Hej på Er!

Jaha då börjar denna vecka gå mot sitt slut! Och min favoritdag är här! R är hemkommen efter en lång och ganska tuff arbetesvecka/or.

Jag hoppas min kropp låter mig vara ok i helgen så jag kan få pyssla om honom ordentligt och skämma bort honom lite...!
💕😍

Jag gillar tatueringar och piercingar. Iallafall om det "bärs" rätt så det inte ser så trashigt ut.

Dock har jag bara en liten tatuering (typ vid
blindtarmen fast på vänster sida.) 2 hål i öronen och en liten pärla i näsan samt en navelpiercing fast jag har inte haft smycke i på många år. Piercingen i näsan gjorde jag när jag fyllt 30 år. Detta var något jag velat ha sen jag typ va 14 år men inte blivit av, då alla i min närhet inte tyckt det var snyggt inkl. min sambo. Så, när jag fyllde 30 tyckte jag att jag var tillräckligt gammal för att sluta lyssna på vad andra tycker och göra det jag ville! Såklart fick jag ju höra att jag hade en 30-årskris, o visst, om det nu va så skitsamma! Jag är supernöjd över den, och ångrar mig inte en sekund!

Nu har jag ju snart (om ca 1 månad) gått och blivit 34 år och jag är sååå sugen på fler tatueringar och en ny piercing!

Så alltså min stora fråga till Er;
Är jag för gammal för att göra det?!?

Jag vill göra en Monroepiercing med bara en liten liten pärla som glittrar. Kollade på Pinterest, och typ såhär har jag tänkt



Hade det inte varit snyggt? Och ska man inte göra det man vill utan att bry sig om vad andra tycker? Eller framstår det bara som löjligt att pierca sig när man är över 30? Samma sak med tatueringar, vad tycker Ni? Det är väl ändå nu, vid denna åldern man verkligen vet vad man vill?

Jag kan ju säga iallafall att om jag hade tatuerat mig som 18-åring, hade det varit en tatuering som jag inte varit nöjd med idag...

Jag gillar inte svarta, ofärgade tatueringar, utan vill gärna ha färg. Här kommer lite idéer jag fått från Pinterest

Jag tänker mig ju dom i färg då. Placeringen på detta motivet skulle jag vilja ha som på bilden till vänster eller på sidan av låret.

Den till höger tycker jag är lite för stor och jag tänker mig dessa i färg också. Texten jag skulle vilja ha håller jag hemlig...🙈 Men placeringen som på bilden gillar jag.

Och här kommer den jag gillar mest, jag älskar den! Dock är jag egentligen inte så mycket för tatueringar som är på så
synliga ställen, men denna bilden har fått mig på andra tankar! 😅😍

Är den inte fiiin?!?

Men ja, så kvarstår ju min ålder, är det bara en siffra eller har jag passerat mitt bäst före datum?!? (jo rent fysiskt har jag ju det med mina värkiga skitkropp men bortsett från det då..!)

Snääälla kommentera vad ni tycker!!
🙏🏻🙏🏻🙏🏻

Puss o kram!

Love/Em

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Happy Valentines Day! 💕

Hoppas din dag har varit bra och full av kärlek!

Du behöver inte ha fått ett fång av rosor av din älskade idag. Jag tycker inte denna dag bara ska vara för att visa sin partner kärlek!

Kärlek är ju så mycket mer! Eller hur?! Du kanske har gjort något som du älskar att göra idag? Ätit din älsklingsrätt? Skänkt en slant till behövande? Gosat med ditt husdjur? Eller gått och förälskat dig i ett par skor?!
🙈 För det är precis vad jag har gjort, och inte ett par, utan flera...! Jag så sugen på vår så jag spricker snart! Jag vill ha vårkläder, solglasögon, skippa strumpor och insupa soool! 🌞 O jag dör va jag älskar denna puderrosa färg som varit på tapeten ett tag nu! Mina ögon ser seriöst inget annat än puderrosa, grått och guld! Jag vill inreda hela huset med det, jag vill köpa kläder, från topp till tå i bara dessa färger, jag vill ha det i håret, sminket, ja jag vill måla hela världen i dessa färger! 😍 Men nja, lite måtta får det väl vara ändå 😅 Men jag drömmar gärna i dessa färger! 😉😂

Tjejerna fick iallafall en liten Alla Hjärtans Dag present idag...

