i mitt huvud

Jag är egentligen inte någon som sätter Nyårslöften till mig själv, för jag menar varför börja vid årsskiftet när du får en ny dag imorgon som du kan börja med? Men förr förra nyår (2016 som blev 2017) satte jag ett nyårslöfte till mig själv "TA INGEN SKIT".

Precis som Grynet alltid sa. Ni vet Grynet? Hon som var på teven då jag var mindre (tänk er typ 2005), lite galen och hade alltid en prinsesskrona på huvudet. Hon var lite som mig vid närmare eftertanke. Ett riktigt original. Mamma fixade faktiskt hennes autograf till mig en gång, på en servett (TAAACK)! Allt detta var givetvis före selfies.

I alla fall, så brukar jag sällan hålla nyårslöften. Eller jo har väl TYP hållit ett då jag var barn. Godisförbud i ett år (fick dock äta kakor osv, minns att jag tryckte i mig ett helt paket "Fingers" en gång). Och vad jag menar med "typ" hållit det så åt jag faktiskt EN Toffifee på skolbussen hem ( Var faktiskt grupptryck från två av grannpojkarna!!!) .. Fick trots allt 1000KR av mamma och pappa eftersom jag höll löftet. Sorry, swishar tillbaka det nu då jag äntligen fick mod att erkänna allt.. Hahah.. ;) Men som sagt, ni vet de klassiska löftena "Träna mer" och "Äta nyttigt", det håller jag max 2 dagar sedan faller jag tillbaka till min lite halvt kassa livsstil.

Så när klockorna slog till år 2018 sa jag medan jag skålade med mina vänner "I år ska jag heller inte ta någon skit!". Och som sagt, har jag tagit någon skit? Ja men inte mer än nödvändigtvis.

Och vet ni varför jag anser att detta motto har räddat mig? Givetvis inte, för det ska jag berätta nu:

Allt sitter i skallen, tankens kraft. Jag trodde verkligen inte på tankens kraft innan en av mina kollegor började prata om det. Så tillslut började jag tänka positivt och såklart "Ta ingen skit Emma". Med att säga så till mig själv, dag ut och dag in så rullade allting automatiskt på.

Jag som person kände att jag fick mer kraft och mod till att stå på mig, inte alltid, men mer än vad jag annars brukar göra. Vissa situationer och beslut kunde jag inte kontrollera och fick då ta skit. Vilket aldrig är roligt, men då kom den lilla rösten som jag skapat i mig själv "Emma, ta ingen skit". Så jag gjorde vad jag kunde, tog skiten och omvandlade den till en ERFARENHET som jag stoppade i ryggsäcken. Ryggsäcken som jag kommer att bära livet ut. Ni vet, ryggsäcken som vi sparar gamla minnen, erfarenheter och bra vänner osv.

Exempelvis på detta är en incident med en kille, sååååklart att jag tar det som exempel men jag insåg efter förra inlägget jag skrev att det verkligen inte är BARA JAG som ofta lyckas fastna för "fel killar". Nu menar jag absolut inte att det är något fel på den killen eller någon kille alls, det kan bara vara fel tid, situation och/eller helt fel personer som försöker med varandra. Men tillbaka till mitt exempel; En kille som jag träffade (långt tillbaka) körde bara på sina egna villkor. Han hit, han dit och ingenstans tillslut. Jag fastnade, tänkte bara på han. Ville bara bara träffa han och ingen annan. Knappt mina vänner. Från början märkte jag ingenting, men en dag vaknade jag. Kunde inte äta och lägenheten var vidrig. Skäms över att berätta detta men jag som alltid tyckt om att städa hade smutstvätt överallt, disk och dammråttor mitt på golvet! Rösten som alltid sagt "Emma, ta ingen skit" hade tyvärr blivit nedtystad av känslorna som sa "Han behöver bara tid" och "Det kommer vara värt det".

Jag minns den där dagen än idag, jag satte på min favoritlista på Spotify. Höjde volymen och städade, fixade tvätten och gjorde EN GOD MIDDAG. Som jag tillslut fick i mig. Satte mig dessutom i soffan och tänkte "Vad fan håller jag på mig". Reflekterade över den senaste månaden. Jag hade mått piss, stängt ute allt och alla. Vad hade jag fått under denna tid? Svar på mina sms och våra samtal "Jag vet vad jag vill, ge mig tid". I stunden hade jag köpt det, men då 3 månader hade sprungit förbi och jag inte fått någon respons så tänkte jag denna dag "Ta ingen skit Emma och absolut inte av någon som tar energi utan att ge tillbaka".

