Domedagen

Idag har det gått 3 veckor sedan klinikbesöket. Idag skulle jag enligt veterinärens rehabplan börja rida lite försiktigt ungefär så som jag gjorde innan ryggproblemen uppkom dvs korta pass i skritt och trav. Jag hade tänkt förlänga arbetet från marken i ytterligare 1,5- 2 veckor men idag ville jag ändå känna efter om vi var på rätt spår så jag beslöt mig för att testa sitta på honom och bara skritta några varv. Så jag satte på hoppsadeln idag efter att han hade fått stå en stund med back on track och ett stalltäcke över för att bli riktigt varm över ryggen. Sedan gick vi ut i paddocken och jag skrittade fram honom för hand som vanligt innan han fick jogga på lina samt skritta över lite bommar innan det var dax att hoppa upp. Han stod snällt still när jag hoppade upp precis som alltid.. Men han vägrade gå tyvärr... De va lixom inte ens lite lite bättre utan han ville inte gå och när jag väl fick han att gå så kickade han slog med huvudet och piskade med svansen. Jag testade typ ett varv sedan hoppade jag av och då passade han på att bita mig också. Jag visste ju att de fanns en stor risk för detta men på nåt sätt så har man ändå under de här 3 veckorna hunnit bygga upp en förväntan och ett hopp att det skulle gå bra, fast jag så väl vet att man absolut inte får göra de. Men på nåt sätt behöver man lixom bygga upp den där förhoppningen för att klara av att promenera 45 min - 1h om dagen i en blöt paddock i mörkret...

Gillar

Kommentarer

camillabergquist
camillabergquist,
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229

Prenumerera