Choklad-och sockrade geléhjärtan och varsin bodymist från Rihanna, Reb'l fleur.

Då R inte är hemma idag får vi väl pussas extra mycket imorgon! 😉💕

Satt och bläddrade igenom min dagbok från tonåren idag och hittade då en
dikt som jag skrivit till R. Den är daterad 020714. Kunde inte låta bli att le, tänk att vi har hållit ihop i alla dessa år, och att man faktiskt känner precis som då, fast ännu djupare...❤🙏🏻

Idag var yngsta dottern och hennes bästa kompis på bio. Jag körde dom dit och hämtade dom. Dom såg Coco, men dom börjar nog bli lite för stora för såna filmer, dom tyckte den var lite barnslig...

I mellan lämning och hämtning sprang jag in på H&M och hittade mig en jeanskjol och en stickad tröja (färg? Ja, rosa så klart! ).

Så när jag kom hem ikväll började kolla skor på nätet på feetfirst.se och där föll jag pladask😍

Bara se här!!
👇🏻

Vilka skor tycker ni är snyggast?!

Visst vill man ha vår NU, när man ser dom?

Stora tjejen har varit på Askondagsmässa (tror det hette så??) nu ikväll, annars hade hon och jag tänkt gått på bio också, men eftersom det är konfirmation så var hon tvungen att gå.

När jag hämtade tjejerna så tog vi med oss donken hem, skönt att slippa matlagningen ikväll då jag vet att jag gjort lite mer än jag borde idag. (Även en lite längre promenad med Lissie idag när solen kikade fram lite)

Just det! Svärmor kom förbi med en vacker ros till mig idag!
🌹

Sleep tight😴!

Love/Em

Likes

Comments

God morgon!

Tänkte faktiskt jag skulle försöka beskriva det här med
whiplashskada utifrån mina erfarenheter (som efter alla dessa år är ganska många).

För det första, det finns inget som egentligen heter whiplashskada. Det är bara en förklaring till hur skadorna i nacken uppstått.
Jag har haft ett whiplashtrauma och fått dessa nackskador etc. Och det är redan här som vi missförstås av vår omgivning. Om man säger att man har en whiplashskada tror alla att alla som har fått det borde må likandant. Många kunde förr säga till mig, jaha det har jag också! Och så kanske dom är lååångt ifrån lika illa däran som mig. Dom jobbar heltid, tränar, och har ibland lite ont i nacken. Detta var något, och är fortfarande något som gör mig så frustrerad, att dom inte är mer pålästa.

I Sverige är nackvården fruktansvärt dålig. Dom använder sig inte av rätt metoder för att verkligen
ta fram vad som blivit skadat i nacken. Och dom erbjuder absolut inte rätt vård.

I april var jag i London och gjorde en up right mri (sittande röntgen), något som inte erbjuds i Sverige och därför fick jag också bekosta det själv. På denna röntgen ser dom mer. Jag misstänker att jag har en instabilitet på nån av dom översta kotorna i nacken (eller jag är nästan 100 på det). Dessa skador kallas för bl.a. CII eller AAI, beroende på vart det sitter. (Återkommer med närmare förklaring). Dessa
diagnoser finns inte i Sverige, trots att läkare i utlandet kan klart och tydligt påvisa detta efter en up right mri när nacken är i flexion. (Kolla gärna youtube). För att bli bättre måste man steloperera nacken, något man idag får bekosta själv och göra i utlandet, en kostnad på minst 600 000:-. Jag har haft kontakt med många andra skadade som kunnat genomföra denna operation och som blivit mycket bättre. Till dessa skador hör även en annan grupp ofta till, dom som har EDS. (Bindvävssjukdom med överrörlighet, kort sagt).

