Kvällssol i mitt vardagsrum. Dammtussar hoppar fram och gör sig synliga. Konstigt jag som städat. Det är något otacksamt med städning.

Min man Kalle och hunden Sigge har kommit hem till Frösön nu. Skönt att bilresan gick bra. De flesta resor går bra.Trösterikt att tänka.

Så långt har du väl aldrig gått ensam säger min kusinbror Magnus när jag berättar att jag gått en lång promenad ner mot Näset. Det var så underligt enkelt. Bara öppna dörren låsa och gå. Alla rädda saker blir med tiden lätta saker. Bara våga första steget öka farten och sedan går det av bara farten. Det kan ta några dagar eller några år. Men ge inte upp. Jag vet att du också kan. Tillsammans klarar vi allt. Nästan i alla fall.

Finns det någon som vågar allt. Jag har aldrig träffat någon. Var och en har sitt. Det är det som gör oss till människor. Jag trivs lika bra med rädda människor som med modiga. Vi som är rädda har så mycket att se fram mot. Modet kommer. Förr eller senare.

I morgon ska jag träffa min modiga mamma. Hon är inte rädd för något annat än ensamheten. Tur att hon har så många vänner. Nya och gamla. Hon har ju mig också. Vi ska träffas i morgon igen.

Du och jag ses också i morgon. Hoppas jag.


Sunderbysolen säger gonatt

  • 216 visningar

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229