Recension - Den efterlängtade - kampen mot ofrivillig barnlöshet

Recension av Den efterlängtade - kampen mot ofrivillig barnlöshet av Ronja Lindberg

Ronja går andra året på gymnasiet och har relativt nyligen träffat Jonas. De är unga och kära och har hela livet framför sig. Men Ronja vill ha barn – helst så snart som möjligt. Helst nu. 💕

Ronja skriver i dagboksform om hur hon och Jonas försöker bli föräldrar. Från frågan ”Vad tycker du om barn?” - som Ronja överraskar både sig själv och Jonas med, efter bara ett års förhållande. Vi får följa med på återkommande negativa graviditetstest som leder till kontakter i vården. Utredning. Och sedan hela IVF processen som de går igenom. 💕

Naket och rakt blandar hon fakta från sina erfarenheter med sina känslor och tankar. Hopp, förtvivlan, medicinering, graviditetstest, humörsvängningar, förväntningar, att vara utlämnad till andra människors kunskap och förutbestämda vårdförlopp, oro och glädje. 💕


Boken ger mig många tankar. Så olika förutsättningar vi har för att skaffa barn. En del vill inte, en del kan inte, en del kan men vill inte, en del vet inte om att de är gravida när de plötsligt blir föräldrar, en del adopterar andra har surrugatmamma.….. Känslor, kemi, hormoner, ärftlighet, sjukdomar – allt ska stämma för att det ska bli ett litet barn. Och i många fall går det alldeles utmärkt och i andra – som i Ronjas fall blir det en lång kamp som kan sluta både i glädje och sorg. Ronja och Jonas har ändå ”tur”, eller hur man ska säga, som blir gravida på första försöket. 💕

Den lilla nya familjemedlemmen fyller flera tomrum än Ronjas mammalängtan. I boken beskriver Ronja att hon blivit utsatt för mobbing och utanförskap. Hon är själv skilsmässobarn. Är det en av anledningarna till hennes barnlängtan i så ung ålder? Kan barnet fylla luckor som hon behöver för att känna tillhörighet, för att känna sig hel?
Jag har inga problem med i vilken ålder man skaffar barn, men först tänkte jag varför har hon så bråttom? Passa på att vara ung, kär, res, utbilda dig. Men sedan tänker jag att det var kanske bra att Ronjas barnlängtan var viktig så tidigt- tänk om hon väntat tills hon var 30-35 med att försöka - då hade förutsättningarna kanske varit annorlunda? 💕

Jonas och hans mamma är viktiga personer som stöttar Ronja både i sin längtan efter barn men också med stöd i livet på annat sätt. När jag läser upplever jag att Ronja har en sorg inom sig som sakta förlöses med graviditeten och mammarollen – hon blir aktivare både med arbete och sociala kontakter. Trots att hon längtar efter ytterligare barn så kommer hon till någon acceptans eller lär sig leva med att det (kanske) inte blir några (biologiska)syskon. Hon finner successivt glädje i det hon har – sin Jonas och lilla Tea.💕

Man kan inte låta bli att bli berörd av Ronjas och Jonas kamp för att bli föräldrar. Jag tror och hoppas att Ronjas bok kan vara till nytta för andra i samma situation som deras. Inspirera, ge mod att prova - eller avstå IVF, insikt om processen, medicinering, vad som händer i kroppen. Om hopp och förtvivlan, om sorg och glädje. Men också för alla andra att förstå den process som en IVF är. 💕

Tack Ronja för att du har delat med dig! 🙏🏻
Tack för att jag har fått läsa din bok! 🙏🏻

Njut av de dina 💕och gläds för lilla Tea!


Utgiven på Visto Förlag.

Gillar

Kommentarer