I min iver och desperation, bokade jag röntgen i London men då dom inte gjorde den i flexion, kunde jag inte få svar på huruvida jag har en instabilitet eller inte. Så ni som funderar på att åka och göra denna röntgen, tänk på att ni måste göra den på Medserena i London, du kan inte bara googla London upright mri (som jag gjorde) då du kommer till ett annat ställe som inte har rätt kunskap.

Jag har genom alla mina år fått höra att jag är överrörlig, något jag aldrig trott var negativt. Dansade mycket som barn och i tonåren men då ansågs det ju som positivt att vara vig.

Jag har nu, efter alla dessa år med olika läkare, förstått att det inte är det. Jag har hypermobilitetsyndrom, som också omfattar EDSkategorin (finns flera olika bl.a. hypermobilitet). Detta är nästan alltid förklaringen till varför vissa inte blir bättre, utan snarare sämre, efter ett whiplashtrauma, det finns en hypermobilitet i grunden. När nacken dras ut vid ett whiplashtrauma finns det inget som stoppar upp hur långt den dras ut pga hypermobiliteten (överrörligheten). Och hypermobilitet sliter på alla leder i kroppen så det till slut blir ben mot ben, sk artros.

Jag har förklarat så gott jag kan och hoppas ni blev lite klokare kring det här med whiplash. Något som också är viktigt att förstå är att det är så mycket mer än nacken som påverkas, hela kroppen tar till slut stryk.

Jag tänkte jag skulle rada upp mina symptom;

- Ont i nacken och bakhuvudet
-Värk ut i axlar, skuldror, ländrygg
-Värk i armarna och ut i fingrarna
-Smärta i båda armbågar
-Känsla av foglossning med värk ut i rumpa, ben och fötter
-Daglig huvudvärk med smärttoppar
-Migränliknade huvudvärk ett par dagar i veckan
-Suddig syn före, under eller efter ett migränanfall
-Ont i ögonen (musklerna i ögonen sitter med nackmuskulaturen)
-Inflammation och blödning i änd -och en bit av tjocktarm.
-Ofta ont i magen
-Illamående
-Svårt att hitta rätt ord/felsägningar
-Extrem trötthet
-Hjärndimma sk brainfog
-Domningar i armar, händer, fingrar, bakhuvud, ansikte
-Skakningar/darrhänt
-Svårt att hänga med i en konversation (blir lätt hjärntrött)
-Nedstämdhet/depression
-Ångest
-Ont i käkarna, ansiktet, öronen
-Ingen eller dålig aptit
-Svårt att gå upp i vikt
-Yrsel

Ja, listan är lång och tänker jag efter så finns det säkert mer...! Men det va allt för denna gång!

Tveka inte att fråga mig om ni undrar något!

So long!

/Em

Likes

Comments

Det blir inget inlägg om trädgården nu ikväll.

Som ett j-vla brev på posten kom den förbannade, satans (verk) huvudvärken nu ikväll!
😡 Nu ikväll gör den mig bara sååå arg! Så irriterad, galet j-vla trött på det! Vad i h-vete har jag gjort för att förtjäna detta?!? Jag vill bara få leva. Är det för mycket begärt? Känns som livet pågår därute och jag sitter fast här inne och får bara titta på. Jag ligger här och plågas som ett skadeskjutet djur. Dag in och dag ut.

Jag får inte ta del av det goda i livet. Jag får inte njuta av alla dess härliga färger. Livet går mig förbi. Jag står på perongen och ser det tåget åka. Kvar blir jag. Kvar i denna kropp som är färdig för att skrotas för längesen. Ibland får jag ett litet smakprov av dess glimtar, men aldrig mer än så...

Jag vill hoppa, dansa, springa, snurra, skratta så tårarna rinner, känna lycka och inte smärta.

Frustrationen gör mig galen! Vill ut i skogen och skrika ut varenda svordom som finns. Skrika till min kropp att
jag hatar den! Spotta på allt, slita mig i håret, sparkas, gråta hejdlöst, förbanna detta livet/kropp jag har fått! Fy fan! säger jag!

