Tankarna springer före

Tankarna springer före

Hej mina hjärtan! På senaste tiden har jag haft extremt mycket kroppsångest. Egentligen är inte det så konstigt med tanke på att jag står först i kön till ett behandlingshem, som betyder viktåterhämtning. I dagsläget kämpar jag dagligen med att inte gå ner mer i vikt, eftersom anorexin har skrikit och skriker inom mig efter vistelsen på sjukhuset. "Du är finare när du vägde de där X kilona", "Du får ett bättre och värdefullare liv om du bara går ner de där "10" kilona igen som du stigit över sen sist", "Du kommer aldrig hitta din drömpartner så ful som du är", osv. skriker anorexin inombords. Dag in och dag ut, och då är det inte så himla lätt att fortsätta kämpa. Men jag gör det främst för min familjs skull. Jag vill inte se dem så oroliga som dem var när exempelvis jag blev körd i ambulans till sjukhuset eller låg i sjukhussängen och kunde knappast stå upp på egna ben utan att ramla av yrseln. Dessutom vill jag aldrig i hela mitt liv ha tillbaka den där "helvetets" sonden igen som skaver nere i mina halsmandlar. Nej, fy vad hemskt det var. Jag får nästan en tår när jag tänker tillbaks på tiden. Hur kunde det gå så himla långt?

Jag vill må bättre, men demonerna hindrar mig. Det hjälper liksom inte att vården säger "Alma!! Läkarna räddade dit liv när dem tog din makt ifrån dig på sjukhuset", "Alma du har både fysiska och psykiska komplikationer" eller "när min behandlare, läkare och enhetschefen hotar med att lägga in mig på sjukhuset igen om jag fortsätter i samma riktning som jag gjorde för några veckor sedan". Mina hjärnspöken tänker bara att alla andra med anorexi är så himla mycket sjukare och svagare än mig. Jag är varken en tillräckligt bra kompis, duktig i skolan eller att vara anorektiskt. Fast innerst inne förstår jag att "jag inte är frisk", dock så ser jag mig inte som anorektiskt, eller har aldrig varit det. Kanske ätstörd men inte mager utan åt andra hållet istället "tjock och otillräcklig". Men konstigt nog känns ätstörningen, liksom som jag!! Min egen identitet. Anorexin har skapat mig, för jag vet inte annars vem Alma riktigt är. Anorexin är tryggheten i mitt liv, samtidigt som jag vet att den är skadlig och ett helvete... Men kanske är jag värd det livet?

Kram, Kramis <3

Kram, Kramis <3

Gillar

Kommentarer

Victoriaflyman
Victoriaflyman,
du är värd så mycket bättre, fortsätt kämpa!
nouw.com/victoriaflyman
ByAlma
ByAlma,
Tack snälla❤️ Du är helt fantastiskt!!😘
nouw.com/byalma
linaahnberg
linaahnberg,
Du, Alma, är värd ett riktigt bra liv med allt vad livets goda saker innebär. Tänk på vad som väntar på dig i stället för vad du förlorar. Tänk på alla de kalla dagarna då du kommer hem till te eller en kopp varm choklad, på alla roliga kvällar du ska spendera med dina kompisar och vilken känsla det måste vara att en gång för alla få älska dig själv. Jag hoppas att behandlingshemmet ska ge dig en skjuts framåt i tillfrisknandet och att du sedan ska få fortsätta i rätt riktning. Jag tror på dig och är säker på att du kommer fixa detta! BAMSEKRAMAR <3
nouw.com/linaahnberg
ByAlma
ByAlma,
Sitter här med tårar i ögonen! Tack snälla finis! Precis som du skriver väntar ett bättre liv utanför anorexins väggar. Du är helt fantastisk och underbar glöm aldrig det. Massa STYRKEKRAMAR till dig också😘 Tillsammans är vi starka! Kram, Kramis❤️
nouw.com/byalma
Lilljag
Lilljag,
Känner igen mig så... 💔 MEN vi ska kämpa för att slippa all denna skit! Ett liv utan demoner är så mycket bättre 💖💪
nouw.com/lilljag
ByAlma
ByAlma,
Du är grym hjärtat! Det ska vi absolut göra! Tillsammans är vi starka och vinner över helvetet❤️
nouw.com/byalma
Stegsamlaren
Stegsamlaren,
Kämpa på, det är värt besväret efteråt..
nouw.com/stegsamlaren