldre… Det blir enklare att se allt, vilket jag tycker stämmer, delvis.

För kärlek för mig är så stort, och komplicerat. Nu när jag äldre ser jag annorlunda på det, men finns ändå en röd tråd. Vill också säga är att jag är väldigt överkänslig, när jag väl börjar Älska någon, då gör jag det, helhjärtat, och jag har väldigt svårt att hantera känslorna ibland…

Min väninna Elsa förklarade för mig för ett tag sen hur det såg ut i kärlekscykeln… haha! Men det stämmer hyfsat bra ändå tycker jag! Man börjar att bli förälskad, som man är i ungefär 1 – 2 månader. Håller mig kvar och träffar personen i fråga så blir man kär, och detta utvecklar till kärlek och att man älskar den kanske någon gång efter ett halvår lite mer.

Jag blev kär i 8:an när jag var 14 – 15 ungefär, i en människa. Jag ska inte gå in ingående på detta, det kan vi spara till kommande inlägg, och dessa känslor finns än kvar, jag älskar den människan. Det var väl först 3:an på gymnasiet, vid 19 som jag lärde mig att hantera känslorna för honom, och på riktigt leva ett riktigt liv med den. Dem finns alltid kvar, men jag mår inte dåligt över detta längre, eftersom min kärlek inte var besvarad. Vi är dock fortfarande väldigt goda vänner idag.
På gymnasiet fick jag även känslor för en annan kille, som varade ungefär hela gymnasieperioden, men de har dock släppt nu eftersom vi inte umgås längre. Vi hade en väldigt turbulent relation, vänskap, då även här mina känslor var obesvarade. Jag kan faktiskt säga att jag alltid haft en seriös relation därför ingen blivit kär i mig, vad jag vet om i alla fall.

Vi hade som sagt en turbulent relation, med vänskap nära bästisar, bråk och fiender kan man säga. Nu umgås vi inte längre men så som jag känner finns det inget otalt mellan oss längre. Om du läser detta, och du vet att jag menar dig, så finns här inget hat längre. Jag önskar dig all lycka i livet!

Efter gymnasiet har jag små förälskelser som ebbat ut sakta, och inte hunnit utvecklas riktigt… jo en som kände stark för i ungefär ett år, men det tillät jag inte ske, det kunde inte varit besvarat och hade varit fruktansvärt opassande, så jag tillät helt enkelt inte mig själv att utveckla några känslor.

Vid denna tidpunkt så började jag bli rädd, kommer jag inte kunna älska mer, är jag för rädd och börjar nu stänga in mig?

Så är inte fallet kära ni.

Jag dejtar nu så mycket jag kan, just av den anledningen att jag gillar att träffa nya människor. Jag tror att en förälskelse startade för ungefär en månad sedan, men den börjar nog försvinna sakta… beroende på vad som sker i det fortsatta framtiden.

Så avslutningsvis vill jag skriva kära ni, att jag tror kärleken finns för alla att finna, för världen är så stor. Även om det kan kännas jobbigt, för det vet jag att det verkligen kan, finns det alltid något som gör det bättre. Istället för att se på en obesvarad kärlek, försök tänk på vad vackert det är att älska någon, även om den inte är besvarad. Att kunna ha ett så stort hjärta att kunna älska någon…utan att få mycket tillbaka.

Därför skrev jag i mitt första inlägg, att min största och bästa egenskap är mitt stora hjärta, men även min nackdel är mitt stora hjärta. Jag kommer aldrig, sluta älska…

Ta hand om er mina fina!

Mwah!

Likes

Comments

Tjingeling!

Om jag skriver transperson? Vad tänker ni på då? Tänker du på något negativt? Positivt? Dragqueens?

Jag har fått höra det mesta från folk när dem ser mig, eller får reda på att jag inte riktigt är som alla andra. Transsexuell. När killar på tinder får se det får jag ofta svaret: Aha... men har du kuk då?...

Oallmänbildning.

Transsexuell innebär att ens biologiska kön inte överensstämmer med ens självuppfattande kön. Som med mig. Jag föddes som en man, men har väldigt länge känt att jag inte var en man, det var fel för mig. Jag var helt enkelt en kvinna.

Enklare än så är det inte, och det är sånt jag vill sprida angående transvärlden, det är inte konstigare än så. Jag föddes i fel kropp, och då frågan: "har du kuk" är en fråga som baseras på okunnighet. Mitt svar: det har inte du med att göra. Jag bryr mig inte om vad du har mellan benen, varför ska du då bry dig om vad jag har?

Transperson är ett paraplybegrepp som används till många olika människor, som enligt wikipedia: "avviker från könsnormen". Inom begreppet transperson ingår även bland annat icke-binära, eller människor som inte hör hemma i varken han eller hon, utan trivs bättre med hen.