Att det kan kännas så orättvist!?! Känns som jag hade så mycket att ge här i livet men inte fått chansen. Och även (vilket jag ber till en högre makt om
varje dag) skulle ske ett mirakel som gör mig frisk så har jag missat så himla mycket! Mina barn blir inte små igen, och Gud va jag missat saker med dom! Jag har verkligen inte kunnat vara den mamma jag har velat. Men jag har kämpat som ett djur för att ge dom allt av mig, det lilla jag kunnat, och kan, försöker alltid finnas där för dom på det sättet jag kan. Men tänk om jag hade varit frisk, oj vad mycket jag hade kunnat göra, på ett helt annat sätt..!

Åh, det gör så ont i mig. Det skär i mitt hjärta när jag tänker på det. Åren kommer aldrig tillbaka...!

Tack och bock, nu har jag fått spy lite galla!
🙏🏻

Go kväll!
😴

Likes

Comments

Hej på Er!

Var ett par dagar sen jag skrev sist!

Har ju haft en karlfri helg! R har jobbat borta hela helgen så jag har försökt lägga all min (lilla) energi på tjejerna här hemma i helgen! Och vi har faktiskt haft en riktigt mysig tjejhelg, trots att vi nog alla tyckt det känts lite tomt utan R.

I fredagskväll hade stora tjejen en kompis här. Så jag och yngsta dottern spelade spel, sen åt vi alla tacos och kollade på film.

Lördagen tog vi oss en ordentlig sovmorgon! Vi sov till halv 11 sen gjorde vi en härlig frukost och satte oss vid tvn i pyjamaser med våra täcken och började kolla på en serie, Younger! Den var riktigt bra, kan verkligen rekommendera den!
👌Efter det städade vi, gjorde oss iordning och vips så var det kväll! 🙈 Kvällen spenderade vi med hämtmat (Kinamat), och filmen Bad moms 2!

På söndagen sov vi ännu längre (?!?), till 12.30
😅, men guud va skönt det va att bara få sova och inte stressa iväg på något!

På eftermiddagen åkte vi till svärmor och åt våfflor och på kvällen blev det pizza och Younger på tvn.

Jaa så detta har verkligen varit en riktig mys och chillhelg!
💕

Checkar kanske in lite senare ikväll och skriver om denna dag, har planerat lite för trädgården idag mm!

Lite vinterbilder

Likes

Comments

Idag har varit den värsta dagen på länge.

Vaknade med riktigt migrän, klarade köra tjejerna till skolan. Efter det var det bara att medicinera och försöka sova. Sov till och från till kl 14 då yngsta dottern slutade skolan. Var inte ett dugg bättre i huvudet. Klarade med nöd och näppe hämta henne och ta mig till Apoteket för min medicin var slut. Väl där inne, på Apoteket, höll jag på att få en ångestattack. Trodde huvudet skulle sprängas och hade så ont så jag höll på att kräkas.

Väl hemma igen hade jag så ont så jag inte visste vart jag skulle ta vägen. La is på bakhuvudet och nacken (brukar lindra lite) men denna gången hjälpte det inte. Kräktes och bakhuvudet och nacken krampade hela tiden. Skärande och ren smärta.

När det blir såhär har jag varit tvungen att åka till akuten. Men det gör jag inte längre, för där har jag aldrig fått hjälp. Dom har behandlat mig som en missbrukare som bara är ute efter morfin, (trots att jag aldrig bett om det). Dom säger bara att jag äter det starkaste som finns, spasmofen. Och det vet jag ju att det inte är. Sen säger dom till mig att vända mig till min vårdcentral för långsiktigt behandling, som att jag inte gjort det dom senaste 17 åren?!?

Tills slut somnade jag av ren utmattning. Mina döttrar är helt underbara i dessa lägen. Dom rer sig själva, lagar mat, städar åt mig och kollar till mig med jämna mellanrum om det är något dom kan göra för mig. Blev så rörd idag och hade så ont att jag inte kunde hålla tårarna tillbaka...