Så jag klippte bandet med denna kille (verkligen inte första och mest troligt inte den sista), tog tag i mig själv. Vet ni vad det resulterade i? JAG VAR SÅ SJUKT BRA PÅ JOBBET, sålde som en dåre! FICK FLER FANTASTISKA VÄNNER som ställer upp i vått och torrt för MIG. RINGER släkten oftare, och ack vad jag saknar dom. Allihopa.

Vad tror ni hände med killen? Ingenting, ser han knappt och hört att han skaffat tjej. Så sammanfattningsvis var det ingen framtid för oss två. Men vad hade hänt om jag inte ryckt upp mig? hur länge hade jag haft min svacka?

Så jag rekommenderar verkligen att köra efter mitt Nyårslöfte, börja imorgon till och med! Ta ingen skit. Behöver specifikt inte vara någon kille/tjej som tar energi av er. Kanske är jobbet, någon vän, förälder eller vad vet jag kanske dina egna tankar?

DOCK måste tilläggas, att jag menar inte att såra, vara otrevlig, gå på personangrepp eller att vara elak mot någon (kände att detta inlägg kan vridas och vändas). Allt handlar om tankens kraft, ställ in dig på något så kommer det att fungera.


Jag på mitt amazing jobb! Inte alltid en dans på rosor såklart (men vilket jobb är det?) men jag trivs så bra med mina fina kollegor!


Jag och min lilla bil, för er som inte vet så kör jag runt i en fin liten audi. Så nöjd.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Runt om på de sociala medierna ser jag bilder om året 2017, exempelvis "Ger mig själv en klapp på axeln att jag klarade detta år". Och ja såklart, man kan inte bara ha bra år, något måste vara sämre.

Men jag tror att alla år egentligen är bra, gäller bara att fokusera på det positivt. 2017 har varit mitt SÄMSTA och mitt BÄSTA år. Jag har varit sjuk mycket, trött och less men samtidigt har detta år givit mig så mycket glädje och skratt att det "dåliga" tänker jag inte på. Jag väljer att i mitt tankesätt skita i det och enbart fokusera på det bättre.

Så hur har mitt 2017 varit? Vi delar upp det i olika kategorier (varför skriver jag "vi" ens..?).

Jobbmässigt: SÅÅÅÅ JÄKLA BRA. Fick mitt vikariat på papper, har kämpat röven av mig för att bli så bra som jag är i dag. Många många motgångar men ack SÅ MYCKET MER FRAMGÅNG. Gäller bara att aldrig ge upp, vara sig själv och kämpa! Och att våga fråga andra, andra personer och andra chefer hur de skulle reagera och agera i olika situationer. Sedan nu på hösten tog jag på mig ett extra jobb på en nattklubb vilket jag är evigt tacksam över att jag gjorde. Det har gett mig mer erfarenheter inom den branschen och så många fantastiska vänner. Happy.

Personligt: Jag har vuxit riktigt mycket på detta år, som person. Jag har blivit mer mogen och inser vad jag kan göra och inte. Ibland orkar inte kroppen eller knoppen allt som man skulle vilja göra. Jag har lärt mig att prioritera det som är viktigt och att ta vara på tiden. Samt hur jag ska hantera olika situationer som jag vet att jag skulle tyckt varit jobbiga förut. Känner också att jag har tappat det HELT socialt, alltså att jag pratar lite väl för mycket med helt random personer. Men än så länge är det uppskattat då jag får kramar hejvilt från kunder och får se deras barnbarn på bild. Sedan har det gett mig så mycket fler vänner och bekantskap. Så får väl tacka mig själv för att vara lite knäpp.

Träningsmässigt: Whyyyyyy tar jag ens upp denna punkt? Har verkligen lagt träningen på hyllan. Till och med sagt upp mitt gymkort... Köpte dock en yogamatta på Stadium idag. Håller tummarna att den får åka ur förpackningen innan jag fyller 22 år (fyller år i april hehe). Känner heller ingen inspiration till att vara på ett gym och svettas.. Men den kanske kommer.