Som transsexuell känner mig sig inte hemma i sitt kön. Att sedan genomgå en kroppskorrigering ,med hormonbehandling, är frivilligt. Många transsexuella väljer att inte genomgå en hormonbehandling, utan dem är nöjda med den kropp dem har fått. Det är väldigt individuellt. Just jag har valt att genomgå en hormonbehandling och just exakt hur den resan går till tar vi en annan dag.

Det som är viktigast här i inlägget som jag vill belysa är att det inte spelar någon roll om jag är transsexuell. Det är inte det som är viktigast. Homosexuella män, lesbiska kvinnor, transpersoner eller som jag, bisexuell transkvinna. Det är inte dessa etiketter, dessa fack vi sätter folk i som är det viktigaste. Det viktiga är vad som finns på insidan, i min hjärna, och mitt hjärta.

Jag ska inte placeras i många olika fack, jag är inte massa etiketter. Jag placeras i ett fack, facket människa.

Jag är jag. Jag är människa.

Jag passar på att quota mig själv, "Beauty is in the nature. Beauty is natural. Beauty is raw"
Något jag kom på efter en intervju med artisten Myrkur . Vi som människor är vackra av naturen, om vi är naturliga och är oss själva.

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Transsexualism-och-utredning/https://sv.wikipedia.org/wiki/Transperson
http://www.transformering.se/

Här ger jag er lite länkar ni kan gå in och läsa, kan starkt rekommendera transformering.se. Om ni kanske själva har tankar om eran identitet, eller bara vill allmänbilda er så ert nästa möte med en transperson inte behöver börja med den löjliga frågan: "men har du kuk då?"

Ha det gött, och möt varandra i kärlek och förståelse.

Mwah!

Likes

Comments

Hej sötnosar!

Söndag eftermiddag... denna helgen har verkligen varit seg... Eftersom jag nästan bröt ihop lite grann i onsdags med stressen har jag bara tagit det lugnt, vilket var välbehövligt! I fredags umgicks jag med lite kompisar på kvällen och igår så var jag bara så trött... jag låg mest i sängen hela dagen, åt choklad och tittade på en serie. Det är väldigt bra att ha sådana dagar dock, man hinner titta ikapp på serier ordentligt! :)

Just nu kan jag verkligen tipsa om en serie jag kollar på, Reign! Den är verkligen en serie i min smak, drama fylld med kärlek och intriger.

Den handlar om Mary, Queen of Scots på 1500-talet, och hennes kamp om makten. Den är lite övernaturligt men samtidigt ibland rätt historieenlig. I säsong 3 där jag nu är kommer även Drottning Elizabeth I in, och det är väldigt intressant. Jag tyckte först att skådespelerskan inte gjorde ett bra porträtt av Elizabeth, men det blir bättre! Det jag gillar mest är att varken Mary och Elizabeth framställes som "the bad guy" direkt, utan bara som rivaler inom monarkin. Jätte intressant, kika gärna in på den om ni orkar. Finns på netflix!

Tycker också introt till serien är det bästa ever, men låten finns inte på spotify än, vad jag kan se. Makes me a little bit pissed...

Passade även på igår med att ta ett bad, vilket jag älskar. Blir så avkopplad och relaxed...


Ber om ursäkt för den dåliga kvalitén, Snapchat you know. Följ mig där för mer uppdateringar: cecefransila

Nu är det tillbaka till livet igen, ska om nån timme ha möte med AU i Ung Teaterscen... och följs av flera möten i veckan... Puh... Kommer förmodligen skriva mer i veckan om det.

Glöm inte mitt första inlägg angående Min Transformering imorgon!

Mwah!

Likes

Comments

Hej Finisar!

Herregud... vilka dagar. Det har verkligen gått upp och ner för mig kan jag säga. För er som inte vet har jag tidigare haft långa perioder med ångest och självmordstankar, och i somras gick jag in i väggen totalt och fick åka till psyket några dagar. Jag har återhämtat mig pretty good sen dess, men det kan komma vissa dagar då ångesten kommer tillbaka... tur att jag fått tabletter att ta vid sådana tillfällen.

Detta hände igen i onsdags. Jag var på mitt första F! möte med F! Lidköping och det var jättekul! Däremot började jag lova på mig saker utan att tänka mig för och när jag kommer hem börjar jag gråta över stress och ångest över att jag inte kan sakta ner. Varför måste jag engagera mig överallt?