Dom är verkligen fantastiska!
💕🙏🏻 Men jag får så dåligt samvete, att dom ska behöva ta hand om mig, det ska ju fasen inte behöva vara så! Det är ju jag som ska ta hand om dom! 😢

Hade så ont att jag hade svårt andas och även att jag vet att det inte är något farligt så blir jag ärligt talat livrädd när jag mår såhär, mest rädd blir jag nog för själva smärtan. Folk som aldrig haft riktig migrän kan inte föreställa sig det. Jag vet många som säger,
ja jag vet jag har också haft sån huvudvärk att jag mår illa. Men har du så ont att du har svårt att andas och verkligen kräks, samt är villig att ta vad som helst för att bli liiite bättre, som först vet du. Inte innan dess. Och när det kommer från nacken så gör ju även den så djävulskt ont under tiden också. Jag är inte den egentligen som jämför smärtor, alla upplever allt olika och jag vet också att för någon som haft hemsk huvudvärk så är ju det de värsta dom upplevt tills den dagen (om den kommer) haft riktig migrän.

Egentligen uttrycker jag mig fel när jag säger att jag har migrän, då det inte är
äkta migrän eftersom det kommer från nacken (därav ingen migränmedicin som hjälper), men smärtmässigt är det densamma.

Ja det var min härliga torsdag!

R kommer ju inte hem idag, då han jobbar även helgen denna veckan, och idag var det väl egentligen bra med tanke på hur jag mått, samtidigt som det hade känts tryggare och varit bättre för tjejerna om han hade kommit hem idag. Men jag blir mer
stressad när alla är hemma när jag har sånna här dagar, stressad över att bli bättre så fort som möjligt.

Nu känner jag bara lite
eftersviter från migränen men är livrädd för att det ska börja om igen. För det händer att jag får såna här dagar ett par dagar i streck och det hoppas jag verkligen inte! Särskilt nu när jag är hemma själv med tjejerna hela helgen.

Nu gäller det att ta det superlugnt, lilla minst trigger, så som bara liiite fysisk aktivitet eller lilla minsta stress (kan räcka med tankar som stressar mig) kan utlösa migränen på nytt.

Nu blir det sängen och sovdags, (igen)!

Go natt på Er!
😘

Love/Em

Likes

Comments

Hallå där!

Migrän heeeela natten och halva dagen, men nu är jag back on track
💪

Fixat det jag skulle gjort förra veckan med Rs företag, pratat med min säljchef, tvättat, hämtat ut paket och till och med jobbat lite! (Dock hemifrån) Meeenh va skönt det känns o fått något
riktigt gjort idag!

Och inte nog med det, har även haft en myskväll med yngsta dottern, vi har spelat Alfabet
💕 Dock så får man ju verkligen svart på vitt hur trög skallen blir efter dessa migränanfall, men inte till min dotters missnöje! 😂 Sen får jag tacka henne för hon fixade middagen ikväll, du är toppen hjärtat mitt!

Hon har ett väldigt matlagningsintresse och är faktiskt helt suverän på det! Jag tror inte hon var mer än runt 10 år när hon började göra
riktig mat som tex köttgrytor och sånt. Hon sätter smakerna perfekt👌 Hon är verkligen en riktig tusenkonstnär! Har många talanger, och jag kan bara med beundran se på, vad det kommer bli av denna tjej! 😍 Spännande...!

Jaa, detta säger väl allt, vilket skick min hjärna är i...😂

Åå vi har fått in så himla mycket snyggt på jobbet! 😍 Det verkligen kliar i fingrarna!

Vi säljer inredningsdetaljer, smycken, väskor, solbrillor & sånt! Våra kunder är allt från blomsterträdgårdar till lifestylebutiker.

Driver du, eller ligger i startgroparna för att öppna en butik? Hör gärna av dig till mig så ska jag visa dig vårt snygga sortiment!
😍

Jag har ju, som jag nämnt tidigare, startat upp och drivit modebutiker och jag har även jobbat som mode/butikskonsult där jag hjälpte dom skulle starta butiker, så om
du är på G med att starta upp något, ställer jag gärna upp och hjälper till i den mån jag kan! Tveka inte att höra av dig!

