Allt jag vill är att sova

Var så övertrött igår efter psykologen att det naturligtvis gick fullständigt åt fanders med sömnen inatt. Jag somnar i samma sekund jag blundar. Rekordsnabbt. Men så vaknar jag lika snabbt igen av att jag skriker av rädsla. Gång på gång blev det så. Till slut tog jag mer theralen och efterson jag var så trött så börjar ögonen darra (nystagmus) och jag halvt drömmer och är halvt vaken och sedan vaken igen och mer medicin och ändå vaken. Upp och vandrar och får panik då jag inte vet var jag befinner mig och det känns som att jag drömmer, är kvar på psyk och eventuellt ligger medvetslös där men drömmer att jag är hemma. Är så horribelt när det blir sådär i halvsömn av tröttheten. Sadan var jag vaken och sedan somnade jag väl några timmar i allafall .

Vet inte hur jag ska göra imorgon med kursen på habiliteringen. Blev arg på mamma nu på förmiddagen då hon tror det är bra för mig att göra något. Men jag gör ju saker hela tiden. Precis hela dagarna gör jag saker och kämpar med min förbannade psykiatriska prblematik. Jag har ångest i princip hela dagarna och sätter jag mig ner för att fika i vardagsrummet bara så får jag panikångest av att inte vara i min säng i sovrummet. Jag får inte en sekund koppla av och känna mig avslappnad. Inte ens sova kan jag utan då har jag mardrömmar, sover inte och har ångest då med.

Plus att jag har abstinens till och från under dagen.
Och arbetar aktivt hos psykologen.

Blev så less bara. Jag orkar inte ha ångest dygnet runt. Finns det någon som orkar det? Och psyk tvingar mig ju inte till något. Det var mamma bara som vill förstå och försöker väl för det mesta göra det men idag var hon konstig igen, Fastän hon har anhörigsamtal med någon från mitt psyk som pratar med henne om mig. Nej, jag blev lite arg nu.

Har saker att göra.

Några timmar senare:

Förlåt mamma, jag vet att du vill väl och att jag missförstår dina ord ibland samt att du inte förstår mig alltid heller. Jag ska inte ta något beslut förrän när kursen är imorgon. Man tar inga bra beslut om man inte sovit (även om jag är dålig på att ta bra beslut överhuvudtaget kanske).

Finns det någon anna än jag som hallucinerar och har vanföreställningar under stress? Jag känner mig ensam i det. Om ni är några därute kan ni kanske säga jag med bara. Känner mig skör och liten idag. Ingen ryss i mig så långt ögat kan nå. Han är borta idag. Idag finns bara flickan med tusen gosedjur som passerat gränsen för när det är åldersadekvat.

Gillar

Kommentarer

AndOtherMagicTricks
AndOtherMagicTricks,
Jag får mer "psykosnära" symtom under hög ångest iallafall. Men jag reagerar oftadt med ångest under stress så kanske liknande. Är rädd att den Lilla förbättringen jag känt nu under inläggningen bara kommer ifrån att jag inte har haft något jag behövt ta tag i. Direkt med nya lägenheten så blev det värre en Stund igen.

Jag blir irriterad på min mamma när hon säger att vi måste kämpa igenom detta. Som om att jag inte försöker så gott jag kan. Min mamma säger också att det är viktigt att jag gör någontong då blir jag ledsen. Visst jag förstår men jag orkar ju inte alltid liksom.

Kramar ❤️
nouw.com/andothermagictricks
Blackout
Blackout,
Förstår att du blir stressad av detta med lägenhetsbytet men jag tror ändå att det posiiva kommer överväga i slutändan.
Skit är det när man är såhär stresskänslig. Att man inte bara får normala stresssymtom utan att hela hjärnan går ur spår. Som att alltid balansera på en lina med ett hav av LSD syra under som man ramlar ner i så fort det blåser en vind.
Jo, ibalnd vill man ju inte höra det här kämpandet just för stunden. man kanske kämpar så mycket att hålla samman som det är.Svårt för den andre att veta vad man behöver för stunden. Ibland behöve rman kanske kämpa lite mindre just då istället och bara vara. Så att man orkar kämpa igen sen.
Hoppas att du känner dig lite lugnare för var dag av nya medicinen.
Kramar❤
nouw.com/blackout
jimjim
jimjim,
Vad jobbigt 🙁.

hoppas de blir bättre,blackout
nouw.com/jimjim