Är i den där typiska situationen just nu när jag är självsäker och glad och verkligen tror att jag kommer få det här jobbet, samtidigt som jag inte vill vara för självsäker för att inte bli för ledsen om det inte blir som jag tänkt..

Det fanns ett tillfälle när jag körde längs en rätt dåligt underhållen grusväg längre och längre från civilisationen då jag tittade ut över fjällen och undrade om det var en så bra idé att alldeles ensam köra 100 mil genom ett annat land.. Jag var väldigt nära att vända om och bara köra hem genom Sverige samma väg jag kommit.
Men ibland är äventyret för lockande, och jag var verkligen inte sugen på att köra exakt samma väg hem.

Är verkligen så himla glad att jag ändå körde hem genom Norge, det gav mersmak! Måste tillbaka snart! Vill ha mer tid, vara mer förberedd och gärna ha någon kompis med mig! Hade varit så roligt!

Storfallet utanför Orsa! Inlandsbanan åker ungefär 35 meter över ravinen.

Det har minst sagt varit ett äventyr att helt på egen hand köra över 85 mil, men ett roligt sådant. Jag hade tur med helt fantastiskt väder, solsken och ganska varmt större delen av resan. Gjorde några stopp på vägen varav ett var i Mora där jag handlade mat och sedan sov jag i Sveg. Stannade även snabbt i Järpen på Lundhags fabriksbutik (såklart) innan jag åkte sista sträckan till Storulvån. Var framme vid tolv idag ungefär, gjorde mat och sedan var det dags för intervju. Hade verkligen så kul! Vill ha det här jobbet så himla mycket...

Det var fantastiskt väder här också idag så gick ut och fotade efter intervjun, kunde inte hålla mig helt enkelt.

Det här trädet tog jag ett nästan identiskt foto med förra året när jag var uppe på samma intervju nästan exakt samma tid på året.. Deja Vu?