Sverige

Detta inlägg är ett samarbete med AuPairCare så missa inte din chans att 500kr rabatt 👇🏻👇🏻

Vill du bli au pair i USA? Ansök här och få 500 kr rabatt på din programavgift: https://www.myaupaircare.se/information/au-pair-ansokan?ixid=I-3404319&pc=refblog


Godkväll eller godmorgon. Nu när tiden är lite annorlunda så känner jag att jag fortfarande är på helt fel tidszon..

Jag hade lovat er att jag skulle berätta lite grann om hur jag kände med allt för hemresan.

Jag kan säga att jag låg med över 38 graders feber till det var tre dagar kvar innan jag skulle åka hem. Så jag fick inte något gjort eller träffa någon som jag ville. Men så fort febern försvann så åkte jag på kraftig hosta & förkylning. Så det var bara att bita i det sura äpplet och försöka börja packa så smått & försöka hinna träffa någon innan jag åkte.

För nu va de bara två dagar innan jag skulle åka & EN dag kvar till min födelsedag. MIN dag som jag hade sett fram emot såååå mycket. Den verkade så långt bort men sjukdomen skulle verkligen inte få förstöra nått för mig. Så det var väl bara till att proppa i sig massa mediciner, för att kunna orka äta middag med värdfamiljen. En sista middag med dom. MIN SISTA!!

Vilket kändes overkligt och surrealistiskt. Men vi pratade inte så mycket om min hemresa, vilket vi inte har gjort så mycket sista tiden heller då vi ville att den sista tiden skulle vara den bästa tid tillsammans.

Så min sista dag var den dagen vi verkligen började prata om hemresan & om hur det skulle bli sen. Skulle vi försöka prata & hålla kontakten? Kommer vi träffas igen?

Vi kom fram till att vi skulle försöka prata nästa vecka & vi har haft kontakt nästan dagligen sen jag lämnade. Det har känt bra & skönt att veta att man har haft en bra tid & bra stöttning från värdfamiljen. Jag är så himla glad att jag fick denna familjen. Du vet att du har kommit till en bra familj om de vill att du ska komma tillbaka till dom.


Men för er som inte riktigt har följt med under hela min resa så ska vi spola tillbaka tiden lite grann.

I början av hösten, kring oktober så kände jag att jag verkligen hade gjort mitt. Jag kände inte att jag hade hemlängtan. Det handlade mer om att jag bara saknade att kunna vara med min vänner när jag ville, utan någon tidspress. Vilket det kunde vara ibland när vissa bara hade ledigt på helgerna, så man fick lov att planera in allt. Jag gillar att kunna vara spontan ibland men oftast gick inte det.

Så jag valde att berätta för min värdmamma hur jag kände och hur mina tankar gick. Vi kom överens om att jag skulle ringa till mig AD och fråga henne lite frågor hur det skulle fungera om jag väljer att avbryta mitt sista år.

Vi kom fram till att vi skulle ha ett möte månaden senare där efter där vi skulle bestämma mitt slutdatum för hemresa & även fick jag signera papper på att jag väljer att avbryta mitt aupair år.

Jag kan säga att en Sten lyfte ifrån bröstet. De va verkligen inte att jag inte trivdes i min familj utan jag bara kände att jag hade gjort mitt där över. Så tveka aldrig om du känner att nått känns fel. Jag känner mig super glad över att faktiskt vara hemma i Sverige. Dock har jag inte riktigt hunnit landa än för de har varit så mycket men känns så bra.

Kramar :)

Gillar

Kommentarer