Söndagslunch med stora familjen!

Idag blev det äntligen av!! Jag lyckades samla tre av fyra barn plus två respektive på en härlig söndagslunch! Underbart!
Och ja. Jag har arbetat för hårt och därefter däckat men det är det banne mig värt!!
Jag tillbringade förmiddagen i köket. Precis som jag planerat! Och jag njöt varenda sekund. Nåja,det är väl en sanning med modifikation... Det var inte bara en njutning. Precis som jag visste så blev det jobbigt emellanåt. Frustrationen kokade under ytan. Men jag struntade i att det var svårt,tungt och nästan omöjligt att göra vissa moment. Jag bet ihop och gjorde det ändå. Jag tror att det funkar trots allt just för att jag tycker att det är så kul. Jag känner en sån glädje och lust när jag lagar mat.
Maten blev otroligt lyckad. Köttet fick stå inne på låg värme länge och det blev alldeles rosa och mört. Tillbehören passade bra till och det var inga större problem att tillaga dem. Sen kommer vi till såsen. Den blev jag alldeles extra nöjd med. Kanske för att det var det enda som jag kunde provsmaka och även svälja. Mums!
Ebba och hennes sambo kom,då behövde jag bara färdigställa allt och sen fick mina älskade familjemedlemmar sätta sig till bords och ta till sig av all mat. 
Själv la jag mig i min säng bredvid dem och kopplade mig till pumpen. Och jag måste tyvärr erkänna att jag var totalt slut!! Kroppen nästan skrek ut hur trött och sliten den var! Jag hade t.o.m ont i mina svaga kroppsdelar!
Men här i sängen mådde jag genast lite bättre. Om än inte helt bra. 
Sen hade vi en otroligt trevlig lång stund i vårt matrum!! Familjen verkade väldigt nöjd med maten och de pratade och skrattade. Själv var jag nog lite tystare än vanligt men jag var väldigt väldigt trött. Det betydde självklart inte att jag inte njöt av hela situationen! Det kändes fantastiskt att ha dem här!! Nästan allihop...
Jag hade förberett efterrätten i portionsglas. Det var en väldigt enkel men mycket god dessert. Jag tror de alla var överens om det. Jag överlät med varm hand fixandet av kaffe och dessert,och senare även disken,till andra i familjen. Jag låg kvar i min säng.
Varje jul så brukar vi ha ett pussel på ett bord här i matrummet. 
Eftersom vi ofta är ett stort gäng som samlas här i huset i juletid så brukar vi ställa upp vårt gamla köksbord intill vårt nyare,stora ekbord. Vi skruvar loss benen på det massiva gamla furubordet och så får det stå i pannrummet elva och en halv månad om året. 
Vi dukar långbord så att alla ska få plats. Men när firandet är över så får det gamla furubordet bli pusselbord. 
Men i år ville alltså "barnen" börja pussla redan nu. De fick styra och ställa som de ville så de hämtade givetvis upp det tunga bordet och skruvade ihop det. Sen var de i full gång med pusslandet!!
Och gissa vad?!
Två av dem sitter där än!! Och klockan är över tolv!!
Det är nåt speciellt med att pussla. Man blir lugn och avslappnad på nåt konstigt sätt. Och definitivt på ett helt annat sätt än man blir av att titta på tv. Det är ungefär som med mitt tecknande.
Jag brukade också kunna sitta vid pusslet i timmar. Jag älskade att pussla. Men nu fungerar det inte längre. Jag kan inte sitta på det viset på en vanlig stol för länge. Knappt alls faktiskt. Och dessutom så kommer jag inte upp ifrån stolen ifall jag nu ändå satt mig där...
Istället låg jag i sängen och "var med" sådär lite vid sidan av. Jag kunde vara med i samtalen och jag kände mig inte alls utanför på något vis. 
Dessutom så plockade jag fram mitt block och la upp framför mig på mitt ställbara bord. Och jag har nu målat klart ännu en bild en massa färgglada konstiga figurer. Den här gången är den ritad på ett A4-papper vilket är mer behändigt än både A3 och A5. Jag lägger det helt enkelt på bordet framför mig och det ligger kvar där.
Bara en sån sak
Här är bilden:


Och jodå. Den döljer min lilla följetong den hör också
Jag hade tänkt skriva mer men orkar inte mer nu. Klockan är snart halv ett...
Godnatt.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229