Upptäcksfärd med storvinst!

Jag har ju muttrat en hel del över att skogsmaskinerna kört sönder alla våra vägar som vi brukade rida och promenera på. Det finns fortfarande en öppen väg men de kräver att man går över en bro utan räcke och endast bestående av en tjock metall/järnplatta som är otroligt hal året om i princip, speciellt dessa årstider kanske mindre hal en varm sommardag. Vi har passerat den ett par gånger men det känns inge vidare, Foppa har halkat en gång med ett bakben och Majje slant lite också när vi gick över tidigare förra året.

Så i går tog jag med mig hunden ut på en promenad på eftermiddagen. När Vilmer stod här så red vi en del åt andra hållet mot Ljurhallakorset och galopperade på snötäckta vägar. Man var dock tvungen att vända och sedan rida hem igen men det var bättre än inget. Jag och Terence återvände dit och tog en avstickare från vår "galoppslinga" och passerade rätt över 42:an för att komma in i skogen på andra sidan vägen. Jag såg en del färska hästspår så vi följde dem genom skogen och kom sedan ut på jättefina grusvägar inne i skogen. Längst vägen fanns ett flertal korsningar som erbjöd väldigt många kombinationer av vägar att rida. Jag och Terence följde bara ena vägen en bit innan vi vände och gick hem men jag tror man kan rida i princip hur långt som helst. Någon av grusvägarna borde leda till det större travstallet och deras travbana till slut och man borde även kunna rida hela vägen bort till alla fina grusvägar vid den lokala lanthandeln Gabrielsson. Den slingan jag och Terence gick följde den lilla sjön och erbjud en väldigt trevlig och fin promenad i solnedgången. Vi var ute totalt ca en timme. Det tar såklart en lite stund att nå dessa vägar i skogen uppskattningsvis kanske 15-20 minuter men de är det värt när man väl kommer fram och travar man lite grann där det går så går det så klart betydligt fortare.

Det enda problemet är väl att man måste gå en bit längst vår väg som svänger ordentligt och innebär rätt dålig sikt för både bilförare och oss ryttare, den biten känns lite sådär. Jag har gått en hel del där med både Vilmer och Foppa och de har alltid gått bra men det är ändå nervöst när folk kör som de gör på dessa småvägarna.. Kanske finns det en möjlighet att gå över ett gärde hos Emelie och Dick för att sedan kunna följa skogen en bit och på så sätt slippa större delen av vägen. Dock har det röjt även i den delen av skogen så det kan vara så att det är för svår terräng och väldigt blött. Får undersöka de vidare!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229

Prenumerera