Utslagen!

Jag borde ju varit full av energi och glädje efter mina härliga turer med tRULLsan de senaste dagarna. I underbart väder dessutom.
Men tyvärr... Jag kände redan när jag vaknade att jag skulle få en dålig dag. Jag kan inte förklara hur jag känner det,det bara känns...

Dels var jag tröttare än jag brukar. Men redan när jag låg kvar i sängen så kände jag att andningen var tung. Jag har ingen aning om varför det bara blir så vissa dagar... Jag tycker det är orättvist☹️

Ebba ringde till mig och vi hade mycket att prata om men det kändes som att luften tog slut för mig hela tiden. Ebba trodde att jag var på dåligt humör men det var jag verkligen inte! Det bara gick inte att fylla upp lungorna... Jag får t.o.m ont i magen
när det är sådär. 

Det slutade med att jag gick och la mig. Jag orkade inte mer... Tröttheten var grym. Det blir liksom syrebrist i hjärnan på nåt vis!! Det är ett fenomen som jag upplevt många många gånger under lång tid,långt innan jag visste om att jag hade nåt fel på
min lungkapacitet. Det brukar bli bättre när jag ligger ner och tar det helt lugnt. 

Så jag gjorde det! Och självklart somnade jag. Lars berättade för mig att jag hade snarkat alldeles galet mycket!! Ojdå...

Tyvärr blev inte andningen bättre av lite sömn. Jag har haft det sådär jobbigt hela kvällen. Det drar liksom ihop sig i mellangärdet,det är extremt jobbigt att andas djupt. Jag får ta såna där korta kippande andetag hela tiden. Och det tröttar ut mig. 

Så nu tänker jag släcka och sova!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229