Tji på det!

Vi bor i ett hus byggt 1955. Det är ett typiskt 50-talshus med tre våningar. Har passat oss perfekt (nåja,nästan perfekt...ville ha ett sovrum till när barnen var små..) vi har bott här sen 1994. Det är lite omodernt och har sina fel och brister. Bl.a så är nog avloppsrören inte i tipptopp. Det tar stopp där ibland. Särskilt i köket. Trots att jag försöker att låta bli att kasta ner för mycket matrester i slasken... Men det tar stopp ibland. Nu var det ett tag sen sist men på sistone har det runnit ner allt saktare. Och idag var det nästan tvärstopp!! Så vi fick ringa på slamsugningen. De kom i eftermiddags och nu är rören som nya!

Innan de kom så rensade jag ut skåpet under diskhon. Och när de hade varit här och allt skulle ställas på plats igen så började med en omflyttning i både det skåpet och städskåpet. Rensade och fixade. Det var ett tag sen... Men resultatet blev mer än bra och jag kände mig nöjd. Det var inget tungt och jobbigt arbete. Ett bra "Ursula-jobb". Men det tog ganska mycket tid. Tid som jag tänkt använda till nånting helt annat. Så nu ligger jag efter i mitt inbyggda körschema. Det gör mig både stressad och irriterad. Jag är inte alls på så bra humör som jag borde vara av att fått sån ordning.
Det är nog nåt allvarligt fel på min hjärna!! Varför kan jag aldrig känna mig nöjd..? Jag förstår att jag borde vara det men kan inte rå för hur jag känner.
Jag skriver ju ibland att jag lärt mig leva med IBM. Att jag accepterat... Men har jag verkligen det?? Jag tror nog att det djupt där inne i mig sitter en stor sorg och förtvivlan över hur mitt liv blivit. Rädslan och oron för framtiden spökar också.
Jag vill verkligen inte leva med den här skiten!! Jag vill ju vara normal. Som alla andra...
Jag är bara så innerligt trött på mitt liv och att leva med IBM!!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229