Jävla stesolid samt tacksam för annat

Varit till psykologen idag med skjuts dit och hem. Jag tog mig faktiskt upp helt allena till avdelningen trots ångesten. Tycker det gick relativt ok. Blev rädd att någon stod bakom min stol men som hon säger så är det ju ingen där fastän jag liksom "vet" det och "ser" det på något märkligt sätt. Satte mig närmare väggen med ryggen och då gick det lite bätre även om känslan att någon bakom kommer att strypa mig bakifrån ändå var med hela tiden. Men det är inte på riktigt.
Ok, jag tog lite mer än jag skulle av stesoliden jag skulle ha resten av dagen och fy fan i helvete vad jag hatar dessa jävla stesolidjävlar när de dras ur kroppen. Nu sitter jag här inte riktigt lika fin. Mår illa, yr, darrar och allt annat skit de ställer till med om jag inte tar dem enligt ordinationen fördelat över hela dagen. TA ALDRIG NÅGONSIN BENZ ni som inte börjat äta dem dagligen och sluta så fort ni kan om ni nyligen börjat. Att ta en tablett då och då vid behov går dock bra. Det kan ni göra. Men börja ALDRIG någonsin äta dem varje dag under en längre period. Om ni inte vill få ett större helvete än ni hade innan ni började.

Pratade nyss med beroendeavdelningen i telefonen. Dumt gjort av mig att ta större dos i morse men vad ska jag göra för att ta mig till psyk då? Ta mig i kragen kanske. Det gör jag hela dagarna. Jag vet att det var dumt och nu får jag bara ta detta resten av dagen för kroppen får inte mer stesolid hur mycket den än skriker. Jag får bara härda ut dagen och spy då.
Jag har massor av tabletter hemma men jag kommer absolut inte ta mer av dessa droger än jag måste och har som ordination. Ska lämna in dem på apoteket istället.

Vi ska i alla fall ta ett längre uppehåll i det sista av nedtrappningen enligt beroende. Jag ska inte trappa något mer förrän jag är mer stabil i psyket (hahahhahhhahahahah). Men sedan ska de bort och jag kommer aldrig se åt en tablett som dessa ever igen.

Jag är nöjd med att ha varit hos psykologen i allafall. Håller på med "inre rummet". Ska testa att ta mig till det i trygga situationer under närmaste veckan. Samt vi pratade om problem man kan ha med sömnen. Check på i princip alltihopa men det visste jag ju redan. Gjorde sömnutredning för några år sedan, då man ska sova med massa elektroder och grejer på huvudet och kroppen och jag sover oroligt och rör mig mycket. Men det var ju inget nytt. Just den natten jag gjorde utredningen sov jag dock ovanligt bra men så kan det ju vara när man ska göra nåt sånt där. Tror jag kände mig tryggare av grejerna på huvudet då jag brukade binda runt med sjal och band förr för att liksom hålla ihop huvudet med resten av kroppen. Ja, det låter konstigt men den som har svårt med kroppsuppfattning och dissocitaioner kanske förstår.

Sömnparalyser också. Den som upplevt det vet nog också hur hemskt det är att vara vaken i huvudet men förlamad i kroppen och samtidigt hallucinera. Hujedamej.

Har varit ute lite i regnet på gården och tittat efter harpaltarna men de syns inte till idag. Jag hoppas och tror de skuttar omkring här i alla buskar. Inte lätt att se dem om de flyttat på sig. Jag ska nog ställa ut lite honungsvatten på ett fat tillsvidare i allafall. Om inte annat så blir getingar och andra insekter glada.

Tacksam för vänkontakt, mina katter och alla andra djur och fina blommor och hösten som är här. Otacksam är jag också. För min ruttna hjärna, att jag är beroende av en liten tablett och att jag inte kan leva som jag vill. Men precis just i denna stund försöker jag fokusera på det som går framåt och är bra.

