Jag minns väldigt lite av nätverksmötet. Jo arbetsgivaren på Jämtlands gymnasium hade svart nagellack. Hon passade i det. Min doktor hade sin mjuka väst som han brukar ha. De två andra från försäkringskassan minns jag inget av. Det var bara Doktor Dos och Kalle min man som jag kände igen vid bordet.

Hur upplever du din situation undrade försäkringskassan. Så svår fråga. Det går bra när det inte går grått svarade jag. Kalle och Håkan hjälpte mig att förklara hur jag mår i olika färger.

Jag berättade om boendestöd och afasigruppen och att jag kan gå på Maxi med Kalle och redan har ett nytt arbete. Att skriva blogg.

Inget ska förändras. Jag får behålla min läkare och fortsätta att träna socialt. Ingen sade något obehagligt. Inget som jag förstod i alla fall. Jag blir fortsatt sjukskriven och inskriven på äldrepsykiatrin.

Så skönt. Nu kan allt bara bli bättre.

Jag gav min doktor en kram av glädje när det var över. Han blev förvånad men glad tror jag.


Mina allahjärtansdagrosor står ännu kvar på pianot.

Mina föräldrars förlovningskort står också på pianot. 26 år senare blev pappa himmelsboende. Den 26 februari 1982.

Den 20 november 1982 träffade jag min man Kalle.

Sorg och glädje. Grått och blått följs åt.

  • 248 visningar

Gillar

Kommentarer

Blundaochsvälj
,
Ha det fint du också kära Janet💙nouw.com/blundaochsvälj
passionärsliv
,
Så bra att det gick bra!💚nouw.com/passionärsliv
Blundaochsvälj
,
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229