Måste också ge min säljchef en eloge, och tacka honom för att han är så förstående gällande min hälsa!
🙏🏻 Tack!

Här kommer lite inspiration från vårt sortiment!

Tavlor

För mer inspiration och annat intressant och ointressant följ mig gärna på instagram

www.instagram.com/behindmysunglasses.se

Likes

Comments

Idag vill jag fly verkligheten. Idag vill jag verkligen vara någon annan. Jag vill ha ett liv som känns äkta och meningsfullt. Inte känna att alla dagar är lika varandra. Jag vill ha ett äventyr. Ett spännande jobb, en resa, shoppa, fika med vänner, träna. Jag vill vara frisk. Jag vill njuta av livet. Känna mig tillfreds. Känna äkta lycka. Ha intressanta saker att dela med mig av.

Känns som jag står i gyttja. Så länge jag inte kan bli frisk kommer jag ingenstans i livet. Varje dag är den andra lik. Jag är
uttråkad. Och hur gärna jag än vill göra saker så går det inte. Jag kommer inte ifrån denna onda kropp. Jag kan inte ha en "egen" normal inkomst, då jag aldrig kan jobba mer än ett par timmar i månaden (om ens det), jag kan inte planera för h snågot, inte ens en fika på stan, för jag vet aldrig hur morgondagen ser ut. Jag är så trött jämt att få sova har blivit något bland det bästa jag (eller min kropp rättare sagt) vet, hur patetiskt är inte det?!

Börjar känna mig stressad av att jag måste börja ut och sälja lite igen, men motivationen finns inte ens där när man hela tiden mår dåligt. Förr hade jag ett jäkla driv, även om jag var dålig gav jag mig fasen på att åka ut och jobba (ingen bra långsiktig lösningen egentligen då det bara blev sämre) men jag saknar ändå det drivet...

Idag känns livet så fruktansvärt orättvist! Jag vill också kunna leva mitt liv fullt ut! Göra vad jag
vill, inte bara det jag kan.

Målade rätt länge igår, och tycker verkligen det är roligt, men jag kan inte ens det, för idag har jag huvudvärk och ont i handen och fingrarna. Jag vet att det beror på att jag satt för länge igår. Men ska jag behöva ställa en klocka som ringer,
nä nu får du inte måla längre...?!?!

Idag har jag inte ens orkat laga mat, fick bli sallad från salladsbaren på ICA. Ja, magen har iallafall varit bättre idag! Ska man behöva vara tacksam för så lite?

Har så svårt att se hur jag ska kunna ta mig framåt i livet. Blir livrädd när jag tänker att
tänk om det här så här mitt liv jämt kommer vara? Känns ibland som jag har en fotboja och inte kommer ut ur huset.

Tråkigt och deppigt inlägg,
jag vet, men det är precis så jag känner mig idag, tråkig och deppig...!

Hoppas Ni andra har haft en härlig tisdag!

Jag säger det igen, glöm inte vara tacksam för att Ni har hälsan i behåll. Och glöm inte njuta och leva livet fullt ut!
🙏🏻😘 Och glöm inte att det är du som har huvudrollen i ditt liv, gör det du vill och låt varje dag vara som den sista i ditt liv! Live your dream and kick some ass! 💪

Love/Em

Likes

Comments

Har försökt sova ett bra tag nu, men det går bara inte när magen kurrar och vill ha mat! Och inte nog med det utan mitt ben värker så in i h-vete! Misstänker att det är ischiasnerven som ligger i kläm. Den gör det med jämna mellanrum (diskarna i ländryggen är också skadade), men såhär ont tror jag aldrig jag haft av det innan! 😩

Nä, jag var tvungen att gå upp och röra mig samt ta lite Yoggi, bara inte magen börjar leva loppan nu inatt, det orkar jag bara inte med!