Kärleksmässigt: Den intressanta punkten. Innan 2017 skulle komma sa jag att mitt nyårslöfte var/är "Ta ingen skit". Och det är första gången jag faktiskt hållit ett nyårslöfte. Jag sa att jag inte skulle ta någon skit inom något, varken jobb, vänskap eller killar. Såklart har jag kunnat varit bättre på det, men det har gått framåt. Exempelvis, i slutet på förra året träffade jag en kille varav allt var på hans villkor. Då han kunde ses skulle vi ses annars var det jag som var "arg" eller inte "uppskattade" han. Från början förstod jag inte riktigt, men efter ett tag slog det mig. Detta var inte bra. Så jag sa bye bye och lämnade han i 2016. Kan tillägga att jag fick ett meddelande av han i augusti där han skrev "jag väntar tills du vill ha mig". Där ser ni, allt hängde på mig och han bara tog och tog energi, pengar och känslor från mig. Fick ingenting tillbaka. Men i alla fall så började jag 2017 med nya "kärlekstag". Oj vad detta känns konstigt att skriva om.. brukar sällan vilja nämna något om ett kärleksliv.. Men men, 2017 kom och hipp som happ var det fjärilar i magen. Ni vet, han som var så "perfekt". Mysig, rolig och helt underbar. Trodde jag tills det visade sig att han var "perfekt" mot mig och kanske 20 andra tjejer. Sharing is caring säger dom, men nej inte min grej. Och jag tar ingen skit (mitt nya motto som sagt) så var bara att kasta upp han på hyllan också. Sommaren kom och bjöd på jobb, sol och rosevin på Rex. För mig kom det inga fjärilar med sommaren, men jag blev mer ärlig. Kände efter noggrannare och ville inte falla för "Mr Perfect" igen. För han är väl så mot flera? Inte bara mig? Tråkigt nog blev det ingen kärlek under sommaren, trots blommor på dörren och middagar. Känns det inte rätt så är det inte rätt. Hösten kom och jag tog semester i Oktober, satte mig på flyget till Los Angeles. Blev ingen amerikan på köpet av semestern men väl hemma tog jag mod och berättade mina känslor för en person. Och känslorna var verkligen objudna på posten. Hade inga planer att falla pladask för någon just då, eller i den sitsen som var. Mina känslor blev knappt besvarade men jag känner mig ändå stolt över att jag varit så modig att faktiskt berätta hur jag känner för någon. 2 månader senare och jag känner att jag börjar kunna hantera mig själv och mina tankar trots att hans profilbild ibland dyker upp i mitt flöde. Men vad ska jag göra? Man måste vara fler än en i ett förhållande.


Nu glider jag snart in i 2018, singel så in i helvete ( som Agneta Patrulls skulle sagt) men otroligt stark och redo att kliva ett steg högre i livet. Karriären ska glänsa, yogamattan ska upp och jag ska skratta och dricka bubbel på Rex med mina topgäris. Angående kärleken så kommer den när den kommer. Och jag fortsätter med samma nyårslöfte att jag tar ingen skit.

Jag önskar er alla en underbar Nyårsafton och all lycka framöver.



Likes

Comments

i mitt huvud, Åsikter

10 dagar sedan jag bloggade sist och allt möjligt har mer eller mindre hänt. Jobbat, varit hem till mamma och pappa, varit på invigning av den nya sporthallen i Strömsund som även fick namnet Engconhallen, haft besök, Black Friday osv osv. Skulle kunna nämna hur mycket som helst som hänt under dessa 10 dagar, tiden bara flyger iväg. Har även varit värsta snöstormen här i umeå, och tydligen hela Sverige också! Kämpigt att ta sig på jobbet Hahah.

Men däremot har jag insett en sak på dessa tio dagar. Det här är inte jag. Hur menar jag då? Vad tänker jag egentligen? Jo, jag har snart bloggat i (vad jag tror, kommer inte riktigt ihåg då jag började) men i 10 ÅR!?!?!? Inser nu också att jag börjar bli gammal... MEN under dessa år har jag inte bara ändrat bloggportal och hårfärg utan jag har varit en såååån periodare. Vissa dagar slängt in 22 inlägg om allt möjligt och sedan tagit en paus på 4 veckor från ingenstans. Vet ni varför? För att jag tycker att det är otroligt tråkigt att blogga om jag inte känner att jag har något viktigt att förmedla. Sitta och fixa bilder och en härlig text, det är inte min grej helt enkelt. Jag tröttnar fort på det och sen kommer känslan tillbaka och då vill jag bara blogga.
Jag kommer inte ta bort bloggen, borgemma.com kommer alltid finnas kvar. Men jag kommer inte prioritera den och jag kommer mest bara skriva om saker som är viktiga för mig. Men säkerligen publicera något inlägg om vardagen.
Jag känner att jag mest vill skriva detta för att ni läsare ska veta, kanske förstå varför jag inte skriver här så ofta. Egentligen helt sjukt att det tog 10 år att lista ut detta? Men ibland tar det längre tid att lära sig vem man är och vad man vill prioritera men huvudsaken att det händer förr eller senare.

