Sällskap!

Idag har gubben kommit ner till mig här i stugan. Han tycker det är värre att vara utan internet än vad jag tycker så han började direkt att försöka ta reda på vad som var felet. Det tog inte särskilt lång tid för honom att konstatera att det var routern det var fel på. Han tog den med sig och åkte till Elgiganten där den var köpt och de konstaterade felet och kommer att skicka oss en helt ny. Antar att vi hade nån typ av garanti på den... Jag lyssnade nog inte så noga. Är inte överdrivet intresserad. Visst,det är ju toppen när det funkar men på nåt märkligt sätt så tycker jag att det är lite skönt att inte kunna ta upp mobilen och kolla läget på sociala medier,tidningarna eller ens googla nåt som man undrar över.
Även om jag använder mobilen och internet allt mindre hela tiden så är det en ”ful ovana” att ständigt kolla den. Och detta har fått mig att ännu mer känna hur bra livet funkar utan internetuppkoppling hela tiden.
Nog om detta!
Jag förundras över en grej...
Vi har en Facebookgrupp för oss,och våra anhöriga,med IBM och genom den har jag ju fått flera nya Facebookvänner. Och jag ser att några av dem lägger ut bilder på mat de lagat och ska äta...
Och det får mig att både fundera lite men även bli lite ledsen. Ja,jag erkänner. Jag blir avundsjuk.
Jag vet ju om att inte alla med IBM får svårt att svälja. Men ibland känner jag mig bara ensammast i världen med detta eländiga problem. Jag blir så jäkla ledsen. Ställer mig frågan: ”Varför???!!???” och känner hur jag tappar lusten. Det är fan inte roligt längre!! Jag är så innerligt trött på att vara sjuk! Att inte kunna äta!! Att inte kunna röra mig fritt var och när jag vill!!
Det tar på humöret!
Det har nog varit bra för mig att jag varit ensam nån dag nu. För det är då,och endast då,som jag kan slappna av och låta masken falla. Det är i min ensamhet jag gråter och låter all frustration komma ut. Jag lättar på trycket så att jag kan skärpa alla sinnen när jag får sällskap igen.
Hur ska någon förstå att det är ett stort problem för mig att gå på gräset? Jag kunde ju det förra sommaren. Och jag har ju gått innan i vår utan att säga nåt.
Men har nån sett mig gå obehindrat över gräsmattan i år? Nej det tror jag inte.
Och jag tror att andra tror att jag inbillar mig. Överdriver. Inte vill...
Därför blir jag tyst. Säger inget om hur jag känner. Tiger och lider i tysthet.
Och ingen märker ett skit!
Det finns så mycket frustration inom mig!!
Men den får jag nog släppa ut en annan dag. Nu väntar John Blund😴😴😴

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229