Idag var det dax för återbesöket på specialistmödravården för att få höra om alla proverna vi tog sist både på mig och lillebror. Men tur i oturen så fanns där ingenting.
Han hade som vi trodde ett hjärnbråck, men fanns inget fel i övrigt på mig el liknande. Så det enda jag fick med mig nu var att äta mer folsyra både innan och under graviditet.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Då var vi inne på årets andra månad, och allting flyter på.
Inget särskilt händer.
Januari har inte för mig varit den bästa månaden, väldigt mycket nedstämdhet och allt har varit allmänt skit.

Jag hoppas nu att februari får det att vända, ger mig en energikick så jag kommer igång med livet igen.
Nästa vecka jobbar jag mitt första jobbpass. endast 1 pass.
Veckan efter det kommer jag köra 2 jobbpass, sen är jag tillbaka som vanligt. Och då hoppas jag även komma tillbaks till livet lite bättre. rutiner i vardagen.

Dock börjar februari med en begravning imorgon, älskade gammelfarmor. Känslan just nu över att behöva kliva in i kyrkan igen, där jag senast var för snart 7 månader sen för att begrava mitt egna barn. Omtumlande.
Jag hoppas ni sover sött och tar hand om varandra tills vi ses igen

Likes

Comments

Har äntligen hittat hyllor som passar in hos oss och som jag velat ha till theodores minnesvägg. 
Så i förrgår satte vi upp dom å började gör iordning. 
Jag är sååå nöjd redan♡
Ramarna ska såklart fyllas, den ena lilla med en bild på honom. Dom 2 större på nedre hyllplanen ska i ena va kortet med hans hand-och fotavtryck samt födelsedag, vikt å längd och den andra en dikt tror jag. 
Samt fylla ut dom andra hyllorna som står tom. 
Men vet inte exakt hur jag vill ha det än. 

I fredags köpte jag även 2st ledljus med timer, ett till graven och ett hemma. Så nu ser vi alltid när det lyser hos honom♡

Och igår köpte jag även en större ram att ha fler bilder i, så den ska upp brevid hyllorna med bilder på oss tillsammans med Theodore♡

hittills är jag så nöjd, har känts så tomt att inte ha haft hans hyllor uppe. Tärt på mig så det gjort ont, men nu känns det bättre. äntligen.

Dessa två fina fick jag härom veckan av en gammal vän.
Så himla underbart snäll♡
Och såklart var det en självklarhet att dom skulle få stå med på minneshyllan😍

Likes

Comments

Så var jag inne och fick veta att det var en Theodore som låg å böka i min mage 😍
Lyckan jag kände den dagen går inte att beskriva med ord.
hela livet har jag känt att jag vill ha flickor,  men när jag vart gravid med Theo så kändes det redan från början som om att det var en pojke och jag hoppades så otroligt på att det var en pojke.
Och när de visade sig va en pojk så vart jag så otroligt lycklig.
(Hade såklart blivit lika lycklig över en flicka, så missförstå mig inte)

Jag och Theodores pappa hade ju tidigare pratat om namn vi tyckte om. Jag fick lägga fram min envisa sida ett tag men tillslut ganska strax efter RUL bestämde vi oss för namnet Theodore. Theodore Kristian💙

Känns så jobbigt att du inte fick leva med oss, hela tiden går tankarna hur du skulle vara, hur vi skulle ha det och allt jag inte får uppleva med dig. Men vi lever vidare för dig.
Älskade unge♡

_____________________________________________

Så denna vecka, som snart går mot helg!! 😍
Jag är fortfarande sjukskriven å går hemma å drar fötterna efter mig typ.. haha
I tisdags var jag iallafall iväg till jobbet för att inventera tobak och fixa till den då jag är tobaksansvarig å det har strulat till sig lite när jag vart borta 🤣
å även lite för att känna på dethär med att komma tillbaka.
Samma sak blir det kommande tisdag.
Sen vecka 6 och 7 börjar jag jobba 50%, innan jag sedan går på som vanligt igen. Så låt turen va med mig nu och ryggen håller ✊
Nu ligger jag och bumbie helt utslagna på soffan å Pontus kommer snart hem med pizza 😅 så lat fick jag vara idag tack o lov😍