Förresten var det lite roligt att min läkare hade trott att jag pratat om människobarn på gården när vi talade sist. Jag måste vara otroligt otydlig i mitt verbala tal när jag mår dåligt och är stressad. Lite roligt ändå. Jag skrattade år det i allafall. Jag pratar osammmanhängande och forcerat och snabbt. Jag har alltid tänkt att alla andra är hörselskadade eller inte fattar vad jag säger MEN nu efter att så många säger samma sak så börjar jag förstå att jag går inte att förstå under stress. My fault. My bad. Det är ok. Jag är ok. Jag jobbar på med det tankesättet nu. Jag övar och när det går bra så är det ok och bra och när det inte går bra så är det ok och inte en bra stund men jag får chans till en bättre senare. Och nu när jag övat på detta valideringssätt mer så har jag inte skadat mig på någon månad nu tror jag. Inte ens bankat huvudet i något. Och herregud vilket framsteg det är för mig. Grattis till mig🎂! Tack! Det var jag värd.

JAG KAN. Mitt mål i framtiden är daglig verksamhet eller annan sysselsättning igen. Och massa annat. Skogen igen.

Hoppas ni har en ok, fin, acceptabel och good enough dag. ❤

Tillägg efter att posten kommit: Fick mitt nya läkarintyg att skicka in för fortsatt färdtjänst. Inte roligt. Står att jag är kroniskt störd. Men man kan väl bli åtminstone bättre även om det är kroniskt? Fick min lilla hjärnbit att börja spinna. Jag har väldiga problem med allt och ingenting står det. Icke verbal kommunikation, socialt samspel, hyperaktivitet, tappar kontakten med verkligheten mm. Nä, jag som var så nöjd efter allt beröm. Men man kanske inte ska läsa allt som står i sådana här intyg?! Bara skicka in det utan att titta. Jaja, så är det. Jag ska väl vara glad att jag haft förmånen med färdtjänst i alla fall. Med tanke på alla bristande resurser i samhället. Det är jag naturligtvis.


Gillar

Kommentarer

LadyStardust
LadyStardust,
Härligt i alla fall att du är nöjd med besöket även om det var jobbigt för dig. Nästa gång blir det, kanske enklare.

Så harungarna dricker honungsvatten? Spännande. Där fick jag lära mig något
nouw.com/ladystardust
Blackout
Blackout,
Tack. Ja, jag får hoppas att det går framåt på något sätt.
ja, jag vet inte om det är det de föredrar egentlogen harpaltarna. Men viltvårdaren som var här sa att det var det jag borde ge då de inte får mer mjölk av mamman. Och de skulle klara sig själva snart också. Honungsvattnet skulle vara som en liten kick för dem. Sockret och vattnet antar jag. Och jag tor de kickades de söta små liven.
nouw.com/blackout
visualartzy
visualartzy,
sömnparalyser alltså... första gångerna blev jag rädd, trodde att det spökade på riktigt... nu tycker jag det är ganska underhållande vad hjärnan kan hitta på... länge sen sist nu..
nouw.com/visualartzy
Blackout
Blackout,
Herrejisses, tycker du de är underhållande?!😨
Ja, jag har läst att en del vill uppleva dessa vidriga saker men jag tillhör inte den kategorin. Ttcker det är så fruktansvärt hemskt att jag knappt törs försöka sova mer den natten då. Men om du mot förmodan vill uppleva fler så kan jag tipsa dig om att svara stressad, sova för lute elelr för mycket, ligga på rygg och hoppas på att maran dyker upp.
Det är ju problem i kopplingen på nåt sätt i hjärnan så att själva hjärnan är vaken men kroppen somnar. Därav paralysen i kroppen men vaken hjärna som spökar.
Någon som är som jag och bara vill komma ur skiten så kan jag tipsa om att inte sova på rygg och försöka vara lugn och sova lagom mycket och om du hamnar i en så kan man försöka röra ögonen fram och tillbaka så väcker resten av kroppen. Och då måste du upp ur sängen fort som fasen för att inte falla in i en ny. Ät nåt litet, gå runt lite och lägg dig sedan på sidan och försök sova igen.
Då belv det tips år båda hållen nu👍
nouw.com/blackout
visualartzy
visualartzy,
Jo men precis... brukar komma då jag inte mår så bra och sovit dåligt. För att komma ur paralysen brukar jag försöka fokusera på att röra ett finger, sen vaknar kroppen. Tycker bara att det är märkligt att det är läskiga saker som händer...aldrig något glädjande. Haha.

Bra att du hittat en metod att vakna ur det!
nouw.com/visualartzy