​Strikt kost är som sagt det som gäller för att svälta ut överväxten av candida i tarmarna. Jag har nu ätit enligt candida-dieten i 7 v, dvs inget socker, inga jästa produkter och ingen svamp. Jag mådde bokstavligen talat piss de två första veckorna och kanske får jag skylla mig själv. Det rekommenderas nämligen att successivt lägga om kosten, ta bort del för del så att säga. Jag gjorde raka motsatsen jag började med dieten all in från start, men det är sån jag är. När jag väl bestämt mig för något så kör jag det 100 procent. I mitt huvud finns bara att jag ska bli frisk, NU. 

 De två första veckorna var som sagt hemska. Jag hade sprängande huvudvärk, ett illamående som jag aldrig varit med om, skakig, kallsvettig, spydde, trött som bara den. Ja, jag var allmänt hängig och risig. Så risig att jag var tvungen att sjukanmäla mig en hel vecka från jobbet samt jobba hemma en hel vecka efter det! Idag känns allt såklart mycket lättare och sockersuget är borta. Det som är jobbigt är den sociala biten, att alltid behöva tacka nej, planera och förklara. Men det faller sig säkert också naturligt om ett tag. 

Så hur kan en vanlig dag se ut, matmässigt?

Till frukost kan det bli bovetegröt med kokosolja, solrosfrön, kanel och kardemumma, toppat med blåbär och havremjölk till. 

Till lunch kan det bli en härlig sallad med getost.

Till middag kan det bli linssoppa med kyckling.

Mina mellanmål kan bestå av gurkstavar eller tomater, jag ska ju helst undvika frukt, grönt äpple går dock bra. I början kände jag mig som en tönt på jobbet som plockade fram mina små burkar och påsar med små grönsaker, men nu tänker jag inte ens på det. Jag gör ju min kropp en tjänst! 

Däremellan dricker jag en massa grönt te! Jag har faktiskt slutat med kaffe, 5 v utan kaffe och jag saknar inte ens det. Ibland tar jag en kopp snabbkaffe, koffeinfritt, funkar alldeles utmärkt för mig. 


 

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jag var 20 år när jag märkte att min tarmflora hade förändrats. Innan dess har jag väl alltid haft lite småproblem med magen, men inget som tagit över min vardag. Under min bebistid spydde jag ganska ofta, det kunde uppstå i samband med måltiden men också uppstå flera timmar efter en måltid. På dagis minns jag att jag till och från fick något starkt upp i halsen, dvs halsbränna. Mina tarmar har alltid jobbat snabbt, men toabesöken har aldrig varit ett problem för mig, nästan tvärtom, det har alltid gått snabbt och jag kände mig alltid "tömd". Här hemma blev jag till och med, på skämt, kallad för fiskmåsen.

Hur som helst, jag var 20 år, bott hemifrån i ett år då jag börjat studera på annan ort. Mina matvanor var väl inte dem bästa, jag hade koll på vad som var nyttigt och onyttigt, men eftersom jag aldrig pendlat i vikt förstod jag inte vitsen med hälsosam mat, vilka fördelar det faktiskt ger och vilka mineraler och vitaminer kroppen behöver för att fungera. Jag är uppvuxen med regelbunden träning vilket också har lett till att jag alltid kunnat äta vad jag vill utan att gå upp i vikt och speciellt i tonåren då man växer som mest.

Jag led av acne under min tonårstid och även vid 20-års ålder hade jag problem med detta. Jag fick tillsist antibiotika utskriven som skulle motverka acnen, vilket fungerade periodvis. Jag åt antibiotika i två olika omgångar, ett halvår i taget, 19 år gammal. Antibiotika är ju en fantastisk upptäckt som slår ut sjukdomsrelaterade bakterier, men tyvärr kan den även skapa obalans i tarmfloran.

Idag är jag helt säker att det är flera faktorer som gjort så att svampen har växt till sig. Dels var jag säkert känslig från början, dels på mitt mående i tonåren, all inre stress och sorg som jag hade inom mig då, antibiotikan, mindre bra matvanor m.m. Alla dessa faktorer skapar såklart obalans i kroppen. Jag skulle nog säga att droppen för min kropp var antibiotikan, därefter kändes det som om min mage var helt paj. Jag kände helt enkelt inte igen den och vardagen blev alltmer besvärlig.