Imorgon väntar en dag i Motala med mamma, en ny synundersökning för mig sedan handla mat 🙂

Likes

Comments

Just nu är det extra tunga dagar.
Det bara ramlar in bilder på både facebook och instagram på nyfödda levande bebisar. Den är tuff.
Klumpen i bröstet å magen hela tiden, känns som det aldrig kommer va min tur. Å inte finns det någon som kan lova mig det heller. Det finns inga garantier.

Men än har jag inte gett upp hoppet.
Jag vill ha ett levande syskon till Theodore.
Och jag hoppas turen är på min sida så jag snart får det.
Men denhär väntan å längtan är tuff, tynger mig så fruktansvärt.
Samtidigt känner man sig som en otroligt dålig mamma som inte kunde rädda mitt barn, som inte kunde känna att han inte mådde bra där inne, att något var fel.
Men samtidigt säger alla att jag hade aldrig kunnat gjort något, jag hade aldrig kunnat rädda honom.
Men det ändrar inte mina känslor alls, för det känns för mig som att jag borde kunnat gjort något.
Sen om det är min starka vilja som önskar att de va så, så låt så vara. Det ändrar inget.
Om man ändå kunde spola tillbaka tiden, ändra på saker å ting till det bättre.

På torsdag blir du 7 månader, mammas älskling.
Varje dag slår frågorna upp hur det hade varit nu om du var med oss, hur du hade varit, hur allt hade sett ut.
älskade älskade du, jag vet att vi iallafall hade haft det bra♡

Likes

Comments

Blogglusten ligger lågt, å ändå ser jag att det finns några trogna läsare som besöker min blogg varje dag
Så nu får ni iallafall en lista med 50 olika onödig och tråkig fakta om mig att läsa. Så hoppas jag komma igång med bloggningen lite bättre snart.
_____________________________________________
1. Vem litar du på?
Mer än någon annan, min sambo såklart.

2. Vart skulle du vilja vara just nu?
Förutom att sängen känns för mig väldigt trygg idag så vore de ju aldrig fel att vara i ett varmare land med min fina familj.

3. Favoritstad?
Har ingen speciell.

4. Vilket är ditt favoritnummer?
6. haha.

5. Vad var det senaste du åt?
Frukost - äggröra å bacoon
konstigt nog, jag hatar egentligen bacon.
men inte till frukost😅

6. Vad är du tacksam för?
Att jag får dela mitt liv med världens finaste sambo, att han orkar med mig genom allt hela tiden. hade inte stått på benen utan honom ♡

7.. Har du någonsin hjälpt en fullständig främling?
Jobbar i butik, så det är väl vardag. Om det nu räknas.

8. Vem var den senaste personen du pratade i telefon med?
Min lillsyster Sabina.

9. Vad är det första du ser hos det motsatta könet?
Ögonen😍

10. Vad är lycka för dig?
Att ha min familj hemma och göra saker vi tillsammans tycker om♡
Då mår jag som bäst i kropp å själ 🙂

11. Favorit tv-program?
Tittar knappt på tv. Serier på netflix ✌

12. Har du några syskon?
Ja, 5 stycken.

13. Längd?
1.68cm.

14. Hårfärg?
Rödbrunt typ.

15. Vad är din största dröm?
Att få bygga ett heelt eget hus så som vi vill ha det tillsammans med min Pontus såklart, skapa en familj och leva resten av livet tillsammans.

16. Har du gjort någon operation?
Nej.

17. Favorithögtid?
Har ingen speciell, men är nog julen isåfall.

18. Vad är det värsta du vet?
Djurplågeri, barnmisshandel m.m. Inget jag ens kan höra, läsa eller se.
Gör sååå ont i mig.

