​Äntligen har vi funnit vatten igen, ja så känns det. Här i Mildura finns floden "Murray River" som möts av "Darling River" i Wentworth vilket vi passerade på vägen hit. Vi har nu fått bada lite igen och det behövs i denna hetta, vissa dagar är man lite knäpp i huvudet för att man behöver kyla ner kroppen. På vägen hit till Mildura besökte vi några sanddynor som täckte ett 500 år gammalt träd. Vi såg bara trädkronan av det för stammen var täckt av sand. Runt om i Mildura finns det gott om fruktodlingar. När vi passerade en, torkade dem vinddruvor som skulle bli russin och det har jag aldrig sett hur det går till så av bilen och fotografera. På andra sidan vägen hojtade bonden på oss. Där höll han på och lasta upp färska vindruvor som skulle soltorkas. Orvar började och hjälpa till och kasta upp hinkarna med druvor i och jag sprang runt och fotograferade som en dåre. Bonden berättade hur allt gick till och sa att fabriken inte låg alls långt härifrån. Dem flesta av hans druvor går till Tyskland och finns i Müseli-paketet som ett litet russin. Druvorna var handplockade och inte med maskin, oftast är det bara vinbönderna som använder sig av druvtröskor. Han gillade bäst metoden och handplocka druvorna, då blev det bäst resultat. Han frågade även om vi ville åka traktor ut på fältet och se när dem plockade och det gjorde vi. Vi (läs Orvar) samlade ihop hinkar fulla av druvor upp på släpet och sen tömde vi det på hönsnätet där dem skulle soltorka. Han tyckte vi jobbade på bra och sa att vi kunde ju jobbat hos honom. Men hans team var redan fullt. Vi hjälpte honom i en timme eller två. Som betalning fick vi plocka hur många klasar med vindruvor vi ville, han gav oss två stora påsar som vi kunde plocka i.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Det bästa med detta landet är att alla som bor här är hjälpsamma och ger oss tips på vad som är värt och se här. Vi frågade våra vänner Brad och Amanda om vi vill se kontrasten till havet men inte köra till Alices Springs (den röda klippan), vart åker vi då? Dem ringade in Broken hill och sa dit måste ni åka! När sen andra har sett på vår karta och gett förslag på vad som är värt och se, har frågan kommit:

-Vem har ringat in Broken hill, vad ska ni dit o göra? There's nothing!

Vad finns i Broken hill...

Gruvor, vi har varit i en koppargruva, guldgruva och en silvergruva. Jag ska erkänna, jag är inte jätteintresserad av gruvor men gillar naturen och vandra runt i den. Men när vi var i den sista gruvan och gick guidade visning så skulle alla (alla var män, jag var ensam tjej) gå ner under jorden och titta i en gruva. Jag hade bestämt mig redan dagen innan att jag inte ska gå ner i den för jag är mörkrädd och gillar inte gå ner för djupt. Men när stunden kom och dem andra skulle gå ner, så började guiden kom igen följ nu med ner, du missar ju det roligaste, dem andra männen började också.

-Come an, you can do it! Kändes precis som jag var med i en amerikansk film där all stod och hejade på. Det slutade med att jag följde med ner. Jag ångrar inte en sekund att jag gick ner. Wow vad häftigt det var, vi gick ner 100 feet under marken och fick se hur dem borrade hål för att kunna spränga stenväggarna, vi tände endast ett litet stearinljus för att få känna känslan av hur deras arbetsförhållanden var förr i tiden. Vi fick se silver som glittrade i stenväggen och guiden kallade mig "My love" hela tiden och kollade så allt var bra med mig och så att jag såg alla saker.

Filmen Mad Max är inspelad här (oklart exakt hur många av dem), i Silvertone. Vi skulle besöka ett museum, men det var tyvärr stängt. Så vi gick till byns hotell och kollade i fotoalbumet från när Mad max-teamet var här."Priscilla- Queen of the desert", spelades in på Broken hills stadshotell. Så nu har jag flera filmer jag måste se.

Övergivna samhällen som en gång var framgångsrika under sin storhetstid. Gruvornas tid.

Åsnor som vandrar fritt. Vi åkte igenom Silvertone, en by som ligger lite utanför Broken hill. På morgonen såg jag tre åsnor som stod på verandan vid ett övergivet hus. Tänkte jaja dem är i plast. Så jag sa inget till Orvar. På eftermiddagen när vi passerade vägen igen. Stannar Orvar bilen häftigt:

-Titta, åsnor!

