Det värsta

Sigge vill gå till Sjöströms. Han drar åt det hållet. Jag vill inte gå på vägen säger jag. Det är mycket tryggare i skogen. Jag tar gammelvejn går över landsvägen och sedan in på skogsstigen. Jag ser Åreskutan som höjer sig över stigen.

Sigge och jag stannar för att fotografera. Sigge sitter så snällt och väntar medan jag fotar. Vi kommer till hästhagen. Hästen känner igen oss från i går. Han kommer närmare men då säger jag hej då och går. Jag vet inte hur häst och hund går ihop.

Jag går över Rannomsbäcken. Den gamla bron har rasat sönder. Men någon har byggt en ny. Det är säkert Sören. Han som är husse till hästen. Det strömmar mycket vatten. Sommaren hittills har varit regnrik.

Som en sagoskog. Det fattas bara älvor och troll. Fåglarna sjunger samma sång som igår. Jag ångrar att jag tog på mig fliströja och storstövlar. Det är varmare än jag trodde. Hunden tar sig ett dopp i Bautjänna och hittar en intressant pinne. Han bär den i munnen ett tag men tröttnar sedan.

Kom Sigge vi ska inte gå ut på vägen. Vi ska vända nu säger jag.

Sigge går ut på ängen med blåklockor och vill inte vända. Ska vi vända när det är som bäst säger han.

Jag älskar också midsommarblomster. Men jag ska hem nu och göra pannkakssmet. Plötsligt skäller hunden och jag ser en man i skogen. Han pratar i mobilen. Mötet går smidigt och bra jag vinkar lite hej med handen. Jag ser att det är Alvar. Han är pensionerad rörmokare och är född i byn. Det är säkert något rör han lagar här vid bäcken. Kanske en vattenledning tänker jag.

Nu är det gjort.Det värsta som jag kan tänka mig på hundpromenaden. Att möta folk och få talstopp. Ni vet när man inte får fram ett enda ord.

Vi korsar landsvägen igen. I diket växer orkidéer. Inte lika blygt och undanskymt som Guckusko. Utan öppet och synligt. Så som jag ska gå någon dag fast inte än.

Jungfru Marie nycklar heter den här orkidén.

Nu är jag hemma i stugan. Byggkillarna min man och son måste göra om grunden. Något blev fel. Jag frågar inte så mycket. Bara uppmuntrar. Tänk att få en bastu. En egen som jag ska dela med alla som vill.

Tack för att ni följde med mig på promenad.

Vägen är full av stenhjärtan. Har ni sett det 💙

  • 124 visningar

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229