LÄSARFRÅGA - igångsättning efter skada


Jag har en liten fråga som jag undrar om du kan fråga Amanda.
Alla fälttävlanshästar blir ju hårt utsatta under deras tävling/träning så jag tänkte fråga om man kan få höra experternas tankebanor
😊
Det jag tänker på är hur deras syn är på hållbarhetsuppbyggnad.
Uno har nu stått i nästan 6 månader. Först en eventuell liten inflammation i bursan i hoven som sedan ledde till inflammerat gaffelbandsfäste (pga ringsko, som var bra för hoven).
Han har skrittat i 2 månader.
Hur skulle Amanda gå tillväga vid igångsättning? Hur gör de för att träna upp senor/fästen för att de ska hålla?
Hur tänker de? Hur gör de?

Du får väldigt gärna fråga Amanda om hon har tid och möjlighet att svara. Har de haft någon häst med samma diagnos?
Hur gjorde de då?

Kram
Carina



Fick den här frågan från en kompis till mamma. Tänkte att det kunde vara ett intressant ämne för fler att läsa om.

Jag tror att just uppbyggnadsarbetet utgör grunden för om din häst kommer vara hållbar i det långa loppet eller inte. Oavsett om du tar tillbaka hästen till jobb efter en skada eller bara en längre semester. Jag hittade ett gammalt inlägg där jag skrev om vår syn och förklarade vårt uppbyggnadssystem så här kommer några delar från det.


I teamet där jag jobbar släpps hästarna ut på bete direkt efter deras sista tävling. Skorna tas av och de släpps ut i flock på stora, kuperade betesmarker. I 6-8 veckor går de ute- utan vidare kontakt med människor. Givetvis kollas de till dagligen men inte mycket mer än så.

När hästarna kommer hem ser de flesta helt underbara ut. Tjocka, välmusklade, fluffiga osv. -De ser helt enkelt ut som hästar!

Direkt när de kommer hem från sina semestrar drar vi igång med igångsättningsjobbet. Under de första fyra veckorna tränar vi dem i form av vad vi kallar ”Road Work". Med road work menas uteritter på hårt underlag. Hästarna skrittas och travas på grusvägar och asfalt i backar. När hästarna gör road work ställs inga krav i form av ”gå på tyglen” etc. De rids på en lös tygel eller leds från en annan häst. De går helt enkelt fritt i en helt naturlig form. Syftet med denna träningen är inte att få dem lösgjorda och lydiga utan att träna upp deras kondition och stärka dem inför den kommande träningen och säsongens tävlingar.

Det finns vissa faktorer i denna sport som vi inte kan påverka. Till exempel vädret som i sin tur kan bidra till väldigt varierande underlag, från torra hårda banor, till leriga och blöta. Därför är vårt jobb som ryttare att förbereda våra hästar så att de tål så många olika underlag som möjligt.

Just detta är anledningen till att våra hästar jobbas på hårt underlag. Genom att rida på hårt underlag stärks ligament och senor. Man skulle kunna säga att vi successivt vänjer benen vid hårdare belastning. Under de första veckorna går de kortare sträckor med lägre intensitet och i takt med att de blir starkare och uthålligare ökas intensiteten samt längden på uteritterna.

Vi vill helt enkelt ge hästarna bästa möjliga förutsättningar och förberedelserna för att vi i sin tur ska kunna följa våra planer så gott det går under säsongen, trots opåverkbara faktorer.
I stora drag kan man säga att denna perioden är en förberedande bas inför vad som komma skall samt för att stärka hästarnas ben för att minska skaderisken.


Efter fyra veckor med uteritter börjar vi skola hästarna. De första veckorna gör vi mycket longering över bommar, lösgörande dressyrpass och bom/hoppövningar. I alla jobb vi gör under denna period lägger vi extra mycket fokus på lydnad och disciplin. "Back to basics" helt enkelt.

I februari denna vintern åkte 15 av hästarna ner till södra Spanien till en hopptour och resten stannade hemma för vidare jobb.

För hästarna som stannade hemma började vi sedan träna mer ”mot tävling”. Vi lägger då in programridning, börjar hoppa banor, terrängträna och börjar så smått med att galoppträna hästarna. Börjar helt enkelt specificera oss mer på själva tävlingsmomenten. Under denna perioden filmas mycket av träningen vi gör och vi spenderar mycket tid med att kolla på och analysera videorna.


Efter fyra veckor med uteritter börjar vi skola hästarna. De första veckorna gör vi mycket longering över bommar, lösgörande dressyrpass och bom/hoppövningar. I alla jobb vi gör under denna period lägger vi extra mycket fokus på lydnad och disciplin. "Back to basics" helt enkelt.

I februari denna vintern åkte 15 av hästarna ner till södra Spanien till en hopptour och resten stannade hemma för vidare jobb.

För hästarna som stannade hemma började vi sedan träna mer ”mot tävling”. Vi lägger då in programridning, börjar hoppa banor, terrängträna och börjar så smått med att galoppträna hästarna. Börjar helt enkelt specificera oss mer på själva tävlingsmomenten. Under denna perioden filmas mycket av träningen vi gör och vi spenderar mycket tid med att kolla på och analysera videorna.



Själv känner jag inte riktigt igen just den diagnosen, men vi har haft andra skador som lett till längre viloperioder. Jag tror över lag att det allra viktigaste är att ha en god kontakt och konversation med sin veterinär samt att använda sunt förnuft. Ta ett steg i taget och lyssna av hästen - utan att överanalysera och bli nojig.

Hoppas att mitt svar kom till nytta Carina - och kanske fler ryttare där ute.
Lycka till med igångsättningen!

x/A

??x/A 

Gillar

Kommentarer

KarolinaJonsson
KarolinaJonsson,
Det där med roadwork har jag tänkt prova på flera gånger, men aldrig tagit tag i🤔 Men det spelar nog ingen roll då vår favorituteritt har långa sträckor med asfalt och vi därav får lite road work😁nouw.com/karolinajonsson
mariellefriman
mariellefriman,
Tycker många ryttare är rädda för hårt underlag och generellt sett rider alldeles för många bara i ridhus/paddock ☺ nouw.com/mariellefriman
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229