Aktivitet, självskada och allmännt tjafs

Är så otroligt trött. Jag kan ändå inte lugna ner mig. Jo, någon timme här och där. Men i det stora hela är jag speedad som tusan. Vet att det inte är sunt. De har sagt på habiliteringen för autism att många har extremt svårt att kontrollera sin aktivitetsnivå. Jojo, det känner jag igen. Jag kör alltid mig själv till max och sedan kraschar jag ett tag eller ett längre tag och sedan repeat. Även saker som borde ge energi tar energi de med.

Som en jojoboll studsar jag fram. Men planeringstavlan funkar fint ändå. Jag ska ju vila flera gånger om dagen och får jag bara ner mig i det så är jag trött. De har pratat om något om fel på start och stoppknapp i hjärnan. Kvinnan jag träffar där sa att hon aldrig mött en autist som inte varit utmattad eller utbränd i sitt liv.

Det kan ju låta lite att bara vara hemma och vara pensionerad och eventuellt ha en liten sysselsättning någon timme i veckan men min aktivitetsnivå är alltid hundra procent av mina resurser. Så jag jobbar lika mycket heltid som de som förvärvsarbetar hundra procent. Svårt att acceptera det för mig men så är det och jag får bara ta in det. Och lägger jag på den övriga psykiatriska problematiken så blir det mer än nog att bara existera.

Funderade ju på att skriva om självskadebeteende men jag tror jag skippar det faktiskt. Alla vet att det existerar. Och att det ökat så markant under åren bland ungdomar tror jag tyvärr inte är en slump. Det har en tendens att "smitta". Jag skadade mig själv på olika sätt redan när jag var runt 8-10 år men det tog en ny och mer avancerad form när jag tog del av en liten oförarglig text i media för 27 år sedan. Tror inte att media förstod att en människa som är trasig och vill sig själv illa lätt tar till sig ett knep som de inte sett förut men råkade läsa om. Det lilla behövdes för att jag skulle börja med värre saker. Och sedan rullade det på av sig självt som ett missbruk nästan. Det som räckte från början räcker inte till slut utan kräver mer och mer och mer för att ge samma lindring.

Det räcker att säga det. Bättre att visa när man tagit sig ur det. Det är bra. Visa att jag har fixat att inte skada mig nu. Fira det med buller och bång! Det ska jag när jag kommit dit. Och jag tycker absolut inte att man ska skämmas för sina skador och gömma sig. Skulle alla med skador på andra sätt gömma sig också då? Gömma undan de i rullstol eller amputerade eller cpskadade eller vad som. Nej, alla har rätt att finnas och synas . Men det är ju inte detsamma som att ständigt visa bilder på sin skadade kropp så att det bara är det som är i fokus. Gör man det så fyller det nog en funktion i sig som man får fundera över varför. Man behöver inte vara stolt över det man gjort men man behöver definitivt inte skämmas heller anser jag. Bara vara. Att det inte är i fokus. Folk frågar och glor. Så är det. Särskilt barn kan ju vara väldigt direkta men jag föredrar det framför vuxna som viskar med varandra. Jag tycker inte att man ska ljuga för barn. De är smartare än man tror. Jag brukar bara säga att jag varit sjuk och mått dåligt. Det brukar räcka för dem. Bara man som vuxen är ärlig så känner de sig ofta trygga med det och går vidare med sitt liv.

Ja, nu kanske det blev en text om självskadebeteende i någon mån ändå.

Jag vill prata om något annat än vård och psyk. Men jag sitter ju mest här än så länge. Så fina steglitser som badar i mina fågelbad på gården. En hel flock honor. De brukar vara så skygga annars. Men de är väl desperata i värmen.
Såg en fin orange fjärilslarv jag ska försöka ta reda på namn. Har inte hittat någon bra larvbok. Jag tycker de är så fina. Lika fina som själva fjrärilen.

Kanske ska gå en kurs på habiliterinegn i höst om sociala kunskaper. Öka sociala förmågor i vardagen. Hur man gör på ica, med grannar, för att få vänner mm. Något slags rollspel. Får se om det funkar när jag går i terapin samtidigt också.
Gick annars en bra kurs förra hösten på habiliteringen med enbart kvinnor. Det var nyttigt då tjejer med asperger fungerar lite annorlunda än killar oftast. Tyvärr var jag den enda som var i medelåldern. Alla andra var runt tjugo. Men det spelar kanske ingen roll egentligen. Fick mig bara att känna mig lite efter i utvecklingen men det är jag ju på vissa områden så den känslan var ju adekvat. Och helt ok. Jag umgås lika väl med äldre som yngre så det spelar heller ingen roll. Men alla hade redan sina vänner och sitt umgänge färdigt. Det var lite mindre roligt. Jag hade hoppats så på en kompis.

Nu ska jag försöka måla lite.

Skulle också vilja läsa någon kurs på universitetet igen. Men det kanske är långsökt. Men det hade varit bra för att läsa fakta. Man kan ju läsa på distans. Kriminologi har jag alltid velat läsa. Men jag har kanske redan läst klart. Kunde ju ändå inte använda det. Någon som vet om man kan läsa bara för lite stimulans?

Denna låt triggar min missbrukshjärna något fruktansvärt. Men har lyssnat lite ändå. Flykten som drar i mig antar jag. Det blir det inget av på den punkten. Nix pix!

Gillar

Kommentarer

Ramiro
Ramiro,
💪 kämpa på! Ger aldrig upp 💪
nouw.com/ramiro
Blackout
Blackout,
Forsens
Forsens,
Klart du kommer finna en kompis , du är super go. Kämpa 😘
nouw.com/forsens
Blackout
Blackout,
AndOtherMagicTricks
AndOtherMagicTricks,
Vad bra med såna kurser. Hoppas din dag varit okej ❤️
nouw.com/andothermagictricks
Blackout
Blackout,
Ja de har en del bra grejer. Ganska mycket. Dagen har varit tröttttt och oro. Hur mår du då? Vard et idag du skulle till läkaren?❤
nouw.com/blackout