Herregud har det verkligen gått två år? Redan?! Det känns som jag inte hänger med, men gör man egentligen någonsin det? Dom är små en kort tid i livet och tiden bara rusar fram som en fors. Det är svårt att hänga med, svårt idag att minnas hur liten hon var. Även om det ”bara” är två år sen. Jag väntade och väntade i något som kändes som en evighet på att hon skulle komma. Hon var beräknad den 19/4 2016 men tittade inte ut förens tidig morgon den 25:e. Närmare bestämt kl 04.07. Här kan ni läsa om hela långa väntan i ett marathon lägg från då länk. Jag har några inlägg om förlossningen under fliken Förlossningsberättelse också.

Hittade uppdateringar på facebook som rör mig till tårar. Från 5 cm till födsel på knappt 40 min var liksom lite magstarkt. Men ack sååå fantastiskt när det väl var över!

Följ mig gärna på | instagram | ​facebook​

När man går igenom vad som hände den här dagen åren innan på facebook och dyker på ett gammalt blogginlägg som ger en tårar i ögonvrån! Jag var gravid med Ellie och längtade så jag kunde dö! Ett läsvärt inlägg. Ni hittar det HÄR.

Följ mig gärna på | instagram | ​facebook​

Dagen till ära känner jag att jag vill lyfta och publicera det här brevet jag skrev till Ellie när hon fortfarande låg i magen.

Du är allt jag någonsin drömt om och du är självklar i vårt liv. Jag längtade efter dig en hel livstid och idag fyller du ett år! Grattis på födelsedagen Ellie, min prinsessa!

"Hej, du ska heta Ellie, det har din gudfar bestämt.
Du är efterlängtad. Mer än du förmodligen någonsin kommer att kunna förstå. Jag har längtat efter dig i en hel livstid. Har drömt om hur det skulle vara att få bli mamma till en liten flicka sen jag själv var liten, nu blir det verklighet. Undrar massor. Kommer du bli lik mig? Vilken hårfärg kommer du att ha? Får jag sätta upp ditt hår eller tar du ut tofsarna direkt? Får jag klä dig i rosa och små vackra klänningar eller vill du hellre ha byxor på dig? Jag är övertygad om att jag kommer drunkna i dina ögon och bli förälskad som aldrig förr första gången jag får se dig. Att du blir envis är jag mer än övertygad om för det är både jag och din pappa, dina bröder också. Vi kan kriga ordentligt här hemma eftersom ingen vill ge med sig. Du kör nog över oss ändå allihop vare sig vi vill eller inte. Kommer du ha lockigt hår som din pappa eller rakt hår som mig? Jag längtar så fruktansvärt mycket efter dig nu. Det är bara 3 dagar kvar till den dagen doktorn har sagt att du borde komma. Jag har gått och hoppats på att du ska komma tidigare än så, trodde du redan skulle vara här nu faktiskt. Men du är envis, det är du som bestämmer när det är dags för oss att få träffa dig. Det kan jag inte påverka, även om jag försökt. För tro mig att jag har försökt. Jag har gjort allt klart till dig för länge sen. Din säng är bäddad, dina kläder är tvättade och vikta. Vi har packat väskan som ska följa med till BB med dina första kläder, några nappar som jag har kokat och mysiga filtar och gosedjur du fått av människor som redan älskar dig massor. Allt ligger i bilen och väntar på att du ska titta ut. Din bilbarnstol också. Vagnen står här i ditt rum och ekar tom den med. Eller tom är den inte, det ligger en jättefin rosa åkpåse där som väldigt gärna vill få värma dig. Det hänger en speldosa i suffletten också som ska få spela musik för dig sen, hoppas du kommer tycka om den. Alla i vår familj är jättenyfikna på dig, din farmor, farfar och faster. Din mormor, båda dina morfädrar, ja du har två faktiskt, och alla morbröder och mostrar. Din gudmor och gudfar och alla våra vänner undrar lika mycket som vi vem du ska bli. Det finns många som älskar dig och väntar på dig. Men ingen kommer älska dig som jag, ingen i den här världen kommer någonsin att känna dig som jag. Du har växt i min mage i 9 månader nu, jag har känt dig buffa och knuffa där inne, din pappa och dina bröder också. Du brukar bli lugn när din pappa håller om magen. Jag har känt varje rörelse från dig sen du blev till. Vet att det är trångt för dig nu. Du buffar massor, mest hela tiden. Har funderat på om du kommer bli en fotbollspelare eller ninja när du växer upp för du är inte stilla en minut. Jag tror att vi kommer ha mycket roligt, jag tror också att vi kommer bråka en hel del. Det gjorde jag med min mamma. Men hon har aldrig slutat älska mig för det, jag kommer alltid försöka skydda dig precis som min mamma har gjort med mig. Vad som än händer kommer du alltid vara min lilla flicka och jag kommer gå genom eld och vatten för dig. Jag kommer offra mitt liv för dig. Det gör vi alla.
Jag längtar efter dig, kan du inte komma nu så jag får träffa dig. Jag har väntat så länge!"

Följ mig gärna på | instagram | ​facebook​