Uppe på Toppen. Plötsligt blir min syn klar. Jag vet vad det beror på. Jag ser inte längre ner. Inte på någonting. Där är smöret där tar du dryck säger jag och hjälper Kalle. Kaffe hämtar du där och brickstället är bakom dig. Men så roligt säger Kalle. Vad allt går bra för dig nu. Ja vilken frihet. Jag kan inte förklara vad som hänt. Min hjärna verkar ha klarnat till fem år efter stroken. Det är aldrig försent. Att hämta sitt kaffe själv.

En egen blogg är också hjärnbra.

Min man Kalle och jag äter lunch. På hotellet Toppen i Storuman. Mittmellan Östersund och Luleå

  • 94 visningar

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229