Grönsiskan för dagen samt delmål

Lördag och träffat kontaktperson. Hon säger att jag blivit så mycket bättre på att tala verbalt. Hon säger att jag förr knappt talade alls och då fick hon dra orden ur mig, Det stämmer nog i mångt och mycket. Har inte hunnit med i utvecklingen av det riktigt själv. Inte funderat så mycket på det. Men både min läkare och mamma säger samma sak så jag antar att det är så då.

Minns att jag verkligen försökte men kunde inte på något sätt få ut orden verbalt för bara några år sedan. Det tog bara stopp och annat tog över. Eller så babblade jag enbart osammanhängade, mantrande eller höll egna monologer utan att ta in någon annan i min värld.
Mamma försökte i den andra staden få personalen på psyk att tala med mig men de sa att det inte gick att få kontakt med mig. JOHO. Det gick visst. Med rätt metoder, rätt personer och rätt diagnoser så att man kunnat anpassa vården efter mig. Och nu talar jag ganska bra tycker jag ändå. Om jag jämför med förr. Inget roligt att känna så mycket och aldrig kunna få ut känslorna så att andra förstod. Jag skrev lappar ganska ofta som jag lämnade och de försökte tolka dem men då låste jag mig återigen antar jag.

Stort plus på detta känner jag nu efter den informationen. Det är sant som min läkare säger. Det går framåt med små små steg. Långsamt. Men då kanske det också blir mer hållbart hoppas jag.

Däremot har jag kunnat prata på universitetet när jag skrivit c och d-uppsats. Men då handlar det ju om att redovisa sin uppsats och bara ren fakta. Helt annan sak. Som olika universum.

Idag när jag var ute på gården såg jag en grönsiska. Så söt liten rackare. Hade inte kameran med mig och gick in för att hämta den men då var den puts väck såklart fastän jag passerat flera varv innan och då var den där hela tiden. Någon mer som fotograferar som tänkt på detta att det är alltid när kameran inte är med som det dyker upp så fina saker att fota? Som en fotoförbannelse.

Kunde inte sluta tänka på det här med varför man numer säger psykisk ohälsa istället för psykisk störning/sjukdom/problematik. Jag googlade men fann ingen ordentlig information. Någon som vet? Isåfall ska man väl säga att man lider av fysisk ohälsa också. Gör man det? Jag fattar inte riktigt. Stod någonstans att begreppet ohälsa var omdiskuterat då ordet ohälsa står i kontrast till ordet hälsa som är välmående, och att vara psykiskt INTE välmående INTE är detsamma som att vara psykiskt sjuk. Sant. Kanske därför jag tycker att ordet ohälsa liksom urvattnar lidandet och allvaret hos dem som verkligen har mycket psykiatrisk problematik. Vill någon informera mig om detta ämne tar jag tacksamt emot.
Uppenbarligen når ju inte all information om psykisk ohälsa sin målgrupp hur mycket vi än pratar. Så är det rätt väg? Eller kommer den till rätt målgrupp? Mycket att fundera på. Ämnet blir liksom både överpratat och underpratat känner jag ibland.

Såg en annan artikel i tidningen idag också om att mindfulness kan få vissa människor att få mer ångest, depression, panikattacker, självmordstankar och ibland psykoser. WORD på den forskningsrapporten säger jag bara. Så har alltid all form av påtvingad avslappning fungerat för mig. I värsta fall kan jag få gränspsykotiska upplevelser. Jag ska läsa hela rapporten en dag och se vad det handlar om. Tror det var något med anspänning i kroppen och bortträngda känslor som får fritt flöde i för stor styrka. Man tappar kontrollen alldeles för mycket kanske. Jag slappnar bäst av när jag sysslar med något av mina intressen eller gör något monotomt samtidigt. Ingen kan få mig att sitta och blunda och andas och flyyyyyta ut på gräsmattan eller på golvet i en lokal. Det är som att be om att få mer problem för mig.

Däremot har jag gärna drogat mig så pass att jag blivit medvetslös. Men det är nog inte mindfulness. Haha. För lite sederad dåligt, lagom bra, lite för mycket dåligt och sista stadiet: way too much, perfekt. Så funkar jag i alla fall. Men det var drogskit det och det pratar jag inte om mer nu.

Ska ut och titta efter den lilla grönsiskan. Med kamera.

Också fortsatt glad och framförallt tacksam över fin vänkontakt jag hittat så sent i livet. Den som väntar på något gott jada, jada, jada.