Så vad hade jag för symptom?
Jag hade diarré dagligen i flera veckor till och från i ett par år. Speciellt vid stressiga perioder under min studietid. Min mage bullra och lät så fort jag hade ätit någonting, toabesöken var många, upptill 7 st per dag. Det var verkligen ingen dans på rosor. Det gick så långt att jag i slutet av min studietid hoppade över föreläsningar samt undvek tysta miljöer eftersom jag var rädd att min mage skulle börja bullra, vilket jag tyckte var extremt pinsamt.. Jag talade heller inte om för någon om mina besvär utan jag körde på som vanligt. Tillslut tog jag examen, 22 år, och därefter började jag arbeta direkt. Arbetsplatsen hade en ganska hög ljudnivå, tillräckligt hög så att det överröstade mina magbesvär. Det var även under den här tiden som jag upptäckte att jag mådde som bäst av att inte äta eftersom mina besvär oftast kom i samband med måltider. Detta ledde till att jag gick ner i vikt, inte överdrivet mycket, men ändå tillräckligt för att min dåvarande pojkvän skulle reagera.

Efter något år började jag på en ny arbetsplats, arbetsmiljön där var mycket tystare än vad jag var van vid och mina besvär blev ett större problem för mig, mer påtagliga så att säga. Att gå på toa 5-7 gånger på en dag samt ha högt bullrande magljud kändes inte optimalt på ett tyst kontor. Jag skämdes helt enkelt och kände mig också väldigt ensam om mina besvär. Jag börja googla och läsa runt om olika magbesvär och i samband med detta började jag äta enligt FODMAP eftersom jag tyckte att alla symptom på IBS passade in på mig. Jag upptäckte att jag åt många olämpliga råvaror som är "röda" enligt FODMAP, dvs att man ska undvika dessa. I mitt fall var det citronpeppar, lök, grillkrydda, avokado, rödbetor, knäckebröd, svamp osv. Jag la om kosten totalt och följde FODMAP till punkt och pricka och mådde mycket bättre, men inte tillräckligt bra. Jag upplevde fortfarande besvär direkt efter måltider, främst obehag eller smärta och hade fortfarande ett flertal kämpiga toalettbesök per dag.

Efter 4 månader med FODMAP-kosten sökte mig till vården för vidare utredning och har fått testat på ett flertal tabletter mot olika magbesvär, men som tyvärr inte har hjälpt på mig. Vilket jag nu i efterhand kan ifrågasätta då jag anser att man i första hand borde ha gjort riktiga undersökningar, dvs göra en gastroskopi och koloskopi för att utesluta farliga sjukdomar, istället för att ge ut en rad olika tabletter, det kan med sunt förnuft inte vara lösningen på problemet.

Efter att fått testat en rad olika tabletter men utan resultat tjatade jag till mig att få genomföra en gastro- och koloskopi. Det visade sig att allt såg normalt ut och jag fick diagnosen IBS. Skönt för stunden, jag minns att jag var nöjd med den diagnosen. Skönt att veta att man inte hade en allvarlig sjukdom och skönt att kunna fortsätta följa FOD-MAP dieten, även om det inte gav mig full livskvalitet så var magen stabilare än förut.

Det gick någon månad och jag hade läst på om överväxt av candida och som kan ge liknande symptom som IBS. Jag tyckte det stämde till punkt och pricka och ringde vårdcentralen för att försöka få en bokad tid för provtagning. Till svar fick jag att de inte utförde sådana tester. Jag minns väl hur sjuksköterskan uttryckte sig att : - Hade du haft överväxt av candida så hade du mått så mycket sämre.
Skönt, tänkte jag, då är det inte candida heller. Det var som om jag accepterade att de inte skulle hitta något på mig.

Det gick månader, sommaren kom, psyket blev mer och mer ostabilt, magen krånglade mer och mer, smärtan i muskler och leder blev bara värre, speciellt efter träning vilket resulterade i att jag inte tränade lika mycket som förr. Livet kändes rätt piss om jag ska vara helt ärlig, orken fanns liksom inte där, viljan att hitta på grejer, vakna glad, det var som bortblåst.

