Tänk om

Tänk att den vanligaste frasen är när någon frågar hur man mår "jag är okej" eller som på engelska "I´m fine", trots det så har man tusen tankar och miljoner känslor som man går runt och bär på men som man aldrig skulle berätta för någon. Man skulle aldrig berätta för någon för vem skulle lyssna, vem skulle bry sig och vem skulle vilja engagera sig, sådär på riktigt? Man tror att man är ensammast i världen med att känna just allt som man känner, för vem kan känna som jag gör? Vem kan ha varit med om allt som jag har varit med om? Man tänker att, berättar jag för någon - kommer den lyssna för att den vill hjälpa eller är den bara nyfiken? Kommer den hålla allt jag berättar för sig själv, eller kommer det spridas vidare till nästa person? Nej, lika bra att jag behåller allt jag känner för mig själv för vem kan förstå mig?

Känslan att människor står vid sidan av för att se en misslyckas, som frågar missunnsamt hur man kunde lyckas, hur man kunde få sån framgång som inte vill kämpa själva eller ta lärdom i hur man gjorde. Tänk om de bara kunde fråga mig istället för att döma mig? Hur kunde de skratta åt mitt misstag? Har de aldrig gjort misstag själva? Lika bra att jag behåller allt för mig själv, ingen lyssnar eller bryr sig ändå. Tänk om någon kunde fråga hur man mår, sådär innerst inne och verkligen lyssna. Det är bara min dagbok som vet, rad för rad fyller jag mina ord som ingen vill lyssna på. Tänk om de kunde läsa mitt huvud, tänk om de kunde se i mina ögon att jag inte mår bra, tänk om de inte var så nyfikna.

Tänk om de kunde se att jag inte alls försöker vara som dem, tänk om de kunde se att jag inspireras av dem och tänk om de kunde inspireras av mig. Se mig för den jag är, se mitt glada leende jag försöker sprida och tänk om de kunde säga hej. Men lika bra att jag behåller allt jag känner för mig själv, för vem skulle bry sig? Ingen ser mig där jag går ändå, tänk om någon kunde ge mig ett leende och säga en fin komplimang som jag försöker göra varje dag. Tänk om de såg att jag sitter här varje dag med min dagbok och skriver ner saker som ingen läser eller ser, tänk om jag skulle skriva upp allt så alla fick se? Skulle de läsa? Skulle de krama om mig och säga att de finns där? Tänk om.

Tänk om alla därute kunde se den där tjejen och killen som går i det tysta, som ingen ser, när det enda de vill höra är "Hej, vill du vara med?"

Kram!

Gillar

Kommentarer