-Nej, dem är i plast säger jag.

Han hade rätt dem var riktiga och vandrade runt i Silvertone hur vardagligt som helst.

Avstånd, jäklar vad vi får köra för att komma fram till något. När vi besökte gruvorna körde vi i 45 min (enkel sträcka) på dålig grusväg och dem är alldeles raka också. Det var varmt, solen stekte, blå himmel, bilen har ingen ac och vi hade rutorna uppe för att inte få in all sand som dammade/yrde runt bilen.

​Vatten​drag​, som finns enligt gps:en men när vi kollar åt sidan är det bara öken.

Vilken kontrast till det Australien vi upplevt innan.

Likes

Comments

Vilken vinregion, vilket landskap och åka igenom! Jag har kommit fram till att jag älskar utsikten här. Alla vinrankor, husen med alla verandor och vägarna som slingrar sig fram i en sommarljummenkväll. Vi har varit på två stora cellar doors och en liten mindre och provat vin. Så dricker ni vin från Jacobs creek kan ni tänka på mig för där har jag varit och provsmakat och ätit olika druvsorter. Seppeltsfield winery var ett häftigt ställe, dem hade planterat palmer runt sina vinfält för att dem inte ville avskeda sina anställda när det inte fanns jobb. Dem har levererat vin i mer än hundra år.

När vi åkte runt i staden och fixade lite till bilen med mera, så stannade en man och frågade om vi ville ha jobb. Vi sa nej tack, men vi tog hans nummer ändå. För sen väcktes en tanke hos mig, hur kul hade det inte varit och få jobba en vecka eller två på en vingård. Vi kontaktade honom igen men det visade sig att han inte behövde vår hjälp förrän om en månad och behövde oss till slutet av maj. I slutet av maj är ju inte vi här och vi har mycket kvar av landet och upptäcka. Så det blev inget jobb.

Likes

Comments

Återigen, här är så underbart vackert längs kusterna. Man fylls av positiv energi. När doften av tång möter en och man till och med känner hur värme luktar. Det är vad jag kallar att fylla på med energi. I lilla Robe fanns det mysiga små butiker och fina små strandhus och vackra promenadstigar. Verkligen ett av mina favoritställen. Ett minne jag bär med mig är när vi satt och kollade solnedgången. Vi satt och pratade, mitt i en mening avbryts jag av att en delfin hoppar i havet framför oss. Min mening slutade helt annorlunda än vad jag tänkt mig, det blev bara delfiiiiin. Lycka!

Likes

Comments

​Vet ni vad man får om man blandar Filippinerna med Mellbysstrand...? Man får orten South End. Vilken sandstrand, oändlig lång och vattnet så magiskt! Vi bodde en natt i South End kollade solnedgången och läste bok. Dagen efter åkte vi till Beachport. Just nu kör vi inte så långt om ni följer oss på kartan, här är för vackert för att bara passera. I Beachport valde vi den vackraste kullen vi kunde hitta och stannade för lunch. Vi lagade Fried rice. Det stannade en bil och mannen i bilen började prata med oss om vilken underbar dag det var och om vi hade varit i Australien länge. Han var gammal fiskare, nu hade han det mer som en hobby och vi berättade vad vi jobbade med. Vi pratade på ett tag och han berättade att han skulle ut med sin båt i eftermiddag, för han hade tappat sina glasögon i havet i morse, så han hade fått tag på en dykare som skulle hjälpa honom. Vi var lite nyfikna på vad en hummer kostade här eftersom vi vet att hemma kostar hummer en del. Han trodde att en hummer kostade 85 dollar kilot (Vi blev chockade med tanke på att vi fick en hummer härom dagen), han frågade oss om vi hade smakat hummer någon gång om vi ville ha en? Efter 10 min var han tillbaka med en ännu större hummer än vad vi fick sist och en krabba! Sen sa han om vi var kvar i stan kvart över 14, så kunde vi få följa med honom ut på sjön. Så kvart över 14, befann vi oss i hamnen och fick följa med herrarna ut på en tur. Vi fick se sälar på en klippa, blev inget bad från båten, för ser man sälar kan det också finnas hajar! Dykaren hittade kaptenens glasögon och vi gick i land. Efter båtturen följde vi med dykaren till hans hemliga hummerställe. Han fick en jättestor hummer (för varje hummer vi ser så blir dem bara större och större), men han sa:

-Njaa, den här är inte så stor. Jag brukar fånga fler och ännu större!

