Bilder från Maj-månad ❤️

Som vanligt så blir det hackigt med uppdateringarna här men så får det va.
Vi mår bra, det har varit upp och ner för frasse faktiskt.
Haft problem med andningsuppehåll, reflux(som nu medicineras), kort tungband som vi nu fått klippt, ont i magen..
jag har slutat amma, och vi har fått byta ersättning tre gånger nu. Helt mjölkfri, den heter Puramino och hoppas den ska hjälpa den lille magen 🙏🏻

John har börjat jobba och jag har därmed varit ensam med barnen endel, som längst 10 dagar. Det gick men det dränerade mig 😄 ingen av dem sover ju bra direkt så man blir rätt slut.

Idag är det min mage som gör ont. Var sååå nära att åka in till sjukhuset förut då jag hade som krampaktig värk i 3 h. Gjorde lika ont som värkar.
Men det lugnade sig och nu har jag halvont som kommer och går. Kan inte stå upp och knappt fått i mig något på hela dagen 😩

Hoppas att det försvinner till jag vaknar imorgon för detta är inget roligt!

Ska försöka krya på mig så hörs vi när vi hörs 😁

Hej hej, det var ett tag sen hörni!
Tiden har verkligen bara runnit iväg och mitt försök till att börja blogga igen misslyckades 😄

Allt flyter på ganska bra, Casper ska inte heta casper, han är en Frans. Frasse 🥰
John har börjat jobba och därav är jag ensam med barnen, han jobbar ju på bortaplan och denna vecka är han i Småland.
Det går bra förutom att Charlie är i världens trots och lyssnar verkligen aldrig. Allt är en kamp med honom, spelar ingen roll hur mycket man säger till honom. Helt slut är man.
Denna natt har barnen avlöst varandra med skrik och gnäll. Har sovit ca 3 h osammanhängande. Känner mig just nu ändå någorlunda pigg, men det får jag väl äta upp sen 😄.

Bombar med lite bilder här istället

Som ni ser så växer Frasse på som han ska. Hade BF i söndags egentligen och han är nu 5,5 veckor gammal. Charlie är jättegullig mot honom och det är vi så glada över!

Nu har lillen ammat färdigt så jag ska slänga i mig frukost, SÅ hungrig!!

Jag älskar att läsa sånt här och antar att jag inte är ensam. Har fått många frågor om jag inte kan dela med mig och självklart!! 😀
Så här kommer min förlossning med Casper 🤍

Allt började väl egentligen i torsdags förra veckan då jag fick värkar under kvällen som blev värre och värre så jag ringde in till förlossningen som bad oss komma in. De satt ctg och kollade sedan status, var öppen 4 cm, så vi blev inskrivna och fick ett förlossningsrum.

Eftersom att jag var i v 33+ och hade öppnat mig så pass mycket så gör de då inget för att avstanna förlossningen. Hade fått kortisonspruta 2 veckor innan då han också var påväg ut.

(Kortisonsprutor får man för att bebisens lungor ska bli mer utvecklade och förenklar andningen för den om de föds för tidigt.)

De var väl kanske inte riktigt så starka, värkarna, som jag minns från förra gången så hade på känn att det var lite lurigt.
-Mycket väl så stannade allt av på natten. Vi fick åka hem på eftermiddagen då inget mer hänt.

Skulle ringa tillbaks om det började igen.

Sen var de rätt lugnt, hade ganska mycket blodslem som kom under fredagen och lördagen men annars inga känningar.

Natten lördag- söndag vaknade jag kl 02.30 av första rejäla värken, somnade om, vakna av en till, somnade om och sen en till som gjorde riktigt, riktigt ont med ett rejält tryck. Dessa kom med ca 4 min mellanrum. Då fatta jag att det var igång.

Väckte John och sa att ” nu måste du skjutsa Charlie till mamma, vi ska föda barn!”
Tog värk på värk och var tvungen att andas igenom och luta mig mot köksbordet när de kom, de var riktigt kraftiga, medan jag packade väskan, ringde förlossningen och John skjutsade Charlie ut till mamma och Micke .
Pratade med förlossningen i fem minuter och hade två värkar under den tiden så de kom ganska tätt och var som sagt kraftiga och de blev värre för varje värk.

Ringde John och skrek att han måste skynda sig för jag behöver smärtlindring NU!

Nåväl, tillslut kom han tillbaks och hämtade mig och körde i 150 till förlossningen, tur vi har nära dit 😄

Kom in och bad om lustgas direkt vilket jag fick och jag var öppen sex cm. Då var klockan 03.30.

Bad då om epidural som jag fick men de sprutade bara in en dos som höll i sig i ca 45 min eftersom de trodde det skulle gå snabbt.
Den tog bara på ena sidan men det var ändå skönt ett tag. Körde med lustgas och Stod upp och gungade, och mellan värkarna pratade vi, skrattade och hade väldigt bra stämning. Världens bästa barnmorska med!!

Kl 05.30 var jag öppen 10 cm men lite kant kvar av tappen. Vattnet hade inte gått men fosterhinnan buktade ut så hade ett rejält tryck 😂

Kl 06 tog de vattnet då jag började blöda en hel del så de ville se om det var vattnet som var blodigt eller om det kom inifrån mig, vilket det gjorde. Men det var helt odramatiskt, ingen stress och strax efter vattnet gick fick jag riktiga krystvärkar.

Kände ALLT. Kände hur han åkte ner i kanalen för varje värk och varje kryst, kände hur huvudet kom ut, då kom den där värsta smärtan, fick panik och skrek att de skulle ta ut han och ”hjälp mig”, helvete vad ont det gör men det varade så kort stund. (Och nu är det bortglömt) -och nästa värk kom hela han ut. Kl 06.29.❤️

Självklart gjorde det ont men allt var så lugnt och jag var fokuserad på att krysta rätt och tyckte det var så häftig känsla att verkligen känna av allt som hände.

-Han var ute men grät inte, jag blev livrädd men han mådde bra!! Han var bara så lugn och låg och kollade.
In kom då barnläkare från neo för att undersöka, jag fick upp han på bröstet och de konstaterade att allt låter bra.

Sen fick John ta med honom ner med dom till neo och jag fick stanna kvar och krysta ut moderkakan, den flög ut den med utan problem.
De såg att den hade lossnat på en sida vilket måste vart varför jag började blöda.

Inga skador på mig och därav inga stygn.
Jag var pigg och ville upp direkt, hade helt ärligt knappt ont nånstans.
Blev nerbäddad och ombedd att chilla tills John kom tillbaks då vi skulle få fika.

Fick bilder från John från neo, allt såg bra ut med lillen och han fick stanna där nere och J kom upp till mig och fika. Sen duschade jag och bytte om osv så åkte vi ner till vår lilla skatt ❤️

Där sitter jag alldeles nyförlöst, nyduschad, sliten och väntar på att få komma ner och träffa mitt barn ❤️

Det kändes så konstigt. Dels gick förlossningen ganska fort och började så plötsligt, och när han väl kommit ut så försvann han från mig i flera timmar. Kändes som allt var en dröm och vi skulle åka tillbaks hem som om inget hänt.
Väldigt lustigt.

Vi är kvar på neo men allt går framåt.
Nu ska jag mata lillen och sen sova. Kram ❤️