Bältesläggning

Ett ämne jag skulle vilja skriva om men inte vet riktigt hur är bältesläggning inom psykiatrin. Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva för att få fram mina upplevelser och samtidigt få fram något konstruktivt.

Jag har varit bälteslagd väldigt många gånger i alla fall. (Om någon triggas av att läsa om detta eller värderar sig som mindre sjuk pga att de inte varit bälteslagda så sluta läs nu eller så kan jag säga att det är du INTE utan det är bara för att jag haft symtom som gjort att de använt denna hemska metod mycket).

Jag har haft och har fortfarande väldigt svårt att uttrycka mig verbalt eller ens veta vad det är jag känner, och jag kan bli otroligt orolig, rädd, frustrerad, gränspsykotisk och reagera med att skada mig själv kraftigt eller slå sönder saker eller vara väldigt hysteriskt okontaktbar och hyperaktiv. I dessa lägen har psykiatrin använt sig av tvångsvårdsmetoder såsom bältesläggning.

Först trycker någon på larmknappen. Det börjar tjuta i alla våningar och jag vet vad som väntar och vem blir lugnare av det? Sedan kommer personal springandes ifrån alla våningar. De kommer som rovdjur och anfaller från alla håll. De brottar ner mig i en stor grupp. Försöker få undan andra patienter på sina rum. De pratar tyst med varandra. Rent kliniskt. Hämtar sängen, låser banden med nycklar runt mage, vrister och handleder. Sedan rullas man iväg in på isoleringen där jag också brukar få en spruta av något slag. En personal sitter på en stol bredvid i dessa timmar man ska ligga där drogad, rädd och fastlåst vilket inte är särskilt härligt om man varit med om trauman som liknar detta tidigare.
Man får inget att dricka och inte gå på toaletten under alla dessa timmar. Paniken kommer och går. Man ger kanske till slut upp och försvinner i ännu mer dissociation.

Sedan bestämmer läkaren när man är tillräckligt stabil att kunna få gå ut på avdelningen igen. Det kan ha gått väldigt många timmar. Ännu en bit söndertrasad som människa. Inte ett dugg bättre i sin problematik. Bara förnedrad och död.

Så går själva proceduren till.

Det jag vill komma fram till är att detta sätt är ett övergrepp från psykiatrin. Jag förstår att de inte alltid vet hur de ska göra med en agiterad och hysterisk patient men bältesläggning är kontraproduktivt.
Det finns andra metoder att använda sig av. Island är ett bra exempel på ett land där de inte använder sig alls av bältesläggningar utan helt andra metoder och det går alldeles utmärkt. De har inte annorlunda patienter än vi har här i Sverige.

Dessutom undrar jag över tiderna man ligger i bälte. Det är inte bra för kroppen att ligga så så många timmar. Tom den personal som sitter på stolen bredvid en byts ju av pga lång tid att bara sitta. Jag skulle deltagit i ett program på tv som heter Kalla fakta om just bältesläggning i psykiatrin då personer faktiskt dött av dessa. Jag klarade det inte då. Jag vågade inte. Orkade inte. Men mamma har deltagit i något program om detta. Jag önskar att jag hade vågat och orkat för detta är ett väldigt viktigt ämne som inte många i allmänheten vet om hur det det går till. Kanske de till och med tycker att man gott kan skylla sig själv.

Jag höll på att dö en gång i bältessäng. De gav mig för stor dos lugnande. Jag fick andningsproblem och det sista jag hörde var att nu blir hon blå, vi förlorar henne. Jag hörde innan akutläkare från somatiska vården som kommit springandes och satt in dropp och vad de nu gjorde, säga, vad har ni gjort med henne? Ja, vad hade de gjort med mig undrar jag idag.
Jag kvicknade till efter jag vet inte hur många timmar. Jag hade kissat på mig. Allt var hemskt. Hur kan det få gå till på detta viset? Hur kan de "råka" ge för stor dos medicin så att en person kan avlida i en bältessäng i psykiatrins vård?

Och efteråt ville den ansvarige läkaren att detta skulle stanna mellan oss. Att jag skulle hålla det hemligt. Vilket jag till en början också gjorde. Men inte sedan.

Det jag vill ha sagt är att detta sker på psykiatriska vårdavdelningar i Sverige i nutid. Och det är inte ok. Det finns andra metoder att ta till. Jag orkar inte skriva om dessa just nu. Detta är så fruktansvärt jobbigt att skriva om för mig. Men det är viktigt. Och jag tänker inte låta mig tystas längre.

Gillar

Kommentarer

AndOtherMagicTricks
AndOtherMagicTricks,
Modigt av dig att skriva om det. Jag har aldrig blivit bälteslagd och tror att det skulle skapa bara ännu mer panik i mig då jag blev fasthållen som barn. Kan inte ens tänka mig hur hemskt det måste kännas. Har sett neddrogade medpatienter som kommer ur isoleringsrummen och hur de ofta måste tvätta sina kläder efteråt. Läste för ett tag sen om en 8-åring som bältats flera gånger (har för mig timmar men minns inte riktigt). Som du skriver, island klarar sig utan bältesängsrn och Sverige borde kunna lära sig. Kramar till dig och bra att du skriver om det ❤️
nouw.com/andothermagictricks
Blackout
Blackout,
Tack. Ja, det är hemskt detta. En åttaåring?! Fy fan. Är det ens tillåtet på ett så litet barn?
Jag hade så gärna velat att jag vågat vara med i det där programmet. Men jag vågade inte. Det är svårt att stå som liten patient mot en hel organisation. Man är väldigt mycket i underläge redan som det är. Jag hoppas att detta blir förbjudet inom en snar framtid. Och att man kommer att se på det i framtiden som man ser på kallbad och lobotomi idag. Med att framtiden lärt sig något. Jag tycker mig faktiskt redan ha märkt en skillnad på psyk här senaste åren. Man försöker mer och mer in i det sista i alla fall. Sist jag var inlagd på tvång så använde de det endast en gång. Det är ett stort framsteg enligt mig. Då jag förr blev bälteslagd varje dag i perioder.
Och jqg hoppas att du kunnat läsa denna text utan att värdera din sjjkdomsbild. Det är absolut inte meningen. Det här handlar om bjst mina symtom som de inte kunnat bemöta på annat sätt.
Jag är fortfarande livrädd för detta tror jag för idag har jag verkligen dissocierat i princip hela dagen.
Hoppas att du haft det någorlunda ok. Kram♥️
nouw.com/blackout
Blackout
Blackout,
Dessutom skulle jag också säga att jag är ledsen för att du fått utstå det du fått när du var barn. Samt att jag ibte menade att dubskulle känna dig skör på något vis genom att skriva att jag hlpöas att du ibte nedvärderade din problematik av texten. Allt blir fel idag. Jag vill validera dig och andra lika mycket som jag också vill och behöver skriva själv. Det är så lätt att allt känns fel tycker jag. Men jag tror och hoppas att du vet vad jag känner inför dig vid det här laget redan.
nouw.com/blackout
AndOtherMagicTricks
AndOtherMagicTricks,
Jag tycker att du skriver bra och verkligen inte så som det ibland låter när det tävlas i ohälsan och då är det lättare för mig att inte väga in det i min symptombild. Du behöver få skriva och jag tycker du gör det bra. ❤️
nouw.com/andothermagictricks