Efter jag varit hos minimänniskorna åkte jag för att träffa fina Carina. Hon är i samma sits som jag. Fuck cancer!!! Det var så trevligt att ses och prata om allt möjligt. Tiden gick väldigt fort. Elissa tyckte det var roligt att det var två Carina som skulle fika. Som hon sa, det är dubbelCarina som ska åka och fika

Jag åt min favorit creme and cheese bagel, till det ett iste. Tror det var passion och lime.

Hämtar hårbollarna hos dottern efter att jag plockat upp maken på sitt jobb. Vi passade på att äta på Ruccola innan vi åkte hem. Idag provade jag deras pasta, det var inte alls dumt.

Deras sallad är riktigt god.

Maken brukar ta deras pizza kebab, den gillar han.

När vi varit hemma en liten stund var det dags för hockey. Lena och Milou kom förbi för att kolla med oss. Milou brukar ta Hugos plats bakom mitt knäveck. Ikväll vann Björklöven över MoDo så nu är det lika inför finalen. Det blir en avgörande match på torsdag. Jämt och spännande. Nu ska jag göra mig redo för kvällen. När maken kommer in efter kvällspromenaden tänker jag bara Hugo, han luktar inte blomma.

Idag blev det en spontan middag på Lottas med trevligt sällskap. Anneli ringde imorse när de var på väg till Umeå och frågade om vi skulle träffas. Och det är alltid trevligt att träffas över en bit mat. Jag kunde taktikvila då jag visste att vi skulle ses på eftermiddagen.

Plankstek är inte dumt. Och ett glas rosé till. Synd bara på ljudnivån, nu är jag helt slut i huvudet. Vi tänkte först följa Anneli och L-I till hotellet och dricka kaffe. Nära vi kom dit kände jag bara att jag vill hem. Jag måste upp i tid imorgon för behandling. Vet ju hur segt det kan gå. Men det var så roligt att träffa dom. Bättre en liten stund ännu ingen alls.

Som jag har sovit efter behandlingen och hundspromenaden igår. Jag vaknade lagom till tredje perioden i hockeyn så jag såg den i alla fall. Minns inte vilka Björklöven spelade mot igår, men det blev en förlust med 2-3 i förlängning.

Dessa ord fick jag igår av Anna. En bra påminnelse eftersom jag kommer vara piggpåverkad av kortison senare idag. Jag måste försöka tänka på att inte gå på som förra veckan så jag sover i ett och ett halvt dygn efter det.

Det gick bara bra att få behandlingen igår. Nästa gång kommer den gå in med full fart redan från början. Då tar den inte lika länge. De två första gångerna går det in sakta från början för att sedan öka takten eftersom.

Jag fick den sjuksköterska jag gillar allra bäst där. Hon är skicklig och har humor. Mig förknippar hon med en gammal jobbarkompis som hade ett liknande efternamn som jag. Därför händer det emellanåt att jag får heta Monika. Så blev det igår. Det har tom och med hänt att hon skickat ut en i väntrummet som går inskolning för att hämta en Monika. 😁😁

Denna gång träffade jag en bekant. Kände inte igen henne när jag passerade henne. Men och andra sidan stirrar jag inte på de som ligger i sängen när jag passerar. Lite senare när hon var uppe och gick tyckte jag det var något bekant över gångstilen. Lyfte på hörluren för att lyssna på rösten när hon pratade med sin sjuksköterska. Råkade sätta mig upp i stolen lite häftigt och sa MEN för mig själv. Tydligen skrämde jag min sjuksköterska som höll på att koppla om droppet. Hon trodde hon gjorde något fel. Så var det ju inte.

När jag blev färdigkopplad och hennes sjuksköterska hade gått sa jag bekantens namn som svarade. Så där satt vi och pratade hela behandlingen. Vi tyckte det var så kul att träffas men tråkigt att det var just på onkologen. Där bestämde vi att vi ska ses nästa vecka när jag åker in för blodprover.

Det blev en av de trevligare tillfällena för behandling. Även om jag aldrig tyckt det är otrevligt. Jag tycker absolut inte det är jobbigt att gå dit. Personalen är så duktiga och trevliga. Jag brukar dessutom ha med mig ett handarbete och ljudbok.

Men denna gång blev det inte många minuter med hörlurarna. Vilket var på sätt och vis synd. Det var en äldre kvinna som hade TVn på hög volym i två timmar. Det påverkar mig och min känslighet mot ljud. Dessutom sov hon större delen av tiden.

När jag var färdig var jag också hungrig. Kände mig sugen på en räkmacka, det fick bli det. Bjöd min fina kompis och chaufför på det. Vi brukar turas om att betala, igår tyckte jag vi var värda det.

När jag åt cellgifter i tablettform gick det inte äta räkor. Så det är ett tag sedan.

Jag skojade med min kompis och frågade om det var hon som tagit kortisonet. Hon pratade en del, men då vet jag det är rätt Anna. Hon är sån så det var ingen skillnad mot annars. Förra veckan var det hon som somnade när vi kom hem från stan en dag och denna vecka var det jag. Vi måste trötta ut varandra. 😜🥰

Jag hade känning av headache from hell på kvällen när jag vaknade. Som det alltid blir när jag tar så mycket kortison. Huvudet på kudden eller mot soffryggen är det som lindrar. Den brukar sitta i en dag ungefär.

Godissuget blev för stort så efter promenaden for vi på affären. Det är ett tag sedan jag kände mig så sugen på godis. När jag köpt godis äter jag mycket på en gång sedan är det bra.

Då ska vi se om jag kan somna om. Vaknade av att jag kände av sura uppstötningar i halsen som brände. Kom just på att det är en bibringas av kortison... Tog en matsked havregryn och la mig med huvudet högt. Det verkar ha hjälpt. Så dags försöka återgå till John Blund. Tror inte det är så lätt, känner ett litet il av Alfons Åberg, ska bara...