Trött och sliten utan snapsar!

Jag är så trött och sliten. Min kropp protesterar vilt mot mitt sista dygn!! Och då har jag ändå varit i stort sett nykter!!! Vi drack lite bubbel tidigt på dagen igår,två glas kanske,och de kände jag av. Kände mig just bubblig och glad. Men snaps och
öl klarar jag mig utan. Jag drack bubbelvatten resten av dagen. Fick en vindrink att smutta på men det var inte gott. För sött...
Vi firade Midsommar med Lars syster och respektive,hennes dotter och hennes kompisar. Plus våra döttrar med vänner. En härlig blandning. Det var långbord i trädgården. Sill och potatis,öl och snaps. De unga lekte lekar och vi "gamle" såg
på och skrattade gott åt våra glada och småtokiga ungdomar. En härlig midsommarfest med andra ord. Sent på kvällen drog de yngre vidare till stan så då kunde vi gamlingar gå och lägga oss. 

Jag satt i min scooter större delen av dagen och kvällen. Jag hade min ryggsäck hängande bak på den så jag kunde "äta" utan att flytta mig. För faktum är att jag sitter inte så skönt nån annanstans! Har inga lika sköna stolar eller fåtöljer
som jag kan ta mig upp ur själv! Därför sitter jag gärna i tRULLsan bredvid de andra som äter. Jag är så glad för min scooter!! 

Men just nu har jag dragit mig undan lite. Jag blev så otroligt trött. Min kropp är så sliten så jag har ont i den på flera ställen. Jag måste bara ligga ner!! För hur skönt det än är att sitta i tRULLsan så är det just det: jag Sitter! Och det är inte
bra för mig. Inte för mycket... Min kropp verkar inte vara gjord för att sitta. Den mår mycket bättre i utsträckt läge. Antingen stående eller liggande.

Jag har lagt mig i min ställbara säng. Stängt dörren och rullat ner rullgardinen. Behöver vara lite ensam. 

Jag har blivit så van vid att få vara själv mycket så när vi är många tillsammans under lite längre tid så blir jag oerhört trött. Jag orkar liksom inte...det är som att luften tar slut. Jag orkar varken prata eller lyssna... Hela kroppen blir oerhört
trött. Men får jag då gå undan nån timme eller två så brukar det bli bra sen. Så nu ligger jag här i mörkret och viläter. 

Jag vet inte om detta är bra eller dåligt... Men jag har helt slutat lägga mig i vad,hur och när de andra ska äta!! Det har ju varit mitt ansvar tidigare!! Har jag tyckt åtminstone! Och jag har tagit på mig det ansvaret med glädje! Älskat det! Styrt upp
alla måltider och fixat o donat! 

Nu orkar jag inte ens tänka på det... Jag hoppas de själva känner att de är hungriga och försöker göra nåt åt det. Hoppas inte de går och väntar på att jag ska fixa åt dem... Jag orkar verkligen inte. Bara tanken på det får mig att känna mig stressad.
Men jag stålsätter mig. Jag ska inte lägga mig i!! Jag ska inte fixa! Jag ska inte oroa mig för ifall de är hungriga eller inte. De är alla vuxna och vet var köket ligger.

Men jag måste erkänna att jag ligger här inne i mörkret och tänker; men klockan börjar ju bli mycket..är de inte hungriga? Borde de inte börja med maten? De ser väl vad som finns? Ska jag gå upp och plocka fram det åt dem?? 

Men NEJ!

Jag ska bara bry mig om att bli pigg!! Och mätt! Sen ska jag gå ut till dem,pigg och glad igen!!

Nu ska jag bara viläta lite till☺️

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229