Hej då säger Kalle och går ut i kylan. Det är 21 minus. Men vi har garage till bilen. Så den startar bra.

Undrar hur kallt det är i Sunderbyn. I Norrbotten. Min morbror sätter på värmen i huset. Så det blir varmt till jag kommer. Vilket äventyr jag åker till. Mitt i kallaste vintern.

Två dagar kvar att gruva mig. Jag vill åka. Men jag ångrar mig ändå. Nu ringer min medicinklocka. Medicin och kläder. Mer behöver jag inte packa. Tandborste och allt sådant finns i huset. Presenten till mamma får jag inte glömma. Mamma läser inte min blogg. Hon har ingen dator och vill absolut inte ha någon. Men jag berättar inte vad jag köpt. Ifall ni råkar försäga er.

Vilken lugn morgon. Undrar om hantverkarna har försovit sig. Eller tagit ledigt ett tag. Det måste vara jobbigt att var där nere i källaren hela dagarna.

Min medicinsnurra blinkar och ringer när det är dags för medicin. Bra för vimsiga personer. Plåstret med hjärtat har jag fått av syster Blå på psykiatriska avdelning 3b. Psyket. När jag var mörkgrå fick jag komma dit. Tre gånger har det hänt. Något man kan prata om tycker jag. Jag vill helst glömma själva sjukdomen. Men syster Blå och de andra på avd 3b ska jag aldrig glömma. Det är fantastiskt att det finns sådan hjälp att få.

  • 129 visningar
  • N√§ra Fr√∂s√∂n, √Ėstersund

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229