I samband med detta fick jag höra att en av mina vänner hade fått diagnosen överväxt av candida. Det tändes ett litet hopp inom mig -kanske var jag drabbad av detta ändå trots tidigare information av sjuksköterskan. Jag fick en bokad tid, men inte heller denna gång fick jag en remiss för att ta reda på om jag hade en överväxt av candida. Läkarn som jag kom till hade i princip aldrig hört talas om candida under hela sin arbetstid, dvs ca 40 år. Då jag bröt ihop hos henne hade hon chansen att trycka på andra faktorer som påverkade min mage, jobbet, hur jag ser på saker och ting osv. Enligt henne var jag tvungen att jobba med mig själv, acceptera att jag hade en känslig mage. Jag minns att jag fråga henne: -Så du rekommenderar att jag tar kontakt med en privat läkare för att få svar på om jag har en överväxt av candida. Varpå hon svarar Ja.

Hur sjuk är inte den? Här ber en patient, som har haft problem i 6 år, om att få ta ett prov för något som hon tror att hon verkligen har, men som inte läkaren har hört talas om och hänvisar vidare till privat vård. Jises.

Jag sökte mig såklart vidare till privat vård, efter 2 år med utredning hos den vanliga vården. Genom att lämna avföring- och urinprov fick jag reda på att jag hade en överväxt av jästsvampar i tarmarna, vitaminbrist - främst alla B-vitaminer, att jag fick i mig för lite fett och protein. Så glad och tacksam att jag orkade ta steget till privat vård.  

Hur blir man av med candida då? Jo, genom en strikt kost.
Och varför har jag inte testat detta tidigare då jag var relativt säker på att jag hade candida. Tro mig, det är inget man bara gör sådär. Den strikta kosten går ut på att svälta ut överväxten av svampen genom att utesluta socker, jästa produkter och svamp. Det är ingen lätt match, inte för mig i alla fall. Jag som åt minst 2 frukter om dagen, åt gärna glutenfri pizza på helgen, smaksatt yoghurt på helgen, godis osv. 


Likes

Comments

Tanken med den här bloggen är att få mig själv att inse vilken hälsoresa jag gör, både fysiskt och psykiskt. Jag vill också passa på att upplysa om en folksjukdom som många är drabbade av fast dem ännu inte vet om det, och självklart vill jag nå ut till er som är och vet om att ni är drabbade. Bloggen ska handla om överväxt av jästsvamp i tarmarna, och då syftar jag på jästsvampen som kallas för candida, eller candida albicans.

Jag kommer inte beskriva eller förklara jästsvampens funktion i kroppen på en detaljerad nivå eftersom jag inte besitter den kunskapen. Utan mitt bloggande kommer främst handla om min resa till ett friskare liv, förhoppningsvis, samt min upptäckt kring en överväxt av candida i tarmarna.

Lite kort om candida, alla individer har candida albicans i tarmfloran, slemhinnor och i huden och är en del av den normala bakteriefloran i kroppen. Problem uppstår dock när jästsvampen börjar växa okontrollerat, vilket kan leda till en mängd olika hälsobesvär. En överväxt av candida beror oftast på flera orsaker exempelvis fel kost med mycket socker, långvarig negativ stress, för lite sömn, hormonell obalans, antibiotika, p-piller och vissa läkemedel.

Nedanför finner ni en lista på olika hälsobesvär som kan uppkomma vid en överväxt av candida. Själv har jag blivit drabbad av 21 st av dessa 36.

  • Depression
  • Ångest
  • Trötthet
  • Humörsvängningar
  • Illaluktande andedräkt
  • Huvudvärk
  • Koncentrationssvårigheter
  • Konstant sötsug
  • Återkommande förkylningar
  • Dålig matsmältning
  • Svider när man kissar
  • Klåda i rumpan
  • Vitt beläggning på tungan
  • Frusen
  • Värk i muskler och leder
  • Näringsbrist
  • Järnbrist
  • Övervikt
  • IBS (irriterad tarm)
  • Gaser, uppblåst mage
  • Förstoppning
  • Diarré
  • Halsbränna
  • Mjäll
  • Fotsvamp
  • Nagelsvamp, förtjockning av nagel
  • Svampinfektion i underlivet
  • Rinnande ögon
  • Hudbesvär, acne, eksem
  • Yrsel
  • Öroninfektioner
  • Allergier
  • ADHD
  • Fibromyalgi
  • Astma
  • Urinvägsinfektion



Likes

Comments