19. Har du gråtit någon gång utan anledning?
Ja, varit gravid 2 ggr full med hormoner. Så då hände det många gånger 😅
Annars gråter jag sällan, absolut inte utan anledning iallafall.

20. Vilken var den senaste filmen du såg?
Minns inte. kollar sällan film.

21. Favoritdag på året?
Har ingen speciell faktiskt.

22. Är du för blyg för att fråga ut någon på dejt?
Ja det är jag nog. Aldrig något jag gjort iallafall

23. Kan du stå på huvudet (utan att luta dig mot en vägg)?
Haha nej 🙈

24. Kramar eller kyssar?
Kraamar

25. Choklad eller vanilj?
Vanilj

26. Har du tatueringar?
Ja. 9 stycken om jag inte glömt någon.

27. Vad lyssnar du på just nu?
Ingeeet, men när jag gör det går treading water-chris och perfect-ed sheeran varmt 😅

28. Är du kär i någon kändis?
Naaae, men lite svag är man väl ändå för channing tatum 💋

29. Vilka böcker läser du just nu?
Ingen

30. Piercingar?
förutom öronen om dom räknas, så just nu 2, naveln och en dermal anchor vid ögat.
har tidigare även haft i tungan, läppen och smiley.

31. Favoritfilmer?
Gillar ju inte filmer så mycket, är mer för serier.
Men grown ups har alltid gått hem, flera gånger om 😅

32. Favoritsport?
Är inget fan av sport. Isåfall är det väl motorsport som går hem mest hos mig 😋

33. Vad är din största rädsla?
Döden, att förlora någon till döden - familjemedlem eller någon som står mig nära.
Den rädslan har blivit så mycket större sen jag förlorade Theodore.

34. Smöriga, naturella eller saltade popcorn?
Smöriga och salta 🙄

35. Hundar eller katter?
Hundar.

36. Favoritblomma?
Har ingen speciell. Men tycker rosor och tullpaner är för himla fina.

37. Har du blivit påkommen med att göra något du inte får göra?
Inget jag kan komma på just nu, men det har mycke möjligt hänt.

38. Har du en bästa kompis av det motsatta könet?
Ja, min sambo är min bästa vän♡

39. Har du älskat någon någon gång?
Ja.

40. Vem vill du träffa just nu?
Ingen speciell förutom mer än allt min älskade Theodore, men det är ju tyvärr omöjligt.

41. Är du fortfarande vän med folk från skolan?
Ja.

42. Hur imponerar man på dig om man är kille?
haha vet faktiskt inte, va dig själv, ha humor.

43. Gillar du att flyga flygplan?
aldrig gjort.

44. Höger- eller vänsterhänt?
Höger.

45. Hur många kuddar sover du med?
måste ha minst 2 på min sida sängen, men sover bara på 1 ändå 🤣

46. Saknar du någon?
Ja, Theodore. Hela tiden. 💔

47. Lyssnar på radio?
I bilen oftast, ja.

48. Bästa beslutet du har gjort i år?
Har inte hunnit gjort några bra beslut dethär året än.
så får återkomma med den 😋

49. Sämsta beslutet i år?
Samma där 😋

50. Din senaste nerladdade app?
Viaplay

Likes

Comments

Då var du här.. 2018..
Jag hoppas att dethär året kan innehålla lite mer tur och lycka för mig och min familj.
nytt år nya möjligheter & nya försök, eller vad säger man?
Jag ska iallafall göra allt i min makt för min familj och våra nära ska må bra, sen hoppas jag att sånt vi inte kan styra över följer med på den resan.
_________________________________________

Idag åkte mitt hjärta iväg för att jobba, på sitt nya jobb😄🌟
Hoppas verkligen att det kommer va nått för honom, att det går bra och att han trivs såklart💗
Och det allra bästa med allt är att det kommer finnas större möjligheter för honom att komma hem även under veckorna ibland, och såsätt kommer vi få mer tid😍

Så igår var en fixar-dag, han hade med sin lastbil hem som han städade ur medans jag fixade hans matlådor inför denna vecka.

