Sommar och sol...

Jag ligger hemma på altanen och äter. Vår sköna altan med vår ännu skönare soffa som fått nya dynor i år. Jag trivs här. Älskar vår altan.
Ute skiner solen genom ett svagt dis,det verkar vara riktigt skönt.
Förra året och alla andra tidigare år hade jag legat i en solstol! Njutit av solens varma strålar mot min vinterbleka hud.
Men nu kan jag inte göra det längre. Det bara funkar inte. Bara tanken på att lägga mig där och sen bli liggande... Näe! Det går inte!
Även om både sambon och sonen är hemma så att nån av dem kan hjälpa mig komma upp så känner jag att det inte är värt besväret.
Det är inte många timmar jag njutit av solen i år.
Visst,den har inte skinit särskilt starkt och ofta i år men nog har det funnits dagar,åtminstone stunder då jag kunnat ligga i en badenbaden och njuta.
Jag är mest ledsen och besviken över att det blivit såhär. Jag saknar mina sköna vilostunder i solen. Jag har ju suttit i min badenbaden på vår altan från februari och framåt alla andra år. Njutit och mått gott.
Men nu är det slut på det.
Ännu ett nöje som försvunnit från mitt liv.
Det är sorgligt.
Men jag försöker ju vända saker till det positiva. Jag kan inte gå runt och se allt i mörker. Jag är inte sån helt enkelt.
Och nu har jag hittat en positiv grej med att jag inte kan sitta ute och njuta av solen!!
Det är ett stressmoment mindre!!
Hur kan det vara ett stressmoment undrar nog de flesta!
Jo. När man är en sån person som känner stress för precis allt så känner man även stress över att man måste sitta i solen och njuta!
Jag försakar ofta annat för att sitta i solen. Vilket ger mig dåligt samvete och jag känner stress.
Och de dagar jag inte anser mig ha tid att sitta i solen,trots att den skiner ifrån klarblå himmel,de dagar känner jag stress för att jag INTE sitter och njuter. Att jag inte utnyttjar möjligheten och passar på...
Så hur jag än gör får jag dåligt samvete. Och därigenom känner jag stress.
Vilket låter helt knäppt och fullständigt idiotiskt!
Men tyvärr rår man inte på sina känslor och det är såna känslor jag fajtats med i alla mina friska (nåja,även halvfriska) år.
Så på nåt konstigt vis så känner jag mig helt lugn av att ligga inne på altanen utan att få en gnutta sol på mig. Jag är inte ett dugg stressad! Istället funderar jag på ifall jag ska ändra hastigheten på pumpen så att jag kan ligga här lite längre... För ligger jag kvar efter pumpen pipit känner jag mig trots allt lite stressad. Och får dåligt samvete. Känner mig lat...
Vilket är det värsta en smålänning kan vara!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229