Jag gör annars inte mycket lördag och helg till trots. Jag hör att andra gör saker härute. Jag ser det också. Och blir påmind om att jag inte gör det jag egentligen vill göra. Det är dagens tristaste tanke. Så jag drar för gardinen. Ska leta upp en film.

Till er därute ❤🧡💛💚💙💜🤎🖤🤍

Biden nedan en av sötaste kissarna ever. Hon är alltid fräck och uppnosig och tar sin plats. Precis som hon ska.

Gillar

Kommentarer

Jesslifedaybyday
Jesslifedaybyday,
Var tvungen att googla Grönsiska,  har verkligen aldrig hört det namnet förut . Det var en söt liten en . Kul när man lär sig något nytt !
Jag kände bara ÄNTLIGEN när jag läste det du skriver om mindfullness!! Jag gick på rehab efter min andra omgång med utmattningssyndrom.  Där skulle vi såklart köra mindfullness som alla andra gör så fort dom hör ordet utmattning. Jag har testat det vid ett tillfälle tidigare och fick sån panikångest då så jag var inte överdrivet förtjust i att testa igen men gav d en chans till å samma visa igen. Panikångest och så stressad , omöjligt att blunda då ögonen e så spända så dom darrar i slutet tillstånd. Jag fick på mindfullness tiden gå en promenad i skogen istället,  passade mig perfekt.

Härligt att du har så mycket lättare för att prata nu , måste kännas mkt skönare att kunna berätta och förklara .
Vilken söt kisse du har 😍

Kram ❤

nouw.com/jesslifedaybyday
Blackout
Blackout,
Roligt att du googlade grönsiska såhär en lördagskväll. Jag har hållit på med allt i naturen så länge så det är därför jag kan dem. De är söta. Hade en hel flock med steglitser här för någon vecka sedan som stannade länge och badade i mina fågelbad också. Det var också roligt och de hann jag fota.
Ja, visst var det intressant dett amed mindfulness och avslappning. Det passar långt ifrån alla. Kan bli fullständigt åt andra hållet istället. Då är du säkerligen i någon mån kontrollfreak som mig och har svårt att släppa, kanske livlig fantasi och mycket instänga känslor. Helt enkelt inte din grej. Jag sparde forkningsartikeln så jag ska läsa den vidare när jag får tillfälle. Fanns på internetsidan omni.se. Jag läser uteslutande där numer då jag så lätt fras med i tramsfakta på aftonbladet och expressen. Deras taktik som bara går ut på att skrämma sina läsare och få dem att klicka och läsa mer. Och svårt att sortera ut verklig fakta från nonsens har jag med.
Men om du kan slappna av genom att göra något lugnt osm att gå i skogen är ju det jättebra. Huvudsaken av vad du än gör är ju att det ska få dig lugnare och må bättre.
Jo, det är verkligen skönt att kunna tala lite mer nu förtiden (mycket mer) än att sitta inlåst i sig själv.
Blir så ledsen när jag ser det hos gravt autistiska människor som behandlas illa på en del boenden och ingen förstår dem. Att de har så mycket därinne som de bara inte kan få ut. Så mycket liv och känslor som fastnat för att orden inte finns. Tittade förut på Lerins lärlingar som ger sådan feel goodvibe och snacka om känslomässiga människor som bara de får rätt förutsättningar blommar ut. Så roligt att se.
Ja, hon är söt min kisse. Den andra jag har med. Men tyvärr vägrar de vara ute på gården. Det är synd tycker jag trots att jag försökt många gånger. De kommer från katthem så det är väl därför.
Hoppas att du har kunnat vila dig lite sista dagarna och får en god nattsömn idag också.
Kram❤
nouw.com/blackout
Jesslifedaybyday
Jesslifedaybyday,
Ja extrem kontrollfreak e jag ! Ja skogen har alltid varit min terapi 💚 kan du inte visa dina andra katter oxå ? Kram ❤
nouw.com/jesslifedaybyday
Blackout
Blackout,
Tänkte det. Brukar gå hand i hand med panikånggest många gånger. Bra att du hittat skogen som terapi. Kanske du kan ha det som på recepr. En timme då och då i skogen som en ångestlindrande tablett. Jag tror jag har visat min andra katt i ett gammalt inlägg. Men han tål att visas igen såklart. Ska göra det. 💙
nouw.com/blackout