Nyårsafton - spenderade vi hemma tillsammans i soffan med god mat och bara va, vi två♡
Vid tolvslaget åkte vi såklart in och kollade fyverkerierna sedan hälsade på våran Theodore💙

Idag skulle jag haft städdag, men efter att Pontus åkt lyckades jag somna om och sov ända till 12 😑
Det var ju inte riktigt tanken.. haha
Har sen dess iallafall vart jätteseg & haft ont i magen så bara legat hela dagen förutom att ha tvättat å diskat iallafall.
Så imorgon tar jag nya tag, börjar med att gå upp tidigt då min läkare ska ringa mig kl.8 eftersom min sjukskrivning gick ut idag.
Sen ta tag i städningen, har fått för mig att städa igenom varje rum ordentligt samt rensa.
Så det är mitt göra denna vecka ✌😅

Hoppas ni andra har fått en bra start på nya året och får en god fortsättning ♡☆

Likes

Comments

Så som så många av er vet redan så var ju jag och Pontus gravida igen, lyckan var total när plusset kom på stickan redan den 24e september❤
Och emellan all oro som fanns där hela tiden försökte vi se allting positivt och hålla tummarna för att allt ska gå bra denna gång.
Vi fick se vårt lite knyte för första gången den 24 oktober, 7 veckor och 2 dagar visade den sig vara då, man kunde inte se så mycket men de viktigaste då var det där pickande hjärtat som vi hade turen att få se.
En stor sten lättade från mina axlar, 3 minuter innan satt jag i väntrummet med tårarna forsandes ner för kinden av rädsla.

Magen växte på bra, väldigt mycke fortare denna gång.  och det tog inte lång tid innan kunder på jobbet även kollegor osv började fråga om de var en liten på g igen.
Vi hade tänkt försöka hålla det hemligt fram tills vi skulle på kub eftersom att man aldrig vet vad som visar sig där, men det var som sagt omöjligt.
Den 1a December hade vi iallafall tid till kub-testet.
Vart så glad att se min knodd, men som fort gick över till fundersamhet. Det såg inte ut som det skulle, som det gjorde med Theodore.
Jag lät barnmorskan göra sitt, sedan berätta hon att det såg inte bra ut. huvudet såg inte bra ut resten va precis som det skulle. Hon kunde där å då inte veta vad förutom att ansiktsformen var väldigt väldigt annorlunda, samt att det saknades något i huvudet.
Den 4e December fick vi tid till att träffa en överläkare som skulle kolla närmre, hon kunde inte se mycket mer då heller mer än att bebis hade en knöl likt ett brock bak på huvudet, ungefär hälften så stort som hans huvud.
Vi valde då att avvakta tills jag var i v.16 så hon kunde se mer. Fick träffa vår läkare igen den 19e December och då visade det sig att det var skallbenet som inte växt ihop ordentligt och därav har en del av hjärnan tryckts ut och börja växt utanför, och som alla vet behöver hjärnan ligga skyddad för att bebis ska må bra.

Där och då var det väldigt jobbigt, men chansen till att bebis skulle överleva var väldigt väldigt liten. Skulle den överleva hela graviditeten skulle den med all sannorlikhet tyvärr dö under förlossning.
Om den mot förmodan skulle överleva allt det skulle den bli gravt handikappad där chansen till att hjärnan ens skulle funka såsom litegrann var väldigt liten.
Så vi bestämde oss för ett avslutande, det var det som kändes "bäst".
Jag har inte psyke till att gå en hel graviditet och få bära en ännu större oro än vad jag redan gör efter Theodore.

Så igår skedde avslutandet, v17 16+5 föddes våran lilla lilla knodd. Och Theodore fick upp sin lillebror till sig💙

Just nu känns ju allt bra, just pga situationen som var.
Men jag har aldrig varit så långt ner psykiskt, detta året har inte medfört sig mycket bra för mig.
Ibland blir jag förvånad över hur jag ens kan stå på benen.. Vissa dagar gör jag ioförsig inte ens det.
Men jag är så tacksam för min fina undebara familj, släkt och vänner, även mina arbetskollegor som varit så stöttande och hela tiden funnits där.♡
Så hoppas jag så innerligt att 2018 kommer bli mitt år💗

Tack till er som tagit er tiden att läsa detta, jag hoppas få minska ner på frågorna genom att skriva detta.

