Ibland skramlar det till

Hade så otroligt svårt att förstå vad som sades på mötet med psykologen igår. Att ta in det hon sa. Dels pga panik och dissociation men också pga min asperger som gör att det ofta tar längre tid för mig att processa informationen. Det tar längre tid från att jag hört till att jag rent intellektuellt och känslomässigt förstår innebörden.
Men nu tror jag att jag att jag fattat lite mer av övningarna med att känna empati inför mig själv. Jag måste inte absolut tycka synd om mig (även om jag såklart ska kunna göra det också) och det är därför det gått så dåligt med dem trots att jag skrivit massor och verkligen försökt varje vecka. Jag vill ju inte känna mig som ett offer och har väldigt svårt för känslan av att tycka synd om mig. Då blir jag ofta arg istället och sedan börjar jag dissociera för jag vill inte känna något alls.

Men jag tror att hon menar att jag ska lära mig att TILLÅTA mig KÄNNA känslan jag känner JUST NU. Inte förminska den, inte fly den, inte fastna i den, såsmåningom få mindre dissociation och kunna bearbeta trauman. Aha! Jag fattade verkligen inte.

Så nu ska jag öva på att känna det jag känner. Men det är svårt det med. Men kanske blir det lite lättare ändå. Fort som tusan känna efter vad jag känner och försöka stanna i det. Utan att döma mig. Bara känna och försöka kommunicera med mig själv om varför jag känner så, hur det känns mm. Jag ska prova och se hur det går.

Ibland är jag riktigt trög. Rätt ofta faktiskt. Då säger jag nu till mig själv att det är ok att jag är det. Och då står det här i skrift och så får jag se hur länge jag kan tillåta mig att låta det stå kvar.

  • 58 visningar

Gillar

Kommentarer