Likes

Comments

Vi hamnade i staden Mount Gambier. Visste inte riktigt vad som väntade oss mer än att här skulle finnas vulkaner. Så vi körde runt och letade efter ett ställe som vi kunde stanna över natten. När vi körde uppför en kulle så möttes vi av en bländande blå sjö (en gammal vulkan), det visade sig att den bara var så blå mars till november sen blev den "grå-grön" (så som en vanlig sjö ser ut). Vi körde vidare till vårt ställe där vi tänkte campa på en showground. När vi kom dit blinkade det på en stor vägskylt "This weekend, BURNOUTS". En av oss blev salig! Där och då bestämdes det att vi stannade här ett par dagar. Vet inte om alla vet vad burnouts är, men det är en tävling som går ut på att man kör i sönder sina däck, så det ryker mycket, låter mycket och man hostar mycket av all rök. Behöver jag tillägga att det var första och sista gången jag följde med.

Vi campade intill en familj från Skottland. Så på lördagsmorgonen följde vi med dem på "Parkrun" ett lopp som var på 5 km vid den fantastiska sjön "Blue Lake". Underbar start på dagen. Efter loppet åkte vi till "Valley Lake" badade och åt frukost. Valley Lake blev vårt favoritställe i denna stad. Båda sjöarna är två gamla vulkaner som inte är aktiva längre. På lördagskvällen gick vi på Burnouts. Dagen efter åkte vi till "Mount Schank", också en gammal vulkan som man kunde vandra runt. Vi fick se hur bönderna hade sått sina sädesslag i cirklar istället för fält och enorma bevattningar. Efter vandringen åkte vi till Valley Lake för ett bad, där träffade vi en annan familj från Australien som hade en skön söndagskväll vid sjön, deras barn körde jetski i den gamla vulkanen. Vi började prata lite med dem. Dem frågade om vi ville testa och köra deras jetski, så dem kallade in barnen och så fick vi låna varsin flyttväst och en jetski. Så jäkla häftigt var det, åka jetski i en gammal vulkan! Sedan pratade vi vidare fick många bra tips på vilka ställen vi kunde besöka efter Mount Gambier. Vi visade upp vår van för dem och berättade om hur vi bodde under tiden vi reste. Sedan frågade dem om vi hade ätit eller om vi ville ha en dusch. Men vi hade redan ätit och dusch har vi på vår camping så vi tackade för oss och åkte tillbaka till campingen. Vi gick och diskade och när vi står i campingens kök. Så kommer mannen vid sjön och gav oss en hummer som vi kunde äta till frukost om vi ville. Så där stod vi med en Rock lobster i handen.

Dagen efter åkte vi in till turistinformationen och kollade på två filmer. En som handlade om alla vulkaner runt omkring staden och en om aborginer med WR-glasögon, superhäftigt! Efter det åkte vi till ännu en vulkan där dem hade byggt en mysig liten park med massor av hortensior som jag gillar.

Sen lämnade vi Mount Gambier för lunch i Carpenters rock. Mums för rock lobster! Vi stannde till där och gick runt och kollade stränderna sen sov i Natinal parken Gundas.

Likes

Comments

Vi har kört på Great Ocean Road, vilken resa, vilka landskapsskiftningar! Vi startade i Apollo Bay och slutade i Childrens Cove. I början var det fantastisk regnskog som vi åkte genom och även stannade och vandrade genom, det var kallt och fuktigt. Träden var enorma och ormbunkarna var som jättar. Kändes som vi var med i en Jurassic park-film. Så jag gick och lyssnade efter dinosaurier hela tiden och var såklart rädd att det skulle komma en jättestor dinosaurier, som skulle skaka hela regnskogen med sina steg.

När vi kört ett tag ändrades landskapet till klippor och otroligt turkost hav (vi kallar det numera Vicks blå-havet som halstablett reklamen.) Så vackert och klipporna är alldeles raka ner till havet. Vinden var stark och kalla men solen värmde gott när den visade sig. Vi letade efter skeppsvrak längs hela vägen , totalt 600 vrak har kraschat längs denna kust vi befinner oss på och det är förståeligt, för här är så många rev/klippor ute i havet.

Vi åkte även inom dem tolv Apostlarna som numera är åtta. Det är klippor ute i havet som försvinner en efter en eftersom havet äter upp dem. Vi har även hört flera olika historier om klippor som sitter ihop med fastlandet som har kollapsat efter att dem varit ute på dem.