Annars brukar jag aldrig ha problem med att inte äta, brukar snarare få tvinga i mig nåt att äta. Tror det beror på dels värken men även medicinerna, känner liksom inte hungerkänslor, eller joo det gör jag, men det är som att kroppen inte kopplar det till mat, för jag är inte sugen på något. Oftast brukar det gå bäst med något kallt, typ Yoggi, sallad, knäckebröd eller nåt sånt. Men just när jag inte
kan äta jodå då ska jag såklart vara riktigt hungrig! Ja vad ska man säga, min kropp gör inget annat än att motarbetar mig helt enkelt! 😡

Börjar känna mig stressad att kunna sova nu, tänkte försöka gå upp lite tidigare i morgon och fixa en riktig frukost till min yngsta dotter då hon har nationella prov imorgon.

Jag vet att det kommer gå bra för henne, men hon tror inte alls på sig själv och har sån prestationsångest. Jag försöker så gott jag kan för att hjälpa henne med detta, för det gäller inte bara skolarbete, utan allt! Hon har så dåligt självförtroende och det gör så ont i mig att hon inte kan se hur bra hon är! Och grejen är den att ungen har så många talanger och är lättlärd så det är så frustrerande att hon inte kan inse det själv! Jag vet inte hur man som förälder kan få henne att förstå det mer än att försöka finnas där och lyssna och gång på gång påtala att hon är fantastisk! Detta barn är så omtänksamt så hon sätter alla andras behov framför sina egna. Och visst är det en bra egenskap att vara så omtänksam men jag är ofta orolig för att hon ska
glömma bort sig själv, hur hon själv mår och vad hon vill...

Nä nu måååste jag bara försöka sova igen, jag har iallafall sällskap i sängen! 😊💕

Nattinatt!

Love/Em

Likes

Comments

Jaa som rubriken lyder, min kropp måste hata mig, men vet du vad, det är ömsesidigt! Jag krigar mot den varje dag!

När man har en kronisk värkproblematik så förstår inte andra, som inte har det, hur mycket det påverkar resten av kroppens alla funktioner.

Som idag tex har jag haft dödens ont i magen, och detta är inget ovanligt. Jag får så ont då det nästan svartnar för ögon. För folk som inte förstår är det typ,
jaha har du ont i magen idag? Precis som man är en jäkla hypokondriker!

Men vet ni? Pga att jag varit tvungen att äta så mycket värktabletter och antiinflammatoriska tabletter så har magen tagit massor av stryk. Jag har haft (och får i skov) blödning och inflammation i tarmarna, som alla med typ Crohns vet gör fruktansvärt ont! Jag får inte längre äta några antiinflammatoriska tabletter och även om jag inte gör det längre så tycker magen inte om någon annan medicin heller.

Så nu blir det att bara dricka Proviva ett par dagar tills magen lugnat ner sig, och inte äta något annat...
😩

Denna veckan blir ingen vanlig, eller rättare sagt torsdagen blir inte det. R är tvungen att jobba över helgen så han kommer inte hem förrens nästa torsdag! Det är konstigt det där, han åkte idag, och bara för att jag vet att han inte kommer hem nu på torsdag, så saknar jag honom redan..
💕 Det kommer bli en lång vecka... Jag förvånas att jag fortfarande, efter 16 år tillsammans, kan sakna och längta efter honom så mycket. Vi har haft våra upp och nergångar men alltid tagit oss ur dom, och egentligen har det väl aldrig varit så stora kriser, men vi har gått igenom väldigt mycket tillsammans och jag tror att det bara gjort oss starkare och mer sammansvetsade. Jag tror verkligen innerligt att vi är själsvänner och menade för varandra. Låter kanske löjligt i vissa öron, men jag tror på äkta kärlek. Jag kan fortfarande säga att jag är kär i honom och han ger mig än idag fjärilar i magen. Är inte det fantastiskt? Jag känner mig så lyckligt lottad för att jag iallafall fick det, äkta kärlek, i livet. Sen är det klart att hade kroppen varit frisk så hade även det även varit en vinst. Glöm inte det, ni som är friska, att vara tacksamma för det, är så lätt att ta det föregivet. Försök njuta av nuet för man vet aldrig vad morgondagen har att vänta! Och va rädda om varandra🙏🏻💕


Love/Em

Likes

Comments