Såhär såg jag ut då jag var som mest aktiv på bloggen. Haha när var detta? Kanske då jag var 16?😃 och ”Hatar att bo i en håla” är nog mitt mest lästa inlägg (än så länge) det som var roligt var att i flera dagar efter fick jag sms/samtal om att det var ett sådant bra inlägg. Det är mer dom här inläggen jag vill posta. Som faktiskt kan betyda något. Inlägget finns under kategorin ”åsikter”.

Just nu känner jag att det är skönt att skriva av mig, helst om detta. Ibland kan jag nämligen känna sådan press att jag måste blogga och då blir ingenting bra. Så en sammanfattning av detta är att bloggen är kvar, jag är fortfarande borgemma aka bloggemma, men den kommer inte prioriteras. Och när jag väl kommer att skriva något inlägg som jag vill skriva då kommer jag länka det på mina andra sociala medier. Så det är ingen risk att ni missar 😉

Det här är jag idagsläget och kommer mest uppdatera instagram/snapchat. Jag heter såklart borgemma där.
Men jag har redan planer på några blogginlägg jag kommer att skriva, det är om några känslor som jag måste dela med mig av.
Hoppas ni alla har en trevlig helg. Jag är over and out för ett litet tag i alla fall. Kram ❤️

Likes

Comments

i mitt huvud

Hej! Idag är jag ledig framtill 13:00 och jobbar då kvällspasset på Hunkemöller. Så passade på att gå en promenad nu på morgonen, eller jag tog promenaden till Konsum och köpte lite frukost. Så härligt väder!

Likes

Comments

i mitt huvud

Äntligen fredag! Ska snart iväg och köra 13-20:10 på jobbet innan ett kväll/nattpass på Rouge. Sen är jag ledig från Hunkemöller både lördag och söndag så ska vara hundvakt åt min brors hund. Ska bli så mysigt att rå om henne. Imorgonkväll ska jag dock jobba på Rouge annars har jag ingenting mer planerat. Hoppas ni alla får en underbar fredag och helg!

Likes

Comments

i mitt huvud

God morgon, titta vilken julig och fin bild jag hittade på mig själv. 😃

Nu blir det jobb, ses!

Likes

Comments

i mitt huvud

God morgon, jobblördag och jag vaknade tidigt så ska snart åka in på jobbet. Har nämligen min mat där och ingenting här hemma.. haha blir så då jobbet är ens andra hem.
Men i alla fall så vet jag inte om jag visat bilder på mitt hår sen jag klippte av det i USA? Så här kommer lite bilder! Och detta var det bästa valet jag gjort. Känns så skönt.

FÖRE:

EFTER:

Håret är såklart fortfarande väldigt långt men för mig är det kort. Men jag gillar det!

Likes

Comments

i mitt huvud

Fredagkväll och jag har varit ledig hela dagen! Blev lite ärenden på dagen och middag på kvällen med en tjejkompis! Vi åt först på Allstar och sedan drack någon drink på Pinchos. Mycket trevligt. Är hemma nu och ska slappa lite, jobb imorgon.

Likes

Comments

i mitt huvud

Jag är äntligen hemma i Sverige, eller kom hem igår vid 5tiden på eftermiddagen. Packade upp väskan och hann även med att slänga in en maskin tvätt innan jag somnade. Otroligt trött då jag inte kunde somna på flyget hem så hade varit vaken över 24h (tror jag..). Men idag vaknade jag tidigt vid 8 så jag gick iväg och tränade sedan ut på stan för att köpa det sista till halloweenkostymerna. 👍🏽
Sprang även på min bästa väns mamma!! Blev så glad. Ett under att hon kände igen mig då jag hade keps och luva på mig (har aldrig det) och kollade ner på telefonen. Men blev lite kramar❤️

Nu väntar jag faktiskt på min mamma, mormor och mammas västa vän. Tjejhelg❤️

Likes

Comments

i mitt huvud, Resa

Just nu är jag på flygplatsen och ska snart checka in väskan. Denna resa har gått så otroligt fort att jag vet inte vart tiden hunnit tagit vägen. Men, snart är jag tillbaka (ok säger jag alltid varje gång jag rest någonstans, men denna gång är det på riktigt!) och då kommer jag stanna längre!

Likes

Comments

Nouw Magazine