Vi avslutade vår Great Ocean road-resa hemma hos Paul. Vi träffade honom vid Childrens Cove.

Han stannade o berättade om sitt liv. Han hade varit körsbärodlare ute på Tasmanien. Men hade nu ett hus här istället och hade fortfarande ett stort intresse för trädgård, så vi blev bjudna på frukost till honom. Vi hade först en rundvisning i hans trädgård där han odlade persikor, nektariner, äpple (bla. Granny smith), plommon, oliver, kål. Det som jag tyckte var bland det häftigaste var att han hade ett gigantiskt citronträd mitt i trädgården. Hemligheten bakom det var att man skulle kissa på det. Vi tog inga citroner med oss.

Vi har även letat efter koala. Vi har sett några stycken. Vi lyckades fånga en i action, för dem är väldigt trötta och sitter och sover i en klump uppe i trädet när vi har sett dem. Ute på landet är dem väldigt kreativa med sina postlådor. Oftast mjölktinor som bas, sen har fantasin flödat så den är byggd som en ko eller så har dem smyckat den med ett tjurhorn.

Likes

Comments

Vi lyckades pricka in Melbournes varmaste dag, 39 grader varmt, storstad och sportevent. Det var så otroligt skönt och åka spårvagn denna dag med ac. Vi startade dagen med att ta tåget från Geelong till Melbourne. För ingen av oss gillar kombination av stadstrafik och vänstertrafik. Väl där åkte vi och kollade tennisstadion. För det har varit Australia Open i Melbourne. Vi trodde att det skulle vara som tennisen i Båstad, att man bara kunde vandra runt på området men det gick inte. Vi behövde lösa inträde till arenaområdet. Så vi hoppade det och gick och kollade på cricket. När vi stod och väntade på spårvagnen träffade vi Doug som skulle och kolla på sitt barnbarn som skulle spela cricketmatch. Det var gratis inträde dagen till ära. Så vi stannade en stund o kollade men sen beslutade vi och åka till stranden o ta ett bad. Vi åkte ute till St Kilda beach, kändes som Tylösand, många unga vältränade människor på stranden. Vi la oss i skuggan under en palm. Sedan åkte vi tillbaka till city och hittade ett festivalområde och som hade storbildstv, ölservering och go stämning. Så vi satte oss i gräset och tittade på tennisfinalen. Kändes som en riktig härlig sommarkväll, som en stor fotbollskväll hemma i Sverige, hoppas ni får många sådana härliga kvällar till sommaren!


Likes

Comments

Vi har kört en längre tid inåt landet från Eden hela vägen upp till Tumut. För redan dag två när vi var ute på turne i vår van. Så träffade vi ett par från Australien som också var på campingsemester. Vi träffade dem i orten Seven Miles Beach. Vi fick så många bra tips av dem. Det var tack vare dem vi hamnade i Snowy Mountains. Sen bjöd dem in oss till deras ort och vi tackade inte nej. Så vi körde upp till Tumut och stannade till och campade vid deras sjö. Så dem tog med oss på en båttur och sedan åt vi den största Steak sandwich någonsin!! När vi kom in på sportbaren såg jag några som åt den och tänkte en sån ska jag ha. Brödet var som en stor ciabatta, innehållet var en rejäl steak, stekt ägg, bacon som var som kassler, tomat, sallad och på toppen två enorma lökringar, och så klart en rejäl portion med pommes till. Sandwichens storlek var 10*15 cm. Såklart tog jag och Orvar varsin, medans Amanda o Brad delade. Det ska vi också göra nästa gång. Vi var mätta i två dagar efteråt. Fick med mig 2/3 av sandwichen i en doggybag. Amanda o Brad hade precis köpt mark och berättade om deras planer att dem skulle ha en liten bondgård med grisar, hönor och kossor. Så vi åkte och kollade på var dem skulle bygga och hälsade på kossorna. Jättevacker utsikt med bergen runt omkring.

Vi åkte även till ett ställe där dem hade världens högsta tall. Som är importerad från USA på 1800-talet. Enorma var dem, kände mig som teskedsgumman när jag gick runt där.


Likes

Comments

​Har ni sett något vackrare? Det här var så häftigt!

Vi körde från Snowy Mountains mot Tumut. Tio minuter innan detta ögonblick, så sa jag:

- Det hade varit roligt om vi hade fått se vildhästar, eller hur?

Det här var magiskt!

Likes

Comments