Värmen i dina ögon,
Är det enda som behövs,
För att göra mig trygg,
Men det isblå i dina ögon,
Är det som gör dig vacker,
Och mig till din.

Känns som jag bestigit Mount Everest, cyklat jorden runt eller åkt forsränning genom hela Sydamerika.. Är så obeskrivligt trött. Har varit skadad till och från nu i några veckor; både vrickat knät, sträckt höften och stukat foten. Har inte kunnat vara ute så mycket, och kunna röra på mig ännu mindre. Blir trött av att vara stilla, att inte få frisk luft, att ha ont.. Som tur är har jag otroligt fina människor runt omkring mig, de allra finaste vänner man kan tänka sig. Och de gör min vardag lite roligare, lite finare och lite bättre.
Tack för att ni finns, och för att jag får kalla er vänner!