Lastträning

Tror inte jag har skrivit något om lastningen på kliniken när vi skulle hem sist efter återbesöket. Det gick verkligen inte bra jag och karro höll tålmodigt på i över 2h innan Maltes gick på och stannade kvar inne i släpet så vi kunde stänga bommen och åka hem. Själva lastningen var hela tiden lugn och metodisk och Malte var aldrig rädd eller gjorde något större utan vi tragglade bara tills han gick in och stod still. Så sätt så var det väl bra träning  men så otroligt psykiskt jobbigt, speciellt när klockan hinner bli 21:30 innan man kommer därifrån och man har 1,5 resa hem.
Det hela grundade sig troligen i att när vi skulle åka till kliniken hemifrån gick han snällt rakt in och stod still. Rasmus blev glad och smällde ner bommen bakom Maltes som blev jätterädd och satte sig nästan på rumpan. Så dumt men såklart inte Rasmus mening. Så nu har vi fått börja om igen med allt jobb kring lastningen. Jag har inte riktigt orkat ta tag i det ännu men idag var det dags att börja så vi kan ta oss på återbesök om 2-3 veckor igen. Så nu blir det mat i transporten varje dag för Maltes del. 
Idag hade vi inte så höga krav eftersom de va första gången efter klinik besöket. Han fick gå på fram till bommen och få lite mat sedan fick han gå ut och på som han ville några gånger för att återigen lära sig att inget läskigt händer. När vi hade gjort så ett tag fick han sedan gå in och äta sitt kraftfoder med halva kroppen inne i släpet vid bommen. Vi avslutade med att han fick stå på rampen och äta upp de sista maten innan avslutade för dagen. I morgon gör vi samma sak igen.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229

Prenumerera