Likes

Comments

Då var detta årets julhelg över.
Julafton börjades såklart med att åka till Theodore's grav och tände ljus och klädde hans lilla gran🎄🎅💙
Sen vidare till min farmor och farfar där mina syskon+pappa var.
Åt lite mat och bytte julklappar innan vi for vidare till Pontus Morbror där hans resterande släkt också var, och där spendera vi resten av eftermiddagen/kvällen.
I måndags hämtade vi barnen, spenderade dagen med att baka och fixa inför tjejernas kalas,(Emma fyller den 26e, Wilma den 31a) jag gav mig ju in på att göra ett "regnbågstema" med färgglada regnbågscupcakes, chokladbollar, cakepops och en enhörningstårta.
Jag vart absolut långt ifrån nöjd med tårtan som jag och min kusin kämpade för att få ihop, med en frosting som inte blev som den skulle och ett utseende vi inte fick till som vi ville 😅 men barnen vart otroligt nöjda och det är väl huvudsaken💗
Så på tisdagen hade vi kalas för dom med några från pontus släkt och några från min. Sen avsluta vi med att åka och köpa mat från grindstugan och äta med Tommy och Helena.


Idag lämnade vi barnen hos deras mamma, då vi tyvärr hade tråkiga ärenden i örebro(kommer ev, berätta i ett enskilt inlägg nångång)  och sen vidare till pappa för att bli bjudna på mat.
Strax dax att åka hem å kasta oss i säng, imorgon är en dag med väldigt mycket ärenden innan världens sämsta fredag är här.💔
längtar inte.

Sen hoppas jag att vi iallafall kan få till ett någorlunda nyår, och sen håller vi tummarna för att 2018 kommer vara vårat år, nu har vi fått nog med otur.
Hoppas ni andra haft en otroligt bra jul och får en bra fortsättning 🎅🍾🎆

Likes

Comments

Aldrig skulle jag någonsin önska någon att förlora sitt barn på dethär sättet som vi gjort. Inte ens min värsta fiende.
Att förlora ett barn är bland det värsta man kan göra enl. mig själv.

Det är så fruktansvärt tungt att bära på denna sorg ochsmärta.
Det jobbigaste är nog att ingenting kan få det att bli bättre.
Resten av livet är det vad jag kommer få bära inom mig, saknaden av mitt barn.
Och saknaden blir långt ifrån mindre under dessa högtider, för att få "träffa" min son under julen får jag spendera tid på en kyrkogård, vid hans gravsten. Och på julaftonsmorgon är det vad jag kommer få göra, innan vi åker vidare till familj och släkt utan honom.

Varje dag önskar jag att allt vore annorlunda, att man kunde gå tillbaka i tiden. KANSKE hade jag kunnat rädda honom? Varför kände jag inte tidigare att något var fel, kanske hade jag kunnat rädda honom då.
Att varje dag känna sånt misslyckande över sig själv, det tär på mycket.
Att ha förlorat sitt barn gör varenda sekund i livet jobbig.
Jag känner sånt hat för andra gravida, för andra som fått sina nyfödda.
Det är värre med dom som föder pojkar en flickor, eftersom jag förlorade min son.
Jag känner inget hat personligt, utan endast för att dom får och jag förlorade. Och det blir otroligt jobbigt i längden.

Det finns inga ord för hur mycket jag saknar min lillis, min lilla theodore.
Hade gjort vad som helst för att få pussa på din lilla näsa igen, hålla din hand ♡
Längtar tills vi ses igen.

Allra sista bilden på magen, v.40 39+0.
Sista dagen jag kände dina sparkar, vad jag saknar det♡

Likes

Comments