Två av alla mina fina kollegor

Jag har hälsat på mina fina kollegor på jobbet idag. Blir så glad när jag träffar dom. Druckit kaffe på den fina uteplatsen.

Maken ville ha bilen, han hade kört hoj till jobbet. Så jag packade mina hojkläder i bilen och åkte in till stan. Passade på att titta förbi på jobbet när jag lika var in. Känna efter hur det känns i kroppen att köra lite extra hoj. Händerna kunde känts bättre. Som det känns nu blir det nog ingen på långstyrning, kam ju ändra sig.

Det har varit en "såndär" dag idag, med många tankar åt alla olika håll. Det närmar sig röntgen, en vecka efter den här jag tre tider på onkologen. Det har jag sett på mina vårdkontakter. Det står inte vad det är men jag gissar på provtagning, läkarbesök och behandling. Då får jag mest troligt veta hur det ser ut med mina tumörer. Har dom växt, spridit sig? Minskar tror jag inte dom gör av  skelettstärkande infusion. Lite spänd på hur behandlingen gått är jag, nu när det gått upp för mig att jag har kronisk cancer. Skulle ljuga om jag sa något annat. Det känns som om jag bara går och väntar igen. Nu blir det kväll, trött som en gnu. Imorgon kommer sonen ner, han har en körning till sjukhuset. Sedan har han ingen brådska tillbaka så vi ska träffas och äta middag. Bäst att vila så jag pallar med att gå ut och äta.

Gillar