Jag har bestämt att sluta med det mesta av mitt ideella arbete nu under våren. Jag ska trappa ner på allt och bara ha min ungdomsgrupp på min teaterförening, samt leta jobb och bara fokusera på att må bra. Jag märker att med alla arbeten jag tagit på mig, nu med F! och med Ung Teaterscen (som jag sitter som ledamot i) så börjar jag komma väldigt nära stressen jag kände i somras... Och vill inte tillbaka till psyket.

Igår så försökte jag då ta det väldigt lugnt, träffade en av mina bästa vänner Elvis och vi tog en promenad och käkade på elake måns här i Lidköping. Elake måns är ett café som har baguetter med jäääättegoda röror. När vi kom dit så kom jag på att jag inte åt kött längre haha, var på väg att beställa kycklingröra som jag brukar. Men det fick bli ägg o räkröra, vilket är minst lika bra för mig. (Förtydligande, jag äter inte kött, men fisk och skaldjur, kallas: pescetarian.)


Vi möttes upp av Olivia och gick vidare på vår promenad, där jag bland annat skulle lämna papper för att kunna stå i vikariepoolen igen. Jag trivs inte egentligen och blir väldigt lätt stressad i förskolor, trivs bäst i 7:an till 9:an. Jag söker dock aktivt jobb vid sidan om men jag behöver ha något att göra, samtidigt behövs en inkomst, om så ändå en liten.

Jag funderade ju på en ordentlig struktur för bloggen, och ja, jag har kommit på en. Jag kommer alltså göra så att det kommer ett speciellt inlägg i veckan, varje måndag, angående olika teman. Sedan kan det komma små uppdateringar emellan som denna, men det är dem inläggen som blir stående.

Första veckan! - Min Transformering
Under dessa inlägg kommer jag att skriva ett inlägg om att jag är transsexuell. Det kan handla om mig själv, min hormonbehandling, eller saker angående trans i samhället.

Andra veckan! - Tea Time med Cecilia.
I dessa inlägg kommer jag sitta med en kopp té och skriva av mig om någon tanke som kommit upp sedan förra gången. Jag älskar ju som sagt té, så gör gärna en kopp under dessa inlägg och njut med mig! :)

Tredje veckan! - Teatern.
Teatern är ju en stor stor aspekt av mitt liv och under dessa inlägg kommer jag skriva om teatern. Det kan vara saker från mina åtaganden på Esplanadteatern , pjäser jag recenserar, berättar om någon av mina tidigare roller etc.

Fjärde veckan! - About Me.
Dessa inlägg kommer handla mer om mig, lite djupare tankar. Jag skriver och reflekterar över mig själv, mina egenskaper och varför just jag är som jag är. Det kan också komma historier från förr där jag handlat på olika sätt, och jag delger min tankar om det.

Vad tycker ni om detta? Jag börjar nästa vecka med inlägg om trans, och sedan rullar det på! Hoppas ni kikar in varje måndag, eller bara dem veckorna det kommer ett inlägg om något intressant för er! Jag hoppas dock såklart att ni kikar in med jämna mellanrum, jag kommer ju även ge er andra uppdateringar.
Har ni någon ide om vad jag ska blogga om,något speciellt ni vill veta om mig, eller något jag ska tänka på vid Tea Time, kommentera gärna!


Annars får ni ha det så bra tills nästa gång, och ta hand om er!

Mwah!

Likes

Comments

Hejsan Sötnosar!

Välkomna till min blogg! Detta är jättespontant, men jag bestämde mig innan nyår att ha som löfte (ett av dem i alla fall) att starta en blogg, vilket jag nu gör!

Jag gillar ju att skriva och berätta saker så egentligen passar det mig nog väldigt bra, jag har märkt det tidigare att jag mår bättre av att prata om saker, både på snapchat (som jag använder flitigt) och i skrivande form, därav denna blogg!

Jag tänker som första inlägg göra en 50 frågor om mig! (Väldigt basic, I know…)

Here it goes!

1. Vad heter du? Mitt fullständiga namn är Cecilia Olivia Veronica Fransila.
2. Hur gammal är du? I am 20, going on 21…
3. Vart bor du? Jag bor i Lidköping, den ligger intill Vänern. Litet men vackert.
4. Kär? Nja…inte än …
5. Singel eller upptagen? Singel.
6. Hur många har du kysst? Haha det håller jag inte räkning på! Älskar att kyssas.
7. Vad väljer du, godis eller chips? Oh… chips har dipp, godis har choklad…
8. Cola eller fanta? Finns det fanta exotic?
9. Vad skulle du ha gjort utan mobil? Förmodligen läst mer än vad jag redan gör.
10. Vad för killar/tjejer föredrar du mest? Jag har ingen typ har jag märkt, kan attraheras av vem som helst.

11. Vad har du för mobil? Efter många iphone år är jag nu stolt mamma till en Samsung 7.
12. Om du vann en miljon, vad skulle du göra? Oj… åka till mitt favoritland med en kompis och sedan försöka spara resten till framtida boende.
13. Favoritland? England.
14. Vad gillar du mest med dig själv? Att jag har ett stort hjärta…
15. Vad gillar du minst med dig själv? Att jag har ett stort hjärta…
16. En person du älskar. Min bästa vän, Björn.
17. En person du hatar. Hatar väldigt få människor, men kan säga att jag hatar alla som mobbade mig i skolan. Och Trump. Sorry.
18. Ut och festa eller myskväll? Myskväll, 6 dagar i veckan. Den 7:e hemmafest!
19. Saknar du någon just nu? Yes I do…
20. Beroende av något? Det mesta… té, choklad… mat… kärlek… Cigaretter? Rökfri i 2 månader snart, men suget finns kvar…

21. Ditt livs största misstag? Att åka in på psyket pga självmordsförsök. Det var dumt.
22. Om du fick välja en enda person att umgås med resten av ditt liv, vem skulle det vara? Det skulle nog vara Björn just nu.
23. Har du några tatueringar? Jajamän, bara massa ord! På vänstra foten har jag Cecilia, högra ett B, vänstra armen perfect illusion och högra biceps Wicked i grön text. Ni kan få se dem i framtiden om det finns önskemål.
24. Har du några piercingar? 3 hål i öronen och en näsring. Hade i läppen med men den var i vägen.
25. Vem är mest lik dig? Jag har inte mött en enda som är mig lik. Med många delar jag egenskaper, men ingen som är lik mig.
26. Har du någon förebild? Oj… vet inte, har väl många jag ser upp till. Men med urval, Lady GaGa och Clara Henry.
27. Vad är det värsta du vet? Människor som inte accepterar olikheter.
28. Vad är det bästa du vet? Närhet… hud mot hud.
29. Vad vill du ha just nu? Just nu hade det varit nice med lite mer pengar faktiskt…
30. Vad köpte du senast? Köpte senast the sims 3 till min dator! Fett nöjd.

31. Om du fick en dotter nu, vad skulle hon heta? Såna här frågor smärtar lite, eftersom jag inte kan få biologiska barn, men Jane. Eller Rain.
32. Tränar du? Tränar Yoga två gånger i veckan, plus promenader och powerwalks.
33. När går du och lägger dig? Just nu mellan 11.00 och 4.00.
34. Vem litar du på? Många men mest mig själv.
35. Var skulle du vilja vara just nu? I famnen på nån jag älskar.
36. Vad är det första du ser hos det motsatta (båda två) könet? Ögonen…och skrattet.
37. Några syskon? En storasyster, en lillebror och en 3:årig halvsyster.
38. Favorithögtid? Definitivt julen.
39. Har du gråtit någon gång utan anledning? Det finns väl alltid anledningar, även om det så råkar vara hormonrubbningar i kroppen.
40. Senaste filmen du såg? Det måste ha varit… Titanic? Tror jag?

41. Är du för blyg för att fråga ut någon på dejt? Nej då! Däremot är det sällan någon säger ja 😉
42. Kan du stå på huvudet (utan att luta dig mot en vägg)? Åh nej… I wish.
43. Kramar eller kyssar? Kyssar…
44. Choklad eller vanilj? Smakmässigt är det faktiskt vanilj.
45. Är du kär i någon kändis? Har en kändiscrush ja… Emil Beer i IJUSTWANTTOBECOOL. Om du läser detta, call me 😉
46. Vilka böcker läser du just nu? Just nu läser jag Förnuft och Känsla av Jane Austen. Har en period just nu med böcker från den tiden.
47. Hundar eller katter? Katter är mysiga men är allergisk. Samt att hundar är mysigare.
48. Gillar du att flyga flygplan? Ja!! Bara flugit till London men ja det är skojigt!!
49. Höger eller vänsterhänt? Vänsterhänt.
50. Hur många kuddar sover du med? Så många jag kan få tag i … så just nu 2…

Jisses…det var många. Haha nu vet ni lite mer om mig… hade jag varit en Simsgubbe hade jag haft egenskapen ”Hopplös Romantiker” hehehe…

Jag tänker försöka ha en bra struktur här på bloggen, att det kommer ut inlägg på bestämda tider, kanske att det handlar om speciella saker, såsom att jag är trans tillexempel. Ska försöka hitta ett bra system och återkomma.

Följ mig gärna på andra sociala medier!

Snapchat: cecefransila
Instagram: cecefransila
Twitter: cecefransila
eller följ länkarna under min profilbild.

Till nästa gång!

Mwah!

Likes

Comments