Åsele är lite tveksam än. Sommar eller höst. Lite snö i vägkanten. Kala grenar men ganska gröna buskar framför Coop. Nu lämnar vi Åsele efter ett litet stopp. Vi åker förbi Åsele begravningsbyrå med en blomsteraffär så passande bredvid.

Nu svänger vi av på väg 92 mot Umeå. På de små skogsvägarna ligger snön ännu kvar. Framför mig sitter en bussresenär som har hästsvans med lila snodd. Mitt emot sitter en man utan hår. Varje gång han häller upp kaffe blir jag också sugen. Jag behöver inte titta dit det hörs så tydliga kaffeljud när han häller upp från termosen. Jag lyssnar på musik och han läser.

Ingen talar. Alla är koncentrerade på sitt. Det här blir min sista resa för i år. I december kommer mamma till oss för att fira jul. Hon flyger via Arlanda. Onödigt men nödvändigt eftersom det inte går direktflyg. Sju timmar och en kvart kvar till Luleå. Nu glömde jag november. Jag hoppade över november och tänkte direkt på december. November går inte att tänka bort. Den kommer ändå. Det är inget fel på november. Bara att den är så grå och tungsint utan glitter och ljus. Märkligt att man kan bli kär i november. Det hände mig.

Sådan vacker bro vi just åkte förbi. Vattnet ligger spegelblankt. Bergsjö heter det här. Vi åker mot kusten. Mot Bottenviken. Nu pratar hästsvansen i mobilen. Det hör jag fast hörlurarna är på. Nu gick han mittemot på busstoa. Där ser man jag är inte ensam som måste gå dit.

I skogen mellan Åsele och Umeå

  • 74 visningar

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229