Högkonjunktur och lågkonjunktur

Som investerare är det bra att hålla koll på omvärlden och i vilket klimat samhällsekonomin befinner sig. Konjunkturen kan pendla mellan hög- och lågkonjunktur och perioden mellan två toppar eller två dalar kallas konjunkturcykel. Tidsperioden för en konjunkturcykel brukar vara 3-8 år. Under sommaren 2019 har Sverige gått in i en lågkonjunktur om man ska lita på konjunkturinstitutets siffror. Hur vet man att man befinner sig i en lågkonjunktur? Vi tänkte först reda ut några begrepp.


Högkonjunktur: Innebär att företagen producerar för fullt vilket leder till låg arbetslöshet.

Lågkonjunktur: Efterfrågan på varor och tjänster är mindre än vad som skulle kunna produceras. När bolaget inte tjänar pengar blir det svårt att behålla anställda och arbetslösheten ökar.

Recession: Innebär en lågkonjunktur under en längre tid:

Depression: En mycket långvarig och kraftig recession kallas depression. Ett exempel är den som inträffade efter finanskrisen 1929.

BNP: Står för Bruttonationalprodukt och mäter hur mycket som produceras i ett land.

Nedan är några tecken på om man befinner sig i en hög- eller lågkonjunktur.

1) Potentiell vs faktisk BNP. Om man studerar hur hög BNP skulle vara utan att ekonomin skulle överhettas får man reda på potentiell BNP, alltså hur stor BNP skulle vara om resurserna utnyttjades på ett normalt och långsiktigt hållbart sätt. Man jämför sedan med faktisk BNP och ser hur stor diskrepansen är. Om faktisk BNP är lägre än potentiell BNP så befinner man sig i en lågkonjunktur där det finns potential att växa. Om faktisk BNP är högre än potentiell BNP är samhället i en högkonjunktur. Sedan 2015 har Sverige befunnit sig i en högkonjunktur (där alltså faktisk BNP är högre än potentiell) och vid 2018 avmattades den. Man förväntar sig att vid 2020 kommer den att vända helt.

2) Barometerindikatorn. Konjunkturinstitutet tar fram en indikator med ett genomsnittsvärde på 100 som varje månad ger en bild över konjunkturen. Om indikatorn ligger över 100 är ekonomin starkare än normalt och om den ligger under 100 är stämningen svagare än normalt. Den har under större delen av 2019 ligger under 100 efter att sedan efter 2013 legat över 100.


3) Sysselsättningsgrad. I en högkonjunktur är en stor del av befolkningen anställda då efterfrågan att producera är stor. Under en lågkonjunktur å andra sidan efterfrågar inte företag och konsumenter varor på samma sätt vilket gör att företagen inte har behov av arbetskraft.

4) Räntor. I Sverige har Riksbanken arbetet att med hjälp av styrräntan stimulera eller bromsa ekonomin. Målet är att hela tiden ha en inflation om två procent och med hjälp av räntan vill Riksbanken uppnå det målet. Sänks räntan blir det billigare för privatpersoner och företag att låna och göra investeringar vilket gör att ekonomin tar fart. I Sverige har vi dock dem senaste åren haft en speciell situation där vi haft låga räntor (minusränta till och med) trots en högkonjunktur. Detta kommer förmodligen vända framöver.


5) Consumer confidence index. Detta index mäter hur konsumenter känner över ekonomin. Under september var detta index det lägsta på länge. Det återspeglar alltså konsumenternas tilltro och hur benägna dem är att spendera pengar.


Trevlig kväll! <3

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229