Morgonmys i all sin enkelhet. Blir så glad av henne!

Flytten har gått bra. Vi börjar sakta men säkert komma till ro.

Har en del kvar att packa upp ännu. Det tar sin lilla tid när man har en liten som vill vara nära mest hela tiden.

Åkte på en liten förkylning nu i veckan också. Inget allvarligt, men energin har varit lägre än vanligt. Sammie klarade sig undan, möjligen att hon hade lite feber häromdagen?

De senaste dagarna har hon vaknat för dagen vid klockan fem. Haha, lika ångestfyllt varje morgon när man tvingas inse att nu kommer hon inte somna om igen. Morgonfix, frukost och ett bad orkade hon med innan hon började gnugga sig i ögonen frenetiskt. Alltid lika tacksamt att lägga ner henne för vilan och se henne somna omedelbart!

Tror jag ska passa på att snusa en stund jag med.

Älskar när hon lägger upp fötterna och vilar dem mot mig.

Kram

Anna

Japp, idag är det dags att lämna lägenheten och flytta till hus. Alltså åhh, äntligen! Som vi har längtat och kämpat för att komma hit!

Det här året har verkligen varit tungt. Förutom Sammie, som har lyst upp varje dag, har det för mig personligen varit bland det jobbigaste åren någonsin. Just därför har jag inte haft ork att blogga (fastän jag skrivit av mig flitigt) men vill tro att det blir ändring på det snart.

Nu är det dags att gå in i ett nytt kapitel, med stor förhoppning om en lugnare period utan dramatiska överraskningar. Längtar efter "vanlig grå vardag" med rutiner och fasta hållpunkter. Att kunna njuta av hösten och min mammaledighet i lugn och ro tillsammans med nära och kära. Det är allt jag drömmer om just nu och den verkligheten är såå oerhört nära. Jag kan nästan smaka den på tungan, haha.

Ta hand om er där ute!

Min stjärna.

Kram

Anna

Hur fina var vi inte på kusinens tvåårsdag? Alltså, min blick!? Så mycket kärlek! Älskar de här